– Vi förstår inte hur skolledningen kan tänka sig en så hemsk lösning. Vi vill att processen ska läggas ner. För den kommer att drabba oss hemskt mycket. Vi kommer inte att känna oss delaktiga när massor av hörande elever pratar, säger Filippa Hellöre som går i åttan på Birgittaskolan.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Ledningen lyssnar, men de tar inte åt sig av vad vi säger till dem. Vi känner att vi vill markera och verkligen visa att vi inte vill att denna process ska fortsätta och utvecklas. Vi har bestämt oss för att demonstrera för att få ledningen att vakna upp, säger Mindie Norrie, även hon elev på Birgittaskolan. 

”Vi blir många gånger överkörda”

Förutom eleverna var även två dövaktivister på plats under manifestationen. Juni Sowell och Evelina Svensdotter stöttar eleverna som demonstrerar. 

– Döva har under lång tid försökt att påverka genom att vara diplomatiska, men vi blir många gånger överkörda av icke teckenspråkskunniga som tror sig veta bättre om vad döva behöver. Det kallas audism. Aktivism är ett sätt att markera när diplomatin inte fungerar, säger Juni Sowell.

Aktivisterna anser att det är negativt att blanda visuella och audiotiva språk på skolor eftersom döva inte kan ta del av audiotiva språk och då hamnar utanför.

– Det handlar om mänskliga rättigheter och dövas framtid. Vår självkänsla och vårt självförtroende att få äga vår plats på jorden, säger Juni Sowell. 

I många andra fall, exempelvis när det handlar om människor från andra länder, vill samhället också se integration. Vad är skillnaden tycker ni?

– Skillnaden är att döva får tillgång till det talande svenska samhället genom teckenspråket. Därför ska man inte försöka ta bort teckenspråket. Döva kan integreras, men inte inkluderas så länge samhället inte pratar vårt språk. Att lagstifta om vår rätt till teckenspråk är ett steg mot inkludering. I dag är språklagen för teckenspråk på tok för svag vilket gör att döva många gånger blir överkörda, säger hon. 

Och eleverna på Birgittaskolan är tydliga i sitt budskap till beslutsfattare och skolledning. På plakaten har eleverna skrivit ”Vi är mer trygga i teckenspråksmiljö” ”Tal & teckenspråk = error” ”Nej tack till en förstörd teckenspråksmiljö”. 

– Vi vill ha det som det är nu. Varför ska de ändra på det, när vi har det bra? säger Filippa Hellöre.