Inrikes.

2021-02-10 11:29
  • Äldreforskaren Håkan Jönson menar att pandemin lett till ett maktskifte mellan generationerna: ”Vuxengenerationen har fått ett slags befogenhet att lägga sig i sina föräldrars vardagsliv.”  Bild: Stina Stjernkvist/TT
    Äldreforskaren Håkan Jönson menar att pandemin lett till ett maktskifte mellan generationerna: ”Vuxengenerationen har fått ett slags befogenhet att lägga sig i sina föräldrars vardagsliv.”
  • Sofia Wallström, generaldirektör på Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Lena Hallengren (S), socialminister, på pressträff om granskning av vården på äldreboenden under covid-19.  Bild: Ali Lorestani/TT
    Sofia Wallström, generaldirektör på Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Lena Hallengren (S), socialminister, på pressträff om granskning av vården på äldreboenden under covid-19. 
  • Äldreboendena hamnade i fokus tidigt i pandemin.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
    Äldreboendena hamnade i fokus tidigt i pandemin. 
  • Under våren 2020 infördes hårdare restriktioner.  Bild: Henrik Montgomery/TT
    Under våren 2020 infördes hårdare restriktioner. 
  • ”Det är obehagligt för oss människor att påminnas om att vi själva kommer att dö”, säger Håkan Jönson.  Bild: Martina Holmberg/TT
    ”Det är obehagligt för oss människor att påminnas om att vi själva kommer att dö”, säger Håkan Jönson.
Puffetikett
Dagens ETC

Professorn: Vi kommer ångra hur vi behandlade våra äldre

Hur de äldre behandlats under coronapandemin har blixtbelyst fenomenet ålderism – diskrimineringen av de äldre.

”I efterhand kommer vi titta tillbaka och säga ”hur i helsike kunde vi göra på det här sättet?””, säger äldre­forskaren Håkan Jönson.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Professor Håkan Jönson har forskat om äldre länge och kom tillsammans med andra äldreforskare nyligen ut med en antologi om ålderism. Och timingen är bra, för sällan har frågan om hur de äldre behandlas diskuterats som nu.

– Ålderism har varit ett ganska okänt begrepp men har fått ett politiskt genomslag under 2020, vilket så klart har att göra med pandemin, säger han.

Ålderism handlar om stereo­typa föreställningar om äldre människor och diskriminering av de äldre i samhället. Håkan Jönson berättar att det har gjorts försökatt göra den kronologiska åldern mindre viktig. Det har pratats om att 70 är det nya 50 och om att de äldre är piggare, friskare och mer aktiva än vad de var tidigare.

– Men plötsligt blev kronologisk ålder förbaskat viktigt igen. Personer som Amelia Adamo blev åthutade och tillsagda att de är i riskgrupp och måste hålla sig hemma.

Nu var det 70 som gällde och oavsett om du var en pigg tidningsdrottning eller en skör pensionär på ett äldreboende skulle du hålla dig isolerad.

Ett maktskifte

Håkan Jönson menar att pandemin också har lett till ett maktskifte mellan generationerna.

– Vuxengenerationen har fått ett slags befogenhet att lägga sig i sina föräldrars vardagsliv. De pressar sina föräldrar att hålla sig i isolering av omsorg – men det gör någonting med relationerna mellan de vuxna barnen och föräldrarna.

Han menar att det känns märkligt för de aktiva pensionärer som varit en stor resurs för både sina barn och barnbarn, att plötsligt bli behandlade som småbarn.

Men det värsta sveket mot de äldre tycker Håkan Jönson är det som hänt på äldreboendena.

– I somras jobbade min son som är 22 år på ett äldreboende och han testades inte en enda gång. Och jag är förvånad att det inte byggdes upp mer rutiner kring testning inför den här andra vågen som vi ändå kunde se komma.

Han förklarar att det i ett samhälle alltid finns problem med personer som är väldigt sköra och gamla och som befinner sig i dödens närhet.

– Men det här har ju läkarvården alltid hanterat individuellt. Det som hände nu var att det blev en mer allmän bedömning. Man resonerade att de här personerna ska ju ändå dö ganska snart så det är inte en så stor sak att de dör av covid-19. På ett par års sikt så jämnar den här överdödligheten ut sig för de hade ändå dött nästa år. Men flera hade säkert levt väldigt länge till.

Porta de anhöriga

Beslutet att helt porta de anhöriga från att besöka äldreboendena var också otroligt ingripande och kan i sig ha medfört oförutsedda konsekvenser, menar Håkan Jönson.

– Personalen kämpar med att ge omsorg och får vardagen på boendet att fungera, men det är ofta de anhöriga som värnar särskilt om värdigheten. Risken när man låste de anhöriga ute är att de palliativa arrangemangen kunde komma igång lite väl snabbt. Man hade ingen som bevakade den enskildes rättigheter på det sätt som anhöriga med insyn gör.

Makar hölls åtskilda

De restriktioner som infördes under våren 2020 innebar att personer som flyttat in på äldreboenden hölls i isolering och inte fick träffa anhöriga under ett halvår. Därmed hölls många makar åtskilda med tvång. Håkan Jönson tycker att det gjordes för få insatser för att ordna så att de äldre kunde få träffa sina anhöriga.

– En make eller maka till en person som bor på äldreboende var tvungen att stå utanför och ropa in genom fönstret.

I många fall under pandemin har de yngres rörelse­frihet prioriterats före de äldres behov.

– Pandemin har varit ett test på solidariteten mellan generationerna. Sådana här kriser kan leda till att vi håller ihop mer men de kan också leda till att vi börjar titta på sköra äldre som en belastning.

Och just en belastning tycker Håkan Jönson att de äldre ofta betraktas som. Han tycker att det finns en tendens att tänka på äldre som en nationalekonomisk riskgrupp.

– Nästan alla utredningar eller forskningsprojekt om äldre börjar med meningen ”de äldre blir allt fler…”. Och hur det kommer att belasta samhället.

Äldre får inte kosta

Han menar att de nedskärningar som skett inom äldreomsorgen tyder på att de äldre inte får kosta för mycket. Han tycker att politikerna ofta pratar om visioner för äldrevården men att de hela tiden fortsätter skära ner på den.

– Det här handlar om vad vi vill ta oss råd med. Vi kan inte tro att vi kan skära ner och jobba smartare. Det kommer bli väldigt stora kostnader och det måste vi vara beredda att betala.

För vi kommer ju själva att bli gamla förr eller senare. Ändå skjuter många bort alla tankar på att det.

– Vi har ett existentiellt behov av att distansera oss från skörhet och död. Det är obehagligt för oss människor att påminnas om att vi själva kommer att dö. Det gör att vi tar tar emotionellt avstånd från personer vi associerar med döden, förklarar Håkan Jönson.

Han tror också att vi resonerar att saker kommer att ha förändrats innan vi själva blir gamla.

– Vi har idéer om att det kommer att vara förändrat då. Vi kommer ju inte att acceptera att bara få duscha två gånger i veckan. När vi blir gamla kommer vi att ställa krav.

Ålderism

När SIFO/Kantar under­sökte människors upplevelser av coronakrisen under 2020 uteslöts personer över 79 år. Äldre personer utesluts ofta ur opinionsundersökningar.

Personer över 65 beviljas inte personlig assistans.

Den som fyller 68 år kan sägas upp av arbetsgivaren utan den typ av skäl som gäller för andra åldrar.

Den som är 56 år och äldre kan inte längre få studielån från CSN.

Personer över 74 år utesluts från bröstcancerscreening. Var femte kvinna som drabbas av bröstcancer i Sverige är i dag äldre än 74 år.

Källa: Antologin Perspektiv på ålderism