Herman Geijer

Författare och zombie­överlevnadsexpert, 42 år

– Hårdare straff är inte en lösning på det problem som grövre kriminalitet utgör i dagens Sverige. Det är att individualisera problem som egentligen är strukturella och samhälleliga. Men det är symptomatiskt för vår tid och den symbolpolitik som ofta drivs snarare än att långsiktigt satsa på att få bukt med problemen. För varje repressiv åtgärd bör det finnas minst tio som syftar till att minska utsatthet och skapa en bättre tillvaro för människor som bor i de mest utsatta områdena. Då skulle vi på sikt möjligen kunna göra tillvaron bättre för det stora flertalet som drabbas och minska möjligheterna till nyrekryteringar.

Pär Pettersson

Butiksbiträde, 42 år

– Ingen forskning i världen stödjer hårdare straff och fängelse för unga. Det är ingen lösning utan tvärtom cementerar det en kriminell bana för resten av livet. Gängkriminaliteten vi ser idag är en direkt konsekvens av skenande klassklyftor och strukturell rasism. Vi måste ge arbetarklassens killar en framtid värd att tro på, och bryta gängens attraktionskraft genom långsiktiga satsningar.

Helle Klein

Präst och chef­redaktör, Dagens Arbete, 55 år

– Gängkriminaliteten måste knäckas och den rådande politiken har inne­burit betydligt hårdare tag. Nu behövs också social­politik så att ungdomar aldrig dras in i dessa gäng. I grunden handlar det om att komma tillrätta med knarket och det faktum att det finns alltför många vapen i omlopp liksom med ojämlikheten och utanförskapet. ”Straffhöjarpolitiken” är alltför ensidig. 

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.