Efter hot om misstroende­förklaring meddelade regeringen i helgen att de slopar två av tre skatteförslag. Regeringen går inte vidare med förslaget om sänkt brytpunkt för statlig skatt samt förslaget om att ändra de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur fåmansföretag beskattas. Men förslaget om flygskatt återstår – i reviderad form.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Målet är att det ska bli mer lönsamt att välja andra trafik­slag. Som det ser ut nu så är ­flyget helt befriat från skatter som handlar om koldioxid och energi, till skillnad från biltrafiken, busstrafiken och lastbilstrafiken där man får betala för utsläppen, sa klimatminister Isabella Lövin (MP) i SVT Agenda på söndagen.

– Senast jag kollade kostade den billigaste flygbiljetten till London bara 153 kronor. Det alltså dyrare att ta tåget till Arlanda än att flyga till London – det är inte rimligt.

Sänkta skattenivåer

Skattenivåerna i förslaget sänks från 80, 280 respektive 430 kronor till 60, 250 respektive 400 kronor.

Efter påtryckningar från de borgerliga partierna innehåller det nya förslaget till flygskatt även sätt att kompensera de mer glesbefolkade delarna av landet. För eventuella behov av kompensation, som kan komma att gälla för flygplatser i till exempel Norrland och på Gotland, föreslår regeringen att anslå cirka 120 miljoner kronor per år.

Alliansen har dragit tillbaka sina hot om misstroendeförklaring – men är fortfarande skeptiska till flygskatten i sin helhet.

– Om man tittar på flygskatten som regeringen presenterat så är det ju ganska så osäkra klimateffekter, man har till och med visat att det finns en risk att man övergår från flyg till bilresor i stället. Det finns även en överhängande risk att man flyttar koldioxidutsläppen utomlands, sa Centerpartiets­ miljöpolitiska talesperson ­Kristina Yngwe i SVT Agenda.

”Diskussionen orimlig”

Anders Roth, mobilitetsansvarig på IVL Svenska miljöinstitutet, tycker att diskussionen om flygskattens vara eller icke vara är uppseendeväckande.

– Frågan kommer aldrig att kunna lösas om de som för­orenar inte tvingas skatta för sina utsläpp, det finns det ett väldigt stort vetenskapligt stöd för. Att vi fortfarande har en ­debatt om detta är helt orimligt, vi borde ha kommit mycket längre än så, säger Anders Roth.

– Diskussionen är helt fel och borde i stället handla om hur flygskatten ska utformas.

Både Naturvårdsverket och IVL Svenska miljöinstitutet hade egentligen velat se en högre avgift. Anders Roth hade även önskat en skatt som inte bara premierar minskat flygande – utan också teknisk utveckling av drivmedel. Det viktigaste är dock att Sverige nu får igång en beskattning av flyget eftersom det har ett högt signalvärde, hävdar han.

Risken för att koldioxid­utsläppen kan komma att flyttas utomlands ger Anders Roth inte mycket för.

– Det tror jag inte att man behöver vara jätterädd för. Det finns överflyttningseffekter, men studier visar att minsknings­effekten ändå är större. Och ­eftersom fler och fler länder inför flygskatt kan effekten dessutom öka över tid, säger Anders Roth.

Kompletterar utsläppsrätterna

Vissa hävdar att flyget redan beskattas genom EU:s handel med utsläppsrätter. Men det stora utbudet av utsläppsrätter har gjort att priset är lågt. I dagsläget pågår förhandlingar på EU-nivå om hur handeln med utsläppsrätter bör förändras. Detta gäller dessutom enbart flygningar inom EU.

– Flygskatten kompletterar utsläppsrätterna på så vis eftersom den även inkluderar långflygningar, säger Anders Roth.