Frank Götmark leder ett nystartat, internationellt forskningsprojekt med målet att hitta "breda, etiska lösningar på problemet med en ökande befolkning". Familjeplanering, argument som ”fler unga behövs”, folkökningens påverkan på växthusgaser och scenarier för hur migration till rika länder kan påverka konsumtion och ekosystem är några exempel på vad forskarna under Frank Götmarks ledning ska skärskåda.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det talas mycket om hållbarhet och behovet av att minska koldioxidutsläppen, men i det talet är problemet överbefolkning sällan med. Frågan berörs inte i FN:s klimatavtal från 2015, säger Frank Götmark.
Att ignorera befolkningsökningen i miljödebatten är att bortse från en av de viktigaste orsakerna till miljöproblemen, menar Frank Götmark:
– I somras kom en forskarrapport som visar att ett extra barn i ett rikt land orsakar 25 gånger mer koldioxidutsläpp än en genomsnittlig persons bilkörning under ett år.
Kritiserade metoder
Larmet om överbefolkning som miljöbov vilar på enkel matematik. Konsumtion driver miljöförstöring, ju fler människor som konsumerar desto större blir påfrestningen.
Från 1960 till år 2000 fördubblades jordens befolkning från tre till sex miljarder. Idag är vi 7,6 miljarder och FN förutspår att antalet människor kan öka till 11,2 miljarder är 2100.
– Det skulle kräva en fördubblad matproduktion. Ät mer vegetariskt, säger en del då. Visst, med mer vegetariskt kan vi bli 18 miljarder människor, ännu fler som frestar på miljön och skapar utsläpp.
– Förslag om vegetarisk diet måste kombineras med att till exempel FN sätter ett hållbart mål för antalet människor, säger Frank Götmark.
En av anledningarna till att frågan om befolkningsökningens miljöpåverkan sällan lyfts fram är att den är kontroversiell. Kinas ettbarnspolitik medförde nya problem, ett överskott av pojkar bland dem. I Indien har sterilisering av personer med mer än två barn genomförts med omtvistade, kritiserade metoder.
– Det finns invändningar om mänskliga rättigheter, men vi bör även prata om mänskliga skyldigheter, menar Frank Götmark.
En beståndsdel i forskningsprojektet Götmark leder är att studera lyckade metoder för familjeplanering.
– Det invänds ibland att det kan handla om tvång och det klingar dåligt. I första ledet vill jag se upplysning och utbildning. Där det inte räcker till behövs ekonomisk styrning för att minska födelsetalen. Inte som nu att dela ut mer pengar för varje barn som vi gör i Sverige, menar Frank Götmark.
– Där inte det räcker till får vi ta till demokratiskt stiftade lagar för att stoppa befolkningsökningen, fortsätter han.
I den rikaste delen av världen har fertiliteten visserligen minskat under samma period som den globala befolkningen fördubblats. Här diskuteras istället en framtida demografi med för många gamla i relation till yngre generationer som ett potentiellt problem.
Ett marginellt problem som stater anpassar sig till, menar Frank Götmark.
– Japan är ett av flera exempel på land som fått allt fler äldre där studier visar att ekonomin klarar sig bra ändå. De som vill ha fler människor vill ofta ha det för att få fler arbetare till industrin för att kunna pressa ner lönerna, argumenterar han.
Han ser istället fler äldre som en möjlighet för ett land att minska sin befolkning på sikt.
Även om Göteborgsregionen passerade miljonstrecket i år är överbefolkning ännu inte ett påtagligt problem här. Störst risk är det som ofta i Afrika. Frank Götmark nämner FN:s årsfärska prognos som pekar på att dagens 1,2 miljarder människor i Afrika kan bli 4,5 miljarder till år 2100. Konsekvenskedjan med kraftigt växande befolkning i andra delar av världen, kombinerat med ökad levnadsstandard som i sin tur skapar ökad konsumtion, större klimatpåverkan och framtidsscenarier med migranter som söker sig norrut är en global angelägenhet som Frank Götmark hoppas att hans forskningsprojekt ska belysa.
– Dels behöver vi bli bättre på att möta och nå ut till människor i till exempel Afrika för att minska födelsetalen där. Det handlar om sociala strukturer, inte minst manliga. En direkt åtgärd som jag vill se är att mer av biståndet riktas mot familjeplanering.
Idag används runt en procent av det totala biståndet till familjeplanering.
– Och nu med Donald Trumps antiabortpolicy gissar jag att det går ner mot en halv procent, säger Frank Götmark.
– I första hand behöver problemet med överbefolkning uppmärksammas och komma upp på agendan igen. Trots FN:s internationella befolkningskonferenser, 1974, 1984 och 1994, har världssamfundet och många länder bara marginellt lyckats bromsa folkökningen, säger Frank Götmark.
– Vi har, särskilt i Afrika, en situation med många yngre som växer upp och får barn. Kan vi göra folkökningen aktuell igen finns ett hopp. En minskning på 0,5 barn per kvinna kan ge samma folkmängd år 2100 som idag,
