ETC Stockholm

Poesi från ett psykiatriskt vårdboende

Publicerad 15 september, 2015

"Personalen förleds att tro att man är en del i hela företaget. I själva verket är man en besparingsåtgärd. Innerst inne visste man det, vilket gjorde att man kände sig värdelös" Bild: Bild: Ditte Lundberg

ETC Stockholm

Författaren Marie Norins berättelser utgår ofta från den lilla människans tankevärld, med karaktärer som avviker från normen. Hon skriver både romaner och poesi. ETC träffar henne i Vitabergsparken för att prata om hennes senaste poesibok ”11.05.05–14.10.17” om vardagen för de anställda på ett boende för psykiskt sjuka. Huvudpersonens upplevelser är grundade i hennes egna erfarenheter som vårdare på boendet.

Ditte Lundberg

Marie Norin berättar att boken kom till på vägen hem från jobbet. Hon skrev på allt vad hon kunde hitta, kvitton, tidtabeller, lösa papper.

– De oegentligheter jag såg och borde ha bemött på plats sparade jag till Pressbyrån-kvitton. Nu i efterhand kan jag tänka att mitt skrivande bara blev en form av tystnad, ett sätt att tiga om det som pågick. Men något blev ändå synligt, åtminstone för mig. Så länge jag skrev var jag i någon mening fri.