Renoveringsröra, nazistskandal och bortkastade miljonbelopp

Med buller och bång lanserade kommunen projektet Green IoT för hållbar utveckling som ”unik” och som något som ger Uppsala en plats ”i frontlinjen för den tekniska utvecklingen” och därmed ett ”inspirerande exempel för resten av världen”.  Men ETC Uppsalas granskning från augusti i år kunde visa att det projekt som delfinansierades av Vinnova, olika företag och som även Uppsala kommun plöjde ned miljontals kronor i, inte bidrog till något som inte redan fanns. Projektet, som gick ut på att göra luftmätningar av förorenande partiklar längs bland annat Kungsgatan, gjorde inget som kommunen inte redan tidigare hade gjort. I stället har man betalat för dubbla luftmätningar – både genom pengar till Green IoT:s studie och genom att kommunen varje månad betalar 20 000 till Östra Sveriges luftvårdsförbund för att genomföra en liknande och sannolikt mer säkerställande mätning.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Föreningen Heimdal och nazistkopplingen

Han satt i den borgerliga studentföreningen Heimdals styrelse. Men han hade också beställt nazistisk litteratur både från webshopen på hemsidan Nordfront – som finansierade nazistiska NMR – och från Midgård, en annan högerextrem hemsida. I beställningen ingick bland annat titlar som ”Svensk frihetskamp”, ”Ras – den avgörande frågan”, ”Den nordiska ledartanken” och tidigare nazistledaren Vera Oredssons skrift ”När flaggstängerna blommade”.

ETC försökte upprepade gånger nå styrelseledamoten och därefter Heimdals styrelse för att ta reda på varför och om det är förenligt med ett styrelseuppdrag i Heimdal att köpa böcker som finansierar verksamheten i NMR. I samband med granskningen uteslöts styrelseledamoten.

Självskador på LSS-boende

”Hur tryggt är det för våra kunder om större delen av boendepersonal byts ut?” Det frågade sig personalen inom en daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, sedan brukare från ett av de LSS-boenden som de stod i förbindelse med hade börjat må allt sämre.

Boendet hade nyligen upphandlats och börjat drivas av den privata aktören Bamu. I samband med det slutade ett betydande antal personer att jobba på boendet. Efter övertagandet observerade personer i den dagliga verksamheten ett ökat antal självskador, aggressivitet och uttryckt nedstämdhet hos de boende. ETC Uppsala har uppmärksammat LSS, de insatser som ska ge stöd åt personer med olika typer av funktionsnedsättning, flera gånger under året. Vi kunde efter en genomgång av kommunens egenrapporterade statistik konstatera att antalet personer som inte får sina beviljade LSS-insatser i tid blir allt fler och att beskrev i ett nummer den utbredda fattigdomen i gruppen – där anhöriga får bidra med allt mer pengar och där höga boendekostnader är ett vanligt problem. Vi intervjuade bland annat Ellinor Belin, som berättade att hon ofta har behövt söka hjälp av kyrkan för att bekosta det nödvändigaste åt sig själv och sitt barn.

ETC Uppsala var också med när Kulturparken satte upp pjäsen ”Sagan om liv och lust” i riksdagen, där en debatt om rätten till ett kärleksliv också för funktionsnedsatta sedan tog vid.

Lång väg för ­ensamkommande

I början av året upphörde Migrationsverket att driva flera boenden i Uppsala. Bland annat lade man ned boendet i Ribbingebäck i närheten av Skogstibble. Resultatet blev att flera ensamkommande unga ställdes inför ett svårt val: att hamna på den öppna bostadsmarknaden och kunna fortsätta sina gymnasiestudier i Uppsala, eller att flytta till ett nytt angivet boende och inte garanteras utbildning. ETC Uppsala träffade Farid Ferrahmand som kämpade för att hitta någonstans att bo och fortsätta gå i skolan. Farid fick senare hjälp av sin lillebrors familjehem, men många av de boende tvingades flytta till nya kommuner.

Under sommaren växte desperationen bland många ensamkommande. ETC Uppsala intervjuade privatpersoner som har ställt upp ideellt som familjehem åt personer i gruppen och som vittnade om dramatiska deportationsförsök och räddningsaktioner och hur Migrationsverkets flyttkarusell hade påverkat ensamkommande psykiskt. Vi intervjuade  psykologen Joanna van Gestel som förklarade hur djup desperation hon möter hos ensamkommande flyktingar som lever i ovisshet och utan möjlighet att rota sig i Sverige.

I oktober belyste vi också situationen för dem som har hunnit fylla 18 och som bor kvar i Uppsala – en del hade fått rätt att tillfälligt stanna i sina HVB-hem, andra sover ute och på vänners soffor för att kunna gå kvar i skolan medan de väntar på Migrationsverkets besked.

I dagsläget har Stadsmissionen fått pengar för att ordna ideella familjehem åt personer ur gruppen. Men för en del är det för sent, som ETC Uppsala kunde berätta i nummer 43 av tidningen. På Stockholms Central träffade vi Mubarak Shah Mirzayi som har fått ett avvisningsbeslut och blivit av med alla bidrag från Migrationsverket – utan att någon har informerat honom om det. I dag bor han på vänners golv, i kyrkor och i Centralstationens vänthall. Han vågar inte åka tillbaka och upplever att han måste fortsätta leva som papperslös.

Renovräkningar och konstiga regelverk

I Uppsala byggs och renoveras det mer än någonsin. Men hur ser det ut för hyresgästerna? ETC Uppsala rapporterade i mars om hur en oseriös ombildningskonsult hade sparkats av hyresgästerna i ett kvarter i Gränby. Men bara en månad senare kunde vi berätta att många färdigrenoverade hyresrätter i Gränby fortsatt får stå tomma. Anledningen är att en bostadsrättsförening vill köpa lägenheterna av Rikshem, som vill sälja. Därför fick inga nya hyresgäster flytta in trots bostadsbrist. Renoveringarna har andra kännbara effekter. I maj pratade ETC Uppsala med en hyresgäst i Eriksberg, som räknade med höjd hyra efter att renoveringen av hans bostadsområde har kommit igång.

– I dag betalar jag 5 000 för min tvåa. Jag räknar med att den kommer att kosta mellan 8 000 och 9 000 sedan. Om det blir så kan jag inte betala.

Samtidigt som ETC Uppsala har kunnat berätta om ett ökat antal korttidskontrakt med höga hyror i renoveringarnas spår, så har vi också intervjuat Agneta Funseth i Knivsta om hur den kommunen har hanterat renoveringsbehovet i gamla byggnader på ett sätt som har till syfte att låta boende kunna bo kvar. En modell som Uppsalahem dock tycks ovilliga att anamma. Vi har också skrivit om Uppsalahems vinster, som har genomgått en ökning med ungefär 3 000 kronor per lägenhet och år sedan 2015, eller 17 500 kronor. Något som görs med hänvisning just till renoveringar och nybyggen.

Det delade Uppsala

I maj kunde vi berätta om kommunrapporten som konstaterar att Uppsala kommun slits isär. Ekonomiskt, vad gäller invånarnas hälsotillstånd, hur de ser på säkerheten omkring sig och i arbetslöshetssiffror. Rapporten konstaterade ökade skillnader mellan stadsdelar som Gottsunda och Stenhagen å ena sidan, och Luthagen och Nåntuna å den andra.

Samtidigt gav vi röst åt kritiker i samband med att polisen utnämnde Gottsunda till ett ”särskilt utsatt område”. Utnämningen väckte många känslor hos boende som kände att deras stadsdel svärtades ned utan tillräcklig grund. Och vad ETC Uppsala kunde visa var att grunderna för polisens listning faktiskt gick att ifrågasätta. Bland annat hade man satt upp som kriterium att det skulle finnas våldsbejakande islamistisk extremism i området – vilket man inte på något trovärdigt sätt har kunnat visa i Gottsunda, där våldet på många sätt har varit begränsat till ett litet område.

Varför Gottsunda har hamnat på listan kunde polisen egentligen inte ange i ETC Uppsalas intervju.

Likvärdighetsproblem i skolan

I januari väljer föräldrar den skola som deras barn sedan ska gå i under hösten. Ett allt annat än lätt val. Dessutom är påståendet om att skolor som ägs av bolagskoncerner drar ned på kvaliteten  princip sanna, visar ETC Uppsalas kartläggning. Endast 43 procent av de grundskolor som drivs av aktiebolag har behöriga lärare, mot 66,6 i kommunala skolor och 61 procent i icke vinstdrivande friskolor. Vi kunde också visa att friskolorna i Uppsala endast har tagit emot en bråkdel av alla nyanlända elever.

Samtidigt gör skolkoncerner i genomsnitt ungefär 4 000 kronor i vinst per elev och år, visade vår schablonuträkning utifrån vinstmarginalen i tio utvalda skolföretag som driver verksamhet i staden.

Vi kunde också visa att 16 procent av eleverna i Uppsala kommun inte tar sig vidare till gymnasiet från högstadiet .

Kommunfullmäktige i Uppsala kartlagt

Som ett led i valbevakningen har ETC Uppsala vid olika tillfällen under hösten undersökt livsvillkoren för våra folkvalda i jämförelse med resten av befolkningen i kommunen. Dessutom har vi synat hur pass flitiga politikerna är vid kommunfullmäktiges möten. Vi ser en mer välavlönad och urban skara i kommunfullmäktige än bland Uppsalaborna som helhet. Faktum är att kommunfullmäktiges ledamöter tjänar mer än dubbelt upp mot vad befolkningen i genomsnitt gör. Undantaget är Feministiskt initiativ, där ledmöterna faktiskt har en något lägre taxerad inkomst än befolkningen i övrigt. Vi kunde också konstatera att 12 procent av Uppsalas befolkning bor i ett område som helt saknar politisk representation i den beslutande församlingen och att ett större antal politiker bor i innerstaden än människor i övrigt.

Däremot är det nästan exakt lika många politiker som andra Uppsalabor som bor i hyresrätt – 20 procent. ETC har också mätt närvaron och motionstakten för de olika partierna. Vi ser att kommunfullmäktiges ordförande Carl Lindberg är den enda ledamot som inte har missat något möte under den gångna mandatperioden och att det är Stefan Hanna (C), som har lagt fram flest motioner i fullmäktige. Sverigedemokraterna är det enda parti i fullmäktige som under någon längre period lämnat stolar tomma utan att ta in ersättare vid möten.