Inrikes.

2021-10-13 12:00
  • Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
  • Fotbollsplanen utanför skolan är välbesökt av eleverna.  Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
    Fotbollsplanen utanför skolan är välbesökt av eleverna.
  • Michaela Strömberg, socialpedagog arbetar med de unga som har det tufft. Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
    Michaela Strömberg, socialpedagog arbetar med de unga som har det tufft.
  • Linda trapp, skolpsykolog. Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
    Linda trapp, skolpsykolog.
  • Jarvese Alek som går i nian spelar biljard i skolans uppehållsrum. Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
    Jarvese Alek som går i nian spelar biljard i skolans uppehållsrum.
  • ”Sociala insatser är minst lika viktiga som polisiära.” Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
    ”Sociala insatser är minst lika viktiga som polisiära.”
  • Jonas Brandt som är kurator på skolan har ofta samtal med elever.  Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
    Jonas Brandt som är kurator på skolan har ofta samtal med elever.
  • Fredrik Gårdare. Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
    Fredrik Gårdare.
  • Runt Valsätraskolan ligger villorna utspridda. Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
    Runt Valsätraskolan ligger villorna utspridda.
  • Foto: Jesper Jäger-Ärlestad
Puffetikett
ETC Nyhetsmagasin

Polisen: ”10 fler anställda per skola blir billigare än hårdare straff”

Från politiskt håll: hårda förslag för att stoppa gängbrottsligheten. Från polisens sida: konsensus om att förebyggande arbete är den långsiktiga lösningen.

Vad kan tio extra vuxna i skolan ha för effekt, och varför ska socialarbetare arbeta i grundskolan? ETC undersökte saken.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det är den 24 augusti 2021. En sensommardag som för de flesta handlar om motvillig återgång till lönearbete efter sommarens semester. En brunbränd Morgan Johansson ställer sig tillrätta på podiet i regeringskansliet tillsammans med utredaren Anders Perklev. Justitieministern har kallat till pressträff för att presentera regeringens utredning som innehåller ett antal straffskärpningar för att komma åt den gängrelaterade brottsligheten i landet.

Han inleder med att betona att det är de mest omfattande straffskärpningarna riktade mot de kriminella gängen, som någonsin har presenterats i Sveriges historia. Därefter läggs punkt för punkt fram. Gängskjutningar i offentlig miljö ska ge ett extra straffpåslag på upp till fyra år. Det ska bli högre straff för illegal narkotikaförsäljning och innehav av narkotika som syftar till försäljning. Mord, dråp, allvarlig misshandel och utpressning, längre straff. I gängbrottsutredningen föreslås också ett nytt brott: främjande av ungdomsbrottslighet, som kan handla om att ge pengar eller brottsverktyg till ungdomar under 18 år i syfte att brott ska begås. Det ska kunna ge upp till fyra års fängelse.

Senare samma kväll står en annan auktoritet inom brottsbekämpning i Aktuellts studio i TV-huset på Gärdet: kriminalkommissarie Fredrik Gårdare, med trettio års erfarenhet av att arbeta mot gängbrottslighet. På skärmen bakom honom visas ett fotografi på en polisbil med blåljuset på, en ganska typisk nyhetsbild som ofta tas i samband med medias brottsbevakning. Aktuellts programledare Nike Nylander ställer en fråga:

– Om du fick önska en enda sak för att få bukt med det här, vad är det?

Trettio års samlad yrkeserfarenhet inom brottsbekämpning passerar kriminalkommissariens hjärna under ett ögonblick och svaret kommer direkt.           

– Att varje skola i alla utsatta områden anställer tio stycken vuxna med bara fokus på det här.

Fredrik Gårdare är inte ensam om att insistera på det förebyggande arbetet. De senaste åren har allt ifrån högt uppsatta personer inom myndigheten till lokalpolischefer uttryckt liknande tankar. I en artikel i Göteborgs-Posten från 2019 frågades de lokalpolischefer som ansvarar för landets 22 särskilt utsatta områden ut om vad som krävs för att stoppa gängkriminaliteten och skjutvapenvåldet:

”En stor satsning på skolor med högre andel lärare och andra funktionärer på skolorna som kan fånga upp ungdomarna” svarade Tomas Stakeberg Jansson, lokalpolisområdeschef i Borås.

”Mobilisering av samhällets samlade resurser för att stärka upp kring utsatta barn och ungdomar så tidigt som möjligt”, sa en annan polischef med ansvar för Södertälje.

Ett år senare, 2020, skriver Svenska Dagbladet i en artikel att polisen i Rinkeby i Stockholm vill börja arbetet mot ny­rekryteringen till kriminella gäng redan med sexåringar. Den tillförordnade lokalpolisområdeschefen i Rinkeby,
Therese Rosengren, förklarar det såhär:

”Vi tror att det är lättare att få hjälp av föräldrarna när de är så pass små.”

Kriminalkommissarie Fredrik Gårdares krav nummer ett i Aktuellts studio ligger i linje med vad många poliser och andra som jobbar nära gängkriminaliteten för fram, men som de upplever sällan omvandlas till konkret politik – att sociala insatser är minst lika viktiga som polisiära.

När ETC söker upp Fredrik Gårdare utvecklar han sina slutsatser av att ha arbetat med gängkriminalitet över tid:

– Det är väldigt unga år det handlar om. Jag pratade med en barnmorska nyligen som sa att redan när barn föds på BB kan de vara i riskmiljö. Mamman kanske är missbrukare, har en pojkvän i bästa fall, men pappan kommer från en gängmiljö, säger han.

– Vi som är poliser ser dem i tolv-trettonårsåldern och då har det gått väldigt långt. Nu har vi ingen tid alls för att jobba med långsiktiga perspektiv. Vi åker runt och spärrar av brottsplatser, plockar tomhylsor, sliter ut våra tekniker och mordutredare, och hinner inte med att avsluta en mordutredning innan det är dags att ta tag i nästa.

Efter att ha träffat många av landets politiska företrädare anser Fredrik Gårdare att det är mycket snack och lite verkstad. De kanske lyssnar och tar in, men sedan händer inte mycket.

– Efter att jag berättade om mitt perspektiv sa skolministern Anna Ekström (S) att det var bra, men var tvungen att tillägga att straffskärpningar behövs. Det går hem i lägenheter och stugor. Att det alltid ska vara en praktisk lösning känns traditionellt manligt lösningsfokuserat, säger han.

Han jämför med en gammal västernfilm, där männen i byn med sheriffen i spetsen rider ut och ”fixar” det här.

– Det manliga ledarskapet dominerar på många myndig­heter, jag misstänker att det är så även inom politiken. Om vi har ett politiskt ledarskap där historiska manliga ledarnormer slår igenom, är det inte så konstigt att det inte har blivit stopp på gängutvecklingen.

Prioriterades bort

Fredrik Gårdare tror verkligen att förslaget om mer personal i skolorna, med fokus på att fånga upp unga i en riskmiljö, skulle göra skillnad.

– Man kan tycka att tio personer i skolan låter dyrt. Men inom ramen för EU-projektet har vi räknat väldigt noga på vad gängkriminaliteten kostar, och tio extra anställda per skola är väldigt mycket billigare än vad det kostar just nu. Det kanske kan vara sju, femton, eller hundra per skola och det blir ändå billigare för samhällets skattebetalare. Och naturligtvis ett minskat lidande med färre dödade och sargade familjer.

Projektet ”Stockholm Gang Intervention and Prevention Project” som kriminalkommissarien talar om startade 2007 och finansierades med EU-pengar mellan åren 2009 till 2012. Utländska aktörer, kriminologer och poliser med lång erfarenhet av att arbeta med gängkriminalitet kopplades in. Danmark, Norge och England var några av de länder som var involverade. Kunskap inhämtades och omsattes i praktiken. Det gick bra och de kom framåt.

Men 2014 avvecklades verksamheten. Andra prioriteringar blev viktigare och omorganisationen inom polisen gjorde att specialenheter som dessa togs bort.

– Vi har väldigt mycket på fötterna när vi säger att alla tårtbitarna måste vara med, och det viktigaste är det förebyggande arbetet. Det gäller hemmiljön, att man är trygg och kan hänga med i skolan, har en fritid med goda vuxna förebilder, och att man sedan går vidare i livet. Vi har lagt fram detta för både EU, den högsta politiska ledningen i Sverige, till polisledningen och kommunerna. Men vi har inte kommit längre än att försöka få ytterligare effekt mot gängkriminella genom polisiära åtgärder och domstolarna, beklagar sig Fredrik Gårdare.

Straffskärpningar, hur viktiga är de?

– Det är en liten pusselbit, men vi som jobbar med det här på heltid menar på att det är ett alldeles för snävt perspektiv. Det är ett tunnelseende. Forskningen har tidigare visat att längre och hårdare straff inte har någon nämnvärd effekt, mer än att den som är inlåst inte kan begå fler brott medan den är inlåst. Jag menar att debatten hamnar i en så smal korridor att vi missar helhetslösningen. Eller så är det brist på kunskap, eller faktiskt en avsiktlig vilja att inte vilja ta tag i det på ett annat sätt.

Det goda exemplet

En dryg kvart från Uppsala centrum ligger Valsätraskolan, belägen på gränsen mellan två världar. På ena sidan medelklassområdet med villor och lummiga trädgårdar, drygt två kilometer bort Gottsunda, ett miljonprogramsområde som sedan 2019 har legat på polisens lista över utsatta områden. Skolan som har 1 000 elever har en bred sammansättning och tar in elever från både de fattigare områdena och från de mer välbeställda.

Målsättningen på skolan är tydlig: det ska vara en blandad plats med elever med olika livserfarenheter.

Två av de som har en nära relation till ungdomarna på skolan är Linda Trapp, skolpsykolog och Jonas Brandt, kurator. Vi slår oss ner i ett rum intill expeditionen. De berättar att Valsätraskolan generellt är en välbemannad skola från förskoleklass upp till högstadiet med personal som rör sig där eleverna uppehåller sig, men trots det skulle fler vuxna, det vill säga poliserna efterlyser, betyda mycket.

– Har man fler pedagoger på plats kan man njuta av sitt arbete på ett annat sätt, det blir inte samma stressnivå. Man orkar engagera sig mer, menar Linda Trapp.

Vuxenlösa miljöer blir lätt problematiska, konstaterar Jonas Brandt. Bemannas inte rasterna kan andra negativa processer ta plats, och ett tag var det inte så tryggt mellan lektionerna.

– Det blir inte bra och då måste man vara tidigt ute och stävja det, säger kuratorn.

Satsar på förebyggande arbete

Valsätraskolan skiljer sig från många andra skolor då de utöver pedagogisk personal även har socialpedagoger och socialarbetare anställda på skolan. Deras roller är breda, och kan handla om allt mellan att skapa relationer med unga som riskerar att glida in i kriminalitet till att vara en brygga mellan skola, socialtjänst, polis, fritidsverksamhet och vårdnadshavare. Detta samarbete benämns som SSPF i  kommunerna.

Michaela Strömberg har varit på skolan sedan 2006, först som elevassistent och numera som socialpedagog. Hon har följt elever från låg- till högstadiet och bedömer att det är ett tjugotal ungdomar i åldern 14–16 år som skolan håller ett extra öga på, eftersom dessa  befinner sig i riskzonen att hamna i gängbildning och kriminalitet.

– Jag har haft fokus på elever som har det tuffare. Mycket för att jag själv har en sådan bakgrund. Det har alltid varit ett mål för mig att finnas där, säger hon.

– Om vi misstänker att någon är på väg in i ett kriminellt mönster försöker vi ha ett samtal med eleven, prata med föräldrar, och koppla in ungdomsjouren. Vår kurator håller också många såna samtal. Vi vill fånga upp dem och få dem att förstå att vi inte vill se att de glider in i det livet, fortsätter hon.

Vad är det som kan locka ungdomarna utanför skolan?

– Det kan vara en langare som vill att man säljer droger åt dem. Eller att man är med och snor saker. Småbrott oftast, uppdrag. Vi har haft våra misstankar ett par gånger och då har vi tagit in dem på samtal. Och tillsammans med ungdomsjouren har de försökt hålla koll utanför skolan.

Samverkan är lösningen

Klädd i blåjeans och en svart munkjacka med texten ”Ungdomsjour” på ryggen är Julia Lindgren ett relativt nytt tillskott på Valsätraskolan. Hon småpratar och sicksackar vant mellan några av killarna som spelar pingis i uppehållsrummet intill skolans matsal. Hon är socialarbetare i första hand, representerar kommunen, samt har en tillfällig tjänst på skolan för att bland annat bygga relationer med de unga både i och utanför skolan.

– Jag tror mycket på samverkan och system. Använd familjen, de som finns runtomkring och samarbeta. Visst, det skulle vara positivt med fem socialarbetare som kan fokusera på eleverna, men jag tror inte att det är rimligt att ha det i alla utsatta områden i Sverige. Då tänker jag att man ska fokusera på det som redan finns och förstärka det, säger hon.

– Jag lär känna eleverna. Det kan vara i syfte att vara en extra vuxen, eller att vara en brygga till socialtjänsten. En annan fördel är att om jag har en relation till många ungdomar har jag ett helt annat mandat när jag träffar de på fritiden, och kan då påverka det som händer där också.

Julia Lindgren presenterar Jervase Alek och hans vän Hussein Forani som går i nian. De är båda från Gottsunda och har gått i Valsätraskolan sedan tidiga år. De är blyga till en början, men börjar sedan fråga vad det är jag gör och var det ska publiceras. Jervase Alek börjar berätta.

– Det är en bra gemenskap här, vi har sammanhållning. De vuxna är hjälpsamma och förstår oss enskilda elever. De ser det som är bra i oss istället för att tänka på det negativa, och de vet vad vi behöver utveckla, säger han.

Diskussionen leder in på livet utanför skolan och Jervase Alek berättar att han mest spelar fotbollsmatcher och tränar på fritiden, som många andra på skolan också gör. Han försöker hålla sig fokuserad, trots de yttre faktorer som påverkar bostadsområdet han bor i.

– Jag tänker inte så mycket på det. Alla som är uppväxta i Gottsunda känner många av dem och vet att de är bra personer ändå, säger han och syftar på gängen som kan hänga i centrum.

Viktigt med trygghet

Jervase Alek och Hussein Forani försvinner iväg. Det är fredag, klockan är strax efter tre och de flesta på skolan börjar packa ihop. Rektorn sätter sig på cykeln, ett par ungdomar strösparkar på en fotboll på vägen hem.

Valsätraskolan har tagit steg på vägen mot det poliser med erfarenhet av att bekämpa gängkriminalitet efterfrågar: Fler vuxna i skolan som tidigt kan fånga upp unga i riskzonen – och agera. Men frågan är om resurserna är tillräckliga? Polisen verkar i alla fall inte tycka det, och frågar sig när politikerna ska lyssna, ta in och förstå vikten av mer riktade satsningar till skolan.

När ETC ringer runt till riksdagspartiernas rättspolitiska företrädare så har samtliga en förståelse för att den här pusselbiten spelar roll (se enkät). Men trots det dominerar hårdare tag och ökade resurser till polisen den politiska debatten.

– Det är ett hopplöst läge och väldigt mörkt, men det går faktiskt att göra saker. Vi som jobbar med det här och har varit i gängmiljön i stort sett hela våra liv vet, och det säger forskarna med, vet hur viktigt det är med trygghet, vara del av ett sammanhang och ta sig igenom skolan, säger Fredrik Gårdare. 

Politikerenkät

Riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner

Poliser för fram att skolor i utsatta områden behöver 10 extra vuxna – är det ett bra förslag?

Fredrik Lundh Sammeli (S):

– Jag tror att vi lokalt behöver se vad vi behöver. Den här modellen som polisen föreslår kan fungera på vissa platser. På andra platser kanske skolan inte behöver förstärkas utan snarare socialtjänsten.

– Det är ett viktigt fokus att lyfta. Vi behöver jobba brottsförebyggande och då är skola och socialtjänst i fokus. Några poliser jag har träffat lokalt säger att man skulle behöva tänka en polis, en lärare, en socialsekreterare.

Rasmus Ling (MP):

– Det är intressant, men om det är så Fredrik Gårdare beskriver det i detalj vågar jag inte svara på. Men mer personal i skolan, som exempelvis speciallärare skulle ha en effekt.

– Skolans roll är att fånga upp, inte minst de killar som idag inte fullföljer, trivs eller går i skolan och istället hoppar av och rekryteras i kriminella miljöer. Det går i linje med det vi driver i det förebyggande arbetet.

Johan Hedin (C):

– I grunden är det ett bra förslag. Om det ska vara just tio personer ska väl vara osagt, men vi behöver fler som arbetar förebyggande och som kan bygga förtroende hos de unga som riskerar att hamna snett.

– Skolorna är i första hand en kommunal angelägenhet och nu tydliggörs också kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Samtidigt är brottsbekämpning en nationell fråga och måste adresseras med både lagstiftning och budgetmedel. Det gör vi också, både i kommitté- och budgetmotioner.

Johan Pehrson (L):

– Svaret är att det här bra. Inget är viktigare än att kommunerna har ett ansvar i det brottsförebyggande arbetet, inte bara formellt utan även praktiskt.

– Det finns inget viktigare vi kan göra än att alla killar i Sverige går ut nian med godkända betyg och kan gå vidare till gymnasiet. Då kommer brottsligheten att upphöra och det är därför Liberalerna pratar om skolan hela tiden. Därför är det viktigt att göra kopplingen som polisen gör.

Linda Snecker (V):

– Det är jättebra, det är precis det som behövs. Regeringen har inte prioriterat det brottsförebyggande arbetet utan har bara har lagt resurser på det repressiva. Det behövs, för det är en oerhört allvarlig situation vi är i och vi ser att skolan är avgörande för vart du kommer i livet.

– Sedan tycker jag att de professionella ska bestämma var personalen behövs, men vi vet från forskningens håll att redan vid ung ålder går det att se vilka det kommer att bli kämpigt för i vuxen ålder.

Andreas Carlson (KD):

– Vi har avsatt pengar i vår skuggbudget för så kallad SSPF-samverkan, mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet. Tanken är att det ska fånga upp personer som befinner sig i riskmiljöer.

– Att knyta fritidsverksamheter, polisen, socialtjänsten med flera till skolan skapar ett brottsförebyggande arbete. Likaså om det anställs väktare som kan förebygga skadegörelse. Om dessa personer som förebygger brott består av fem, tio eller femton personer är inget som vi kan styra över i detalj, men vi sympatiserar som sagt med tanken på att stärka det brottsförebyggande arbetet i framför allt utsatta områden. 

Adam Marttinen (SD):

– Jag tycker det låter lite löst formulerat och vill gärna ha ett konkret förslag. Vad ska deras arbetsuppgifter och kompetens vara. Att anställa tio vuxna låter som att man höftar för att indikera något. Givet den förutsättningen, kan det vara en bra idé. Sedan får man titta på vad som verkligen behövs, pedagoger eller andra vuxna.

– Sedan är det så klart en investering som måste ställas mot allt annat. Finns det resurser i kommunerna till detta utan att annat stryker på foten är det så klart önskvärt att det finns fler vuxna i skolan.

Fotnot: ETC har även sökt Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell i två veckors tid, men har inte fått något svar.

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.