Polisforskare är kritiska till hur ledningen har hanterat av avslöjandena om Skånepolisens romska register. Polisens oförmåga att ta emot kritik pekas ut som grogrund för fördomar och rasism.
I förra veckan slog säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN, fast att polisens register över romer och personer med romska släktband i flera avseenden är olagligt. Flera forskare dömer nu ut polisledningens sätt att hantera situationen.
Sara Uhnoo, lektor i kriminologi vid Göteborgs universitet, har i flera år forskat kring polisens arbetsmiljö ur ett mångfaldsperspektiv. Hon är kritisk till hur polisen envist förnekar de problem som finns.
– Jag förstår inte hur de kan vara så naiva att de tror att de ska kunna fortsätta komma undan genom att bara slå ifrån sig. De måste börja diskutera de här frågorna inom polisen. Det duger inte att fortsätta med bortförklaringar om att de egentligen inte är rasister, utan att det är deras arbetssituation som får dem att uttrycka sig och bete sig på detta sätt.
Enligt Rolf Granér, lektor vid Linnéunversitetet som forskar kring etik och organisation inom svenska poliskåren, så är polisledningens reaktioner på avslöjandena kring registret över romer ett symtom på det attitydproblem som finns.
– De slingrar sig som ålar, vilket uttrycker något som är osunt inom poliskåren. Deras reaktion är att försvara polisväsendet i det längsta. När det inte längre håller så kommer de att lägga sig pladask och komma med försäkringar om att problemen ska åtgärdas, säger han.
Förnekar och skyler över
Likartad kritik kommer från Stefan Holgersson, utbildad polis och forskare vid Linköpings universitet, som känner igen mönstret från sin tidigare forskning.
–Polisledningens första reaktion är att säga att de inte yttrar sig. Nästa steg är ett förnekande – i det här fallet genom att påstå att det inte finns något register. När inte det räcker så försöker de istället skyla över det som har hänt. Här gjordes det med påståendet att det inte var något register utan en analysfil, som lät mer tilltalande.
Den fortsatta utvecklingen kommer, enligt Stefan Holgersson, att bli att man försöker täcka över det egentliga problemet genom interna utredningar som inte leder till något.
– Ser man på tidigare händelser så kommer några enskilda poliser att pekas ut som skyldiga. Men då det som utreds inte alltid är något juridiskt problem, utan kanske mer handlar om etiska dilemman, så blir slutsatsen att det som har hänt inte var straffbart och utredningen leder därför inte till något.
Under tiden som rapporteringen kring registreringen av romerna har pågått har Stefan Holgersson bara sett ett avsteg från polisens invanda sätt att bemöta kritik, när rikspolischefen i inledningsskedet uttalade sig.
–Bristen på transparens och öppenhet inom polisen är ett stort demokratiskt problem, säger han.
Hamnat i blåsväder tidigare
Lars Fröstell, pressekreterare vid polismyndighet Skåne, anser att kritiken från forskarna är obefogad.
– Vi har redan från första dagen medgett att det kunde finnas problem med gallring av arkiv. Att vi inte kände till omfattningen beror på att det handlade om en hemlig fil, som vi inte hade kännedom om.
Polisen i Skåne hamnade 2009 i blåsväder sedan en video som spelats in i samband med bråk på Rosengård avslöjade hur poliserna i bilen uttryckte sig nedlåtande om ungdomar med invandrarbakgrund. Händelsen ledde till att rikspolisstyrelsen gav två forskare i uppdrag att granska händelsen.
Forskarnas rapport visade hur polisens jargong handlade mycket om att uttala sig nedlåtande om både kvinnor, sexuella minoriteter och personer med utländsk bakgrund. En slutsats var att det fanns en koppling mellan enskilda polisers attitydproblem och bristande ledarskap.
Den senaste tidens händelser kring avslöjandena av romregistret visar enligt Rolf Granér att de problemen i hög grad lever kvar.
– Det finns en kultur som upprätthålls inom polisen, där det är helt otillåtet att gå ut med kritik offentligt. Enligt den kulturen så är det stora problemet inte att registret finns, utan att innehållet i det har läckt ut, vilket skadar polisens anseende.
Kritiserar ogärna varandra
Bristen på insyn och på intern kritik gjorde att registret kunde växa i omfång utan att uppmärksammas.
–Svenska poliser kritiserar också ogärna varandra. Det kan ha funnits individer inom polisen som har känt till registret och insett hur brännbart det var, men som inte har framför det till dem som upprättade registret, konstaterar Rolf Granér.
Polisens språk avslöjar rasism
Polisens språk och beteende avslöjar främlingsfientliga tendenser, där invandrare och etniska svenskar bemöts på olika sätt.
Malin Wieslander doktorerar vid Karlstads universitet med en avhandling om hur frågor om mångfald behandlas inom polisutbildningen. Hon har bland annat intervjuat polisstudenter efter deras sex månaders praktik som aspiranter.
Studenterna berättade om olika sätt att uttrycka sig på, en mer fördomsfull jargong som hölls inom gruppen och ett mer korrekt uttryckssätt mot allmänheten.
– Studenterna möttes av en yrkesjargong som mycket handlade om att raljera och klassificera människor utifrån kön, sexuell läggning och utländsk härkomst. När poliserna är i sina egna slutna rum så tillåts stundtals en råare ton. Men inom hörhåll för chefer, människor utifrån, eller media, så anpassas språket så att det blir mer politiskt korrekt.
Studenterna hade själva anammat språket och tog det i försvar.
Gjorde jargongen mer tillåten
–Studenter tog avstånd från den råa jargongen och kallade den oproffsig. Men samtidigt använde samma studenter själva jargongen och såg den som en viktig del av polisarbetet. Genom att omge jargongen med humor gjordes den mer tillåten och ofarlig, säger hon.
Den råa jargong, som poliserna internt använder sig av, är också i bruk i kontakten med personer som anses höra till marginaliserade grupper.
–Vi får ofta höra hur romer har blivit kallade för glåpord och känt sig kränkta i kontakter med polisen. Det kan till exempel vara vid poliskontroller, där de har fått höra både det ena och det andra. Det är något som händer ofta, även om man inte ska dra alla poliser över en kam, säger Marion Wydow, projektledare vid Romskt kunskaps- och utvecklingscenter i Malmö.
Enligt Lars Fröstell pågår sedan länge ett arbete med att diskutera olika etiska frågor om värdegrund och mångfald.
– Vi har redan ett framgångsrikt arbete kring detta och kommer att intensifiera samverkan med romska grupper, för att diskutera vad vi kan göra för att förbättra deras förtroende för oss.
Forskaren Rolf Granér anser däremot att arbetet med motarbeta främlingsfientliga tendenser inom kåren hade kunnat förbättras.
– Det finns ett klart problem med en rasistisk retorik och dessutom verksamheter som helt klart upplevs som rasism och är det också i viss mening. En sådan är de trafikkontroller som görs. Jag, som etnisk svensk man, har blivit stoppad tre gånger under hela mitt liv. Tar du unga män med invandrarbakgrund som kör BMV så kan de stoppas fyrtio till femtio gånger per år. Om polisen ville erkänna detta som ett problem så hade de lätt kunna införa något i det datasystem de använder, där de kunde se att en viss bil hade stoppats ett antal gånger redan, utan att det lett till någon åtgärd. Men det görs inte, vilket får ses som symtomatiskt.
