Profilernas bästa argument: Nato eller inte

Diplomat och tidigare S-minister (bland annat biståndsminister)

En majoritet av svenskarna (57 procent) är nu för att söka medlemskap i Nato enligt den senaste opinions­undersökningen. Hur ser du på det?

– Inte så konstigt med tanke på krigets brutalitet – och den Nato-vänliga sidans dominans i medierna.

Du är emot att Sverige ska söka medlemsskap i Nato. Varför? 

– Nato är en kärnvapenallians och har en outredd katastrofal historia i Afghanistan bakom sig. Skulle Nato ha varit ett företag hade ingen ansvarsfrihet givits åt styrelsen. Dessutom förlorar vi vår fredsfrämjande, framgångsrika handlingsfrihet. Natos framtid är också osäker eftersom näste USA-president kan bli en isolationistisk Trump.

Hur ser du på att Sverige genom ett medlemskap får tillgång till kärnvapen och blir en del av en kärnvapendoktrin?

– Vi får aldrig tillgång till kärnvapen; de amerikanska som finns i Europa står under USA:s totala kontroll, som det sägs på Natos hemsida. I Nato måste vi istället ge upp alla försök att ratificera FN:s konvention om ett kärnvapenförbud. Pentagon och Nato stoppade ju oss från att gå vidare efter den positiva rösten i FN 2017. Österrike och Irland har dock ratificerat och de tänker förbli alliansfria.

Det talas om att Sverige och Finland är redo att söka medlemskap om bara några veckor. Vad tycker du om att processen går så fort? 

– Jag har all respekt för Finlands ansökan som tycks vara på gång. De har ju en bitter erfarenhet av två krig med ryssar och förlust av eget territorium. Vi är goda grannar och vänner men inte siamesiska tvillingar, Sverige behöver inte hasta till något beslut. Vi har ju haft en rad folkomröstningar om frågor som är mindre viktiga än att ge upp vår alliansfrihet. Då hade vi den tid som behövdes för att utan panik komma fram till en välgrundad uppfattning. Det har med demokrati och folklig förankring att göra. 

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden tryggare? 

– Tveksamt på sikt. Nato kan ju inte göra något i Ukraina, eftersom Putin hotar med kärnvapen. Så var det också i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968 då Sovjet invaderade. Idag har Nato ett berättigande, det sätter upp en ­barriär åt medlemmarna mot hot. Men vi kan inte ­fortleva på militär nåder som bygger på ömsesidig förintelse. Det måste finnas obundna krafter som kan bidra med politiska lösningar. Sverige har varit ett sådant land, påtagligt senast i Jemen-krisen.

”Tidigare har ett nej varit självklart”

Lena Hjelm-Wallén

Fd utrikesminister och vice statsminister för S

En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato enligt senaste opinionsundersökningen. Hur ser du på det?

– Jag tycker att det är rätt naturligt. Folk har insett att det som händer nu i Ukraina med den ryska invasionen är så omskakande så det förändrar hela situationen. 

Tycker du att Sverige ska söka medlemsskap?

– Jag tycker framförallt att vi ska unna oss tid för en diskussion. För att garantera vår egen säkert ligger det mycket i att Nato kan underlätta för oss. Men alliansfrihet handlar inte bara om det snävt nationella säkerhetsperspektivet, utan också om ifall vi kan fortsätta kampen mot kärnvapen, om vi kan vi driva en aktiv utrikespolitik där vi står upp för folkrätten, mänskliga rättigheter, nedrustning och så vidare. Man måste lägga det i olika vågskålar. Jag håller fortfarande på att väga de här vågskålarna.  

Har du ändra uppfattning om Nato sedan Rysslands invasion? 

– Ja det har jag. Tidigare har ett nej varit självklart. Det är så grundläggande positivt att vi ska vara alliansfria. Det har verkligen tjänat oss väl. Men Rysslands agerande nu gör att jag ändrat mig så att jag är beredd att överväga Natomedlemskap. Det hade jag inte sagt för bara ett år sedan.

Vilka risker ser du med ett medlemskap? 

– Jag ogillar att vi ska behöva ta ställning nu mitt i ­brinnande krig när vi inte vet hur den Europeiska säkerhetsordningen kommer se ut. Men jag förstår att det finns ett politiskt tryck. Men risken är att vi inte kan fortsätta vara den här rösten i världen för nedrustning och mänskliga rättigheter om vi tar steget in i Nato.

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden tryggare?

– Det beror ju väldigt mycket på vilka som kommer att styra i USA. Skulle vi få en Trump-administration om två år så blir Nato inte en positiv faktor. Men även där måste vi inse ­realiteten, vi har bilaterala avtal med USA redan, och är på sätt och vis ändå beroende av dem.

”Kärnvapenparaplyet minskar risken för en kärnvapenattack”

Linda Jerneck 

Ledarskribent Expressen

En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato enligt de senaste opinions­undersökningarna. Hur ser du på det?

– Jag tycker att det är positivt. Det är tydligt att Putins angrepp har fått väldigt många svenskar att både förfäras och även att fundera på hur vi bättre ser om vårt eget hus. 

Du själv tycker att Sverige bör ansöka om ett medlemsskap, varför?

– Det finns både egoistiska och solidariska skäl. De egoistiska är att vi blir tryggare i Nato. Redan nu är den svenska strategin att skapa säkerhet ihop med andra. Det vore bra om alla nordiska länder kunde delta i samma försvarsplanering, det ger oss bättre möjlighet att försvara Sverige.

– Det solidariska skälet handlar om att svenskt territorium behövs i en konflikt om det händer något i Östersjöområdet. Södra Sverige och Gotland är strategiskt väldigt viktiga punkter. Det är sannolikt att Nato vill använda de områdena för att få in förstärkning till Finland och Baltikum. Som medlemmar kan vi öva och planera för det. Så för att våra grannar ska vara skyddade mot den ryska imperialismen behöver Sverige vara med.

Hur ser du på att Sverige genom ett medlemskap får tillgång till kärnvapen och blir en del av en kärnvapendoktrin?

– Nato själva har inte kärnvapen, men några av deras medlemmar har det. Däremot skulle vi omfattas av deras kärnvapenparaply, och det ser jag som en stark fördel. Det fungerar starkt avskräckande och minskar risken för en ­kärn­vapenattack. 

Det talas om att Sverige och Finland är redo att söka medlemskap om bara några veckor. Vad tycker du om att processen går så fort? 

– På ett sätt är det jättebra om det kan gå fort nu. Säkerhetsläget har blivit så katastrofalt mycket sämre. Men, det är otroligt olyckligt att Socialdemokraterna inte följde riksdagen när frågan om Nato-­option var uppe för några år sedan. Hade man gjort det hade vi haft ett par år med en betydligt öppnare Nato-diskussion, frågan hade varit mer levande för väljarna. Ur ett ­demokratiskt perspektiv hade det varit bättre. 

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden tryggare?

– Ja, Nato gör redan omvärlden tryggare. Går vi med tillsammans med Finland skulle hela Norden vara med i samma försvarsorganisation. Det gör oss alla tryggare.

 ”Den militära alliansfriheten har spelat ut sin roll”

Anders Lindberg

Politisk chefredaktör Aftonbladet

En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato. Hur ser du på det?

– Det har länge funnits tre kriterier som måste uppnås för att vi ska gå med i Nato. Ett; att det ska finnas ett klart stöd för det bland befolkningen. Två; att det ska finnas en bred majoritet i riksdagen. Och tre; att Finland också ska vilja det. Alla tre håller på att infrias. Det som vi inte trodde var möjligt håller på att ske. Den gamla säkerhetsordning raserade Putin den 24 februari och bedriver nu ett ohyggligt anfallskrig som ingen stat har gjort i Europa sedan Hitlers dagar. Det har fundamentalt förändrat förutsättningen för alliansfriheten och driver opinionen mot att välkomna en Nato-ansökan.

Hur ser du på att söka medlemskap i Nato?

– Det finns två bärande argument för. Det första är att den militära ­alliansfriheten har spelat ut sin roll och att Europas säkerhetsordning måste skyddas. Putins beslut att invadera Ukraina har skapat ett underskott av säkerhet som måste kompenseras. Det andra argumentet är Finland som nu har aviserat att man kan vara på väg att byta fot. Putin har uttryckt att han vill upprätta en ny säkerhetsordning och krav på en rysk intressesfär. Här ingick både Finland och Sverige. Vi kan inte riskera att stå utanför.

Hur ser du på att Sverige får tillgång till kärnvapen och blir en del av en kärnvapendoktrin?

– Sverige får inte tillgång till kärnvapen. Det är de nationella medlemsländerna som bestämmer över sina kärnvapen. Det är en viktig skillnad. Vi kan ha samma lösning som Norge och avstå från att ha kärnvapen på svensk mark. Och vi behöver fortfarande föra en aktiv utrikespolitik och bidra till nedrustning, det är viktigt. Ett Nato-medlemskap är inte svartvitt och kärnvapen blir en knäckfråga.

Blir Sverige säkrare om vi går med i Nato?

– Ja. I dag har vi inget som garanterar vår säkerhet.

Processen går väldigt snabbt fram. Hur ser du på det?

– Det går oerhört fort och det är svåra beslut som behöver ta tid. Men det har att göra med att förändringarna i världspolitiken går fort. Vi kunde inte styra över att Putin skulle invadera Ukraina.

”Processen kan inte gå fort nog”

Annicka Engblom

Riksdagsledamot för Moderaterna och ordförande i Svenska Atlantkommittén

En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato enligt senaste opinions­undersökningen. Hur ser du på det?

– Jag ser det som väldigt positivt. Sverige behöver bygga sin säkerhet tillsammans med andra. Vi har en mängd olika samarbeten redan, men de ger inga garantier i skarpt läge. 

Du är själv för ett medlemsskap, varför?

– Vi behöver ingå i en större gemenskap för att kunna trygga våra gränser fullt ut. Ett Natomedlemskap innebär att vi inte behöver stå ensamma vid en väpnad konflikt. Dessutom har vi redan idag så nära samarbete så att ett medlemsskap är egentligen ett litet steg, samtidigt som det ger så mycket tillbaka i form av säkerhetsgarantier.

Har Rysslands invasion påverkat din inställning?

– Nej, jag har varit för ett medlemskap så länge jag kan minnas.  

Vad ser du för risker med ett medlemskap?

– Inga, jag ser bara fördelar.

Vilka då? 

– Vi får säkerhetsgarantier genom tillgång till artikel fem, plus att vi också får vara med och besluta, vi får sitta med i beslutsrummen som fullvärdiga medlemmar. I dag kan vi sitta med och lyssna på debatterna, men vi har ingen beslutanderätt. 

Hur ser du på att Sverige genom ett medlemskap blir en del av en ­kärnvapendoktrin?

– Min grundläggande inställning är att världen bör vara kärnvapenfri, men att demokratiskt sinnade länder som Storbritannien, Frankrike och USA har kärnvapen när odemokratiska stater som Nordkorea, Ryssland och Kina har det, menar jag har bidragit till att vi inte haft kärnvapenstridigheter sedan andra världskriget. Det innebär en balans som vi i västvärlden ska vara tacksamma över.

Det talas om att Sverige och Finland är redo att söka medlemskap om bara några veckor. Vad tycker du om att processen går så fort? 

– Med tanke på det dåliga säkerhetsläget, att det finns en stor risk att kriget i Ukraina expanderar, så tycker jag inte att den här processen kan gå fort nog. Uppenbarligen är svenska och finska befolkningen av samma uppfattning. 

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden tryggare?

– Ja.

”Sverige och Finland ska hålla ihop i natofrågan”

Peter Eriksson

Före detta språkrör Miljöpartiet

En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato enligt den senaste opinionsundersökningen. Hur ser du på det?

– Jag tycker att det är ganska naturligt nu när vi har ett väldigt starkt förändrat säkerhetspolitiskt läge, där ett demokratiskt land i vår närhet har blivit anfallet av Ryssland. Det är klart att många funderar mycket på hur vi kan göra Sveriges situation bättre.

Hur ser du på att söka medlemskap i Nato?

– Jag lutar åt att det kan vara rimligt att gå med, men jag tror inte att det är så akut. Jag tycker att det behövs en ordentlig diskussion innan man tar ett beslut, så att många känner att man har en fast grund att stå på, att det inte är något beslut som har hetsats fram. 

Vilka risker ser du med ett medlemskap?

– En sak är att läget i USA spelar stor roll, hur det förändras när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Under Trumps ledning såg vi en negativ utveckling, och vi vet inte vem som kommer leda landet efter nästa val. Men det finns inget riktigt tryggt och säkert alternativ längre. Och de flesta länder som är inblandade i Nato är ändå hyggligt stabila demokratier.

Vad tycker du om att processen går så snabbt nu? 

– Jag skulle helst se att vi har ett val eller en folkomröstning innan. Men samtidigt, som läget är nu, är risken att andra länder, inte minst Ryssland, skulle försöka påverka en omröstning. 

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden tryggare? 

– Jag lutar åt att det i alla fall skulle göra Finland tryggare, och jag tycker att Sverige och Finland ska hålla ihop i den här frågan. Jag tror att det är svårt att bedriva säkerhetspolitik ensam, och övriga nordiska länder är med i Nato. Det är bra om alla nordiska länder går samma väg, tror jag.

”Området runt Östersjön blir en militariserad zon”

Gudrun Schyman

Partiledare för Klimatinitiativet

En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato enligt senaste opinionsundersökning. Hur ser du på det?

– Jag blir inte förvånad, det har varit en ohämmad propaganda i alla medier under de senaste veckorna, som endast har handlat om Ryssland och invasionen. Jag förstår att människor är oroliga. Men medierna har gett en ensidig bild och till slut tror människor att det inte finns några alternativ än mer militär och starkare försvar. 

Hur ser du på att söka medlemskap i Nato?

– Jag skulle vilja se att Sverige fortsätter att upprätthålla den position som varit gällande i århundraden, att vi är ett alliansfritt land som dessutom arbetar med verktyg i säkerhetspolitiken som demokrati, dialog och diplomati. Nedrustning har varit en viktig politisk ståndpunkt för Sverige och en säkerhetspolitisk kraft som jag tycker behövs både för väst och öst. Försvarsministern har under de senaste åren dragit in Sverige i Nato-sfären, och det är som om hans linje har blivit regeringens linje. Det är beklagligt kan jag tycka.

Vilka risker ser du med att gå med i Nato?

– Då blir området runt Östersjön i högsta grad en militariserad zon, med ständig upprustning och ökad militär närvaro och en konstant oro för konfrontation. Vi har allt att förlora om vi endast tänker att militarism ska styra agendan för säkerhetspolitiken.

Vi har på senare tid upplevt kränkningar från rysk militär på svensk territorium. Kan du ändå inte se att det finns ett behov av militära skyddsgarantier?

– Det är ingen som talar om att det finns något hot om invasion mot Sverige i det här läget. På varje försvarshögkvarter finns en karta med det egna landet i mitten. Allt som händer utanför gränserna uppfattas som fiendeland och ett potentiellt hot. Därför ser man till att bygga upp militära samarbeten, allianser med andra inom samma sfär för att se om sina egna intressen. Den här logiken inom militärismen leder till upprustningsspiraler. Man talar bara om vad som behöver göras vid händelser av krig. Men inte hur vi kan ­förebygga krig. Vi behöver satsa på att bygga upp trygga och lång­siktiga fredliga relationer, med Ryssland. Det är ju den centrala frågan.

 ”Svensk militär kan delta i militära operationer med massförstörelsevapen”

Beatrice Fihn

Generalsekreterare på antikärnvapenorganisationen Ican

En majoritet av svenskarna är nu för att söka ­medlemskap i Nato, hur ser du på det?

– Det är förståeligt att folk är rädda just nu, och de som hörs i debatten framställer Nato-medlemskap som en enkel och nästan magisk lösning som skapar trygghet. Tyvärr är det inte så enkelt, Nato-medlemskap löser inte ett av de grundläggande säkerhetshoten just nu – Rysslands hot om att använda massförstörelsevapen. Hotet från Rysslands kärnvapen kommer inte försvinna bara för att vi går med i Nato, men de mer strategiska och smarta lösningarna på detta säkerhetshot, som till exempel nedrustning av ryska kärnvapen har inte ens nämnts i debatten.

Vad tycker du, bör Sverige söka medlemsskap?

– Jag har egentligen ingen åsikt om Nato-medlemskap i sig, det är Natos nuvarande policy om beredskap att använda kärnvapen som jag är orolig över. Så jag är mycket oroad över att många i Sverige inte vet vilka medlemskapets skyldigheter och konsekvenser är. Är vi medvetna om att svensk militär då kan delta i militära operationer med mass­förstörelsevapen? Att svensk militär kan vara med och träna på att massmörda civila med kärnvapen? Att svenska soldater kan vara med och begå krigsbrott? Att ryska kärn­vapen kan riktas mot svenska mål?

Ser du andra risker med ett ­medlemsskap? 

– Den överhängande risken är att Sverige bidrar till ökad risk för kärn­vapenkrig genom att börja stödja innehav av massförstörelsevapen och hot om att massmörda civila. Om Sverige börjar använda sig av hot om att använda kärnvapen som ”avskräckning” ­kommer det innebära att Sverige också uppmuntrar länder som Ryssland, Kina, och ­Nord­korea att ha kvar och utveckla sina ­kärnvapen, vilket kan leda till ökad upprustning, ökad spridning av massförstörelsevapen och därmed ökad risk för kärnvapenkrig.

Det talas om att Sverige och Finland är redo att söka medlemskap om bara några veckor. Vad tycker du om att processen går så fort? 

– Detta är ett enormt stort beslut som kommer styra svensk säkerhetspolitik och utrikes­politik för överskådlig framtid, och kommer med många skyldigheter. Ett sånt beslut bör inte tas baserat på rädsla och de känslor som just nu dominerar diskussionen.

”Frågan ska avgöras i folkomröstning”

Hanna Gunnarsson

Försvarspolitisk talesperson Vänsterpartiet

En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato enligt den senaste opinionsundersökningen. Hur ser du på det?

– Just nu är det krig i Europa och det gör såklart att många är oroliga och rädda för vad som kan hända, och det påverkar opinionsundersökningarna. Jag tror att det är viktigt att inte göra en stor kursändring i Sveriges säkerhetspolitik mitt i en stor kris. Sverige ska vara ett militärt alliansfritt land, det är bäst för vår säkerhet och vårt självbestämmande i försvars- och säkerhetspolitiken.  

Vilka risker ser du med ett medlemskap?

– Det skapas nya hotbilder mot Sverige. Sverige och svenska soldater kan tvingas delta i krig och konflikter som Nato-länderna är involverade i. Vi riskerar att dras in i konflikter vi hellre hade stått utanför. Vi ser speciellt en mycket stor risk med att vara med i en militär allians där även Turkiet är medlem, med tanke på de attacker som Turkiet gör mot kurderna.

Hur ser du på att Sverige genom ett medlemskap får tillgång till kärnvapen och blir en del av en kärnvapendoktrin?

– Det är mycket, mycket dåligt. Sverige måste istället vara en röst för kärnvapennedrustning i världen och ratificera FN:s kärnvapenförbud. ­Kärnvapen är ett existentiellt hot mot mänskligheten. 

Det talas om att Sverige och Finland är redo att söka medlemskap om bara några veckor. Vad tycker du om att processen går så snabbt? 

– Det är inte bra med en så här snabb och förhastad process. Ett medlemskap i Nato skulle vara ett mycket stort beslut som kräver analyser och debatter som är mer förankrade och genomarbetade än de senaste veckornas utveckling. För att få folklig förankring vill Vänsterpartiet att Nato-frågan avgörs i en folkomröstning. 

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden ­tryggare?

– Nej, Nato leder inte till trygghet för Sverige. Vad Sverige behöver är ett starkt eget totalförsvar som kan försvara landet både militärt och hantera större civila kriser. Vi behöver samarbeten med andra länder, samtidigt som vi ska bevara vår militära självbestämmande.

”Skulle vi ställa oss på Turkiets sida i en konflikt?”

Stina Högbladh

Forskningssamordnare vid UCDP, Uppsala konfliktdataprogram

Tycker du att Sverige ska söka medlemsskap?

– Jag tycker inte att det är rätt att hasta in i en försvars­allians utan det borde vara en fråga som får ­belysas utifrån olika aspekter av olika partier och ­experter innan ett val där Nato-medlemskapet är en valfråga. Jag har själv ingen bestämd uppfattning i ­frågan men är mer negativ än positiv till ett medlemskap. Jag anser att vi redan har bra samarbeten med Nato och att EU:s säkerhetsklausul juridiskt borde ge Sverige ett liknande skydd.

Vilka risker ser du med ett medlemskap? 

– Den största risken är att ingå i en försvarsallians tillsammans med stater som vi inte delar grundläggande fri- och rättigheter med, till exempel Erdogans Turkiet. Skulle vi ställa oss på Turkiets sida i en konflikt med någon grannstat som de först har attackerat?

Hur ser du på att Sverige genom ett medlemskap får tillgång till kärnvapen och blir en del av en kärnvapendoktrin?

– Ett av mina största argument för ett nej.

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden tryggare?

– Nej, Sverige är tryggt i dagsläget. Natos inblandning i konflikter leder till att de blir längre och att fler människor dör. Ryssland kommer troligen på något sätt visa sitt missnöje med att Nato växer. Kanske genom att flytta vapen närmare Finland/Östersjön.

”Vi bör vänta tills kriget är slut”

Leonidas Aretakis

Chefredaktör Flamman 

Vad tycker du, bör Sverige gå med i Nato?

– Nej. Nato är till sitt väsen en antirysk allians, vilket må kännas som ett logiskt svar just nu. Men precis som att Tyskland integrerades i Europa efter andra världskriget så kan en liknande demokratisk öppning uppstå om Putin besegras. Då vore det bättre med en paneuropeisk allians. Regeringen bör alltså varken hasta fram något eller göra Nato till en valfråga, som vänstersidan garanterat kommer att förlora. Utan vänta tills kriget är slut.

Hur ser du på att Sverige genom ett medlemskap får tillgång till kärnvapen och blir en del av en kärnvapendoktrin?

– Sverige bör fortsatt verka för en kärnvapenfri värld. Huruvida man väljer att göra det eller är upp till varje regering. Det står Socialdemokraterna fritt att ha en utrikespolitisk ryggrad oavsett om vi är med i Nato eller inte.

Det talas om att Sverige och Finland är redo att söka medlemskap om bara några veckor. Vad tycker du om att processen går så fort?

– Väldigt illa. Socialdemokraterna svänger över natten och meddelar sina medlemmar via politiska reportrar i ­stället för att mobilisera dem. Samtidigt är Nato­motståndarna illa rustade för debatten. Man har haft sedan 2014 – om inte 1991 – på sig att tänka ut ett robust alternativ som kan ge de östeuropeiska demokratierna säkerhetsgarantier. Det är denna frånvaro av idédebatt som gör att V-ledningen nu svänger i fråga efter fråga, utan att hinna förankra det bland medlemmarna.

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden tryggare?

– Sveriges trygghet kommer inte att påverkas. Ryssland är inte intresserade av oss, och vi var dessutom redan en del i Natosamarbetet. Men spänningen mellan Europa och Ryssland kommer att vara fortsatt institutionaliserad så länge organisationen finns till. Om vänstern vill ändra på det så behöver man vara öppensinnad och tänka fram egna lösningar.

”Utrikespolitiken kommer att styras av Washington”

Hans Blix 

F.d vapeninspektör vid FN

En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato. Hur ser du på det?

– Opinionen i Sverige uppfattar vårt säkerhetsläge som allvarligare än vad det är. Och det är Putins brutala agerande snarare än de svenska partiernas argumenterande som har lett opinionen för anslutning. Partierna är nu angelägna om att snabbt följa en opinion som är onödigt ängslig.

Hur ser du på ett svenskt Nato-medlemskap?

– Jag tycker en Nato-anslutning vore olycklig. Enligt president Zelenskyj vore Ukraina berett på att i en uppgörelse deklarera sig alliansfritt för att få fred med Ryssland. Det är det enda villkoret som legat fast i fredsförhandlingarna. Paradoxalt nog tycks vi gå i motsatt riktning. Rysslands handlande visar att de var ett hot mot Ukraina. Men är Ryssland ett hot mot Polen, Ungern eller Rumänien? Nej. Och inte heller mot Finland eller Sverige. Möjligtvis mot Moldavien. De borgerliga partierna hänvisar till artikel 5 i Nato-stadgan som avgörande för vår säkerhet. Men det finns en viss flexibilitet i den. Om det blir ett skarpt läge kommer Washington göra en helhetsbedömning av säkerhetsläget. Vad som då sätts in och när det sätts in, avgörs inte av artikel 5.

Hur ser du på att Sverige får tillgång till kärnvapen?

– Kärnvapenparaplyet finns över oss vare sig vi vill eller inte ändå. Det man kan säga om kärnvapen är att det leder till större försiktighet.

Blir Sverige säkrare om vi går med i Nato?

– Jag tror inte vi får mer säkerhet av ett medlemskap än vad vi redan har. Det som kommer hända är att Ryssland ser att Natos gränser flyttas upp närmare Östersjön. Den stora nackdelen är att svensk utrikespolitik än mer kommer att styras av Washington. Två procent av BNP ska läggas på försvaret, enligt en Nato-överenskommelse. Det är mycket pengar och det var ingen i Sverige som talade om det för ett halvår sedan.

Processen går väldigt snabbt fram. Hur ser du på det?

– Jag tycker partierna borde tänka långsiktigt och inte stressa fram ett beslut. Alla synpunkter har inte kommit fram. Jag tycker det har varit mycket faktafattig polemik.

”Den här brådskan är inte motiverad” 

Carl Tham

Debattör, tidigare S-minister

En majoritet av svenskarna är nu för att söka medlemskap i Nato enligt senaste opinions­undersökningen. Hur ser du på det?

– Jag ser det som en naturligt känsloreaktion på det som har hänt i Ukraina. Men det är ganska meningslösa siffror. Man kan inte grunda ett beslut om medlemskap i Nato på opinionsundersökningar. Det förs ingen riktig debatt i frågan, där man verkligen går in på vad det handlar om, så som det brukar göras inför andra stora politiska beslut. Då är det naturligt att många nu tänker att Nato, det är säkert käckt. Jag inte inte alls säker på om det sett ut på samma sätt ifall vi haft en grundlig diskussion om frågan. 

Hur ser du själv på ett medlemskap? 

– Jag anser att nu är fel tid i alla fall. Man måste ha en ordentlig diskussion innan man bestämmer sig för ett sådant drastiskt steg, som skulle förändra Sveriges säkerhetsläge på ett så allvarlig sätt. Den här brådskan är inte motiverad. 

Vad ser du för risker med ett medlemskap?

– Ett medlemskap innebär en förändring av ­Sveriges allmänna utrikespolitik. Nato är inte bara en militärorganisation utan också en politisk organisation som domineras av USA, och det kommer vi vara bundna av. Nato-länder kan inte agera som Sverige har gjort i kampen mot kärnvapen, eller i andra viktiga internationella frågor. Om USA kastar sig in i ett nytt krig måste inte Nato-medlemmarna delta, men det blir ett tryck, man får ligga lågt när det gäller kritik. Redan nu har vi sett att Sverige böjt sig för amerikanska påtryckningar när vi inte skrev under konventionen mot kärnvapen – inget Nato-land har under­tecknat den – då kan man förstå hur det blir om vi skulle vara medlemmar.

Hur ser du på att Sverige genom ett medlemskap får tillgång till kärnvapen och blir en del av en kärnvapendoktrin?

– Vi skulle få acceptera den doktrin som gäller för Nato. Däremot kan vi som norrmännen och danskarna har gjort, kräva att inga kärnvapen placeras i Sverige. Men det hindrar inte att USA, i ett skarpt läge, kan ­kräva att få inrätta baser med kärnvapen i Sverige. Då blir vi automatiskt ett kärnvapenmål.

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden tryggare?

– Jag kan inte se att vårt säkerhetsläge skulle förbättras, snarare tvärtom. Ett svenskt och finskt medlemsskap skulle ryssarna reagera på. Det blir en mycket lång gräns som Nato får direkt mot Ryssland. Det kommer bli en het gräns, som går helt emot vad vi eftersträvar – nämligen avspänning i Östersjön. Det skulle helt omintetgöras. 

”Putin dödar vår militära alliansfrihet”

Daniel Suhonen

Debattör och chef för Tankesmedjan Katalys

Hur ser du på ett Nato-medlemsskap, bör Sverige ansöka?

– Ja, jag har precis landat i det efter mycket ­funderande.

Hur kommer det sig att du har ändrat uppfattning i frågan om ett medlemskap?

– Jag tror just nu att Nato är det enda realistiska alternativet för att öka vår säkerhet och få garantier. Rysslands vidriga angrepp på Ukraina ändrar spelreglerna som gällt i Europa. Då får det konsekvenser för vår alliansfrihet. Det är Putin som dödar vår militära alliansfrihet.

Vilka risker ser du med ett medlemskap?

– Risken är att vi dras in i andra konflikter, men jag tror Sverige kan ha en egen linje. Som Frankrike och Tyskland som trots medlemskap sa nej till kriget i Irak. Men här tycker jag riskerna är mindre än värdet.

Hur ser du på att Sverige genom ett medlemskap får tillgång till kärnvapen och blir en del av en kärnvapen­doktrin?

– Jag avskyr kärnvapen. Men de finns och det är det hotet som Ryssland latent riktar mot sina grannar. Det är också kärnvapen som ytterst har legat i Sveriges försvarsplanering idag, med bilaterala avtal med USA, ­Storbritannien och Frankrike.

Det talas om att Sverige och Finland är redo att söka medlemskap om bara några veckor. Vad tycker du om att processen går så fort? 

– Tidsplanen får regeringen ta hand om, den kan inte jag bedöma. Jag tycker inte det behöver gå så snabbt som vissa anser, men en ordnad process med Finland är nog klokt. Att stå i valet och kvalet, i limbo på tröskeln är nog den sämsta positionen. Det talar ändå för ett relativt snabbt beslut.

Kommer Nato göra Sverige och omvärlden tryggare?

– Jag tror det. Sedan måste hela tiden kampen mot kärnvapen, för avrustning och nedrustning pågå. men vi kan inte stå neutrala och passiva när barbariet återinförs i världen. Inför detta är inte jag neutral.