– Det kom ett tåg som var på väg att köra över de som sprang över rälsen. Då kom vakter som skulle rädda personerna. Jag filmade detta och tänkte lägga upp det i sociala medier för att visa vilka hjältar vakterna var. Då kom de plötsligt och brottade ned mig, berättar Markus.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Enligt den anmälan som upprättades efter att polisen hade anlänt till platsen har Markus blåmärken på båda händerna, handlederna, ryggen, båda knäna och är röd i ögat, vilket han även har bilder på.

– Det var fyra vakter som satte sig på mig. De slog mig på kroppen, trampade på mig och satte handfängsel på mina handleder som fortfarande gör ont. Jag fick inte en syl i vädret, jag ville bara säga en mening men då skrek de åt mig att hålla käften.

– När vi kom till deras kontor hade jag tappat mina skor, var blöt och hade ont i hela kroppen. När min fru ringde kastade de telefonen i marken så att skärmen sprack. Sedan började de hota mig med batongen framför mitt ansikte. Därefter hörde jag hur de pratade ihop sig och sedan ljög för polisen när de anlände, säger han.

Internutredning påbörjad

Säkerhetsbolaget Avarn Security, som de utpekade vakterna jobbar för, bekräftar att de hade fyra ordningsvakter på centralstationen den aktuella dagen.

– Det skedde ett antal gripanden under dagen. Om det är så att det är fyra ordningsvakter som hoppar på och slår honom så är det fruktansvärt och inte förenligt med vår värdegrund. Det vi gör nu är att vi påbörjar en internutredning. Vi går igenom rapporterna som skrevs under dagen och talar med ordningsvakterna som arbetade på stationen, säger Avarns regionchef Robin Melander.

Markus Dakroub Sundqvist är inte den enda som uppger att han blivit misshandlad av ordningsvakter på Uppsala centralstation just den dagen. Johannes Lundström berättar för UNT att han var en av de som sprang över rälsen, vilket ledde till att tre ordningsvakter bröt armen på honom.

– Ordningsvakten blev mycket arg och vred om min handled. Jag drog undan handen och då flög ordningsvakten på mig och han fick hjälp av två andra ordningsvakter.

– När jag lade mig ned bröt de min arm fast jag gjorde precis som de sa, säger Johannes Lundström till UNT.

Tio dagars utbildning

Polisen ska nu utreda både händelserna för att få klarhet i vad som hänt och om några brott har begåtts. Ordningsvakter har begränsade polisiära befogenheter och får omhänderta personer. De får även använda våld om uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Trots att delar av yrket påminner om polisens och kan innebära myndighetsutövning krävs endast en utbildning på 80 timmar för att bli ordningsvakt.

Journalisten Kolbjörn Guwallius har skrivit boken ”Ordningsvakter, nödlösningen som blev permanent”. Som en del av sin research gick han utbildningen och intervjuade både ordningsvakter och sådana som upplever sig ha blivit felbehandlade.

– Det är en svår situation att som ensam person hävda sig mot en eller flera ordningsvakter. Som jag har uppfattat det så är det en uppförsbacke oavsett om vakterna talar sanning eller inte. Vakterna har även incitament att ljuga, eftersom de kan bli av med sina förordnanden. Det innebär att kollegor ofta ser mellan fingrarna och håller varandra om ryggen, säger Kolbjörn Guwallius.

Även om det kan bli svårt hoppas Markus Dakroub Sundqvist nu på upprättelse.

– De har behandlat mig på ett jättedåligt sätt. Jag mår dåligt, har fortfarande ont och är ledsen. Jag funderar på varför de gjorde så här, säger han.

Att ordningsvakter patrullerar stadskärnorna istället för poliser blir allt vanligare, trots att det är tveksamt om det är lagenligt. I Malmö går Alliansen till val på att lova 100 fler ordningsvakter. Trenden får dock konsekvenser, eftersom ordningsvakterna har kort utbildning och är anställda av privata bolag där insyn saknas. Nu begär polisen själva att lagen ses över.

När lagen om ordningsvakter tillkom var tanken att vakterna endast skulle finnas vid specifika platser, såsom barer eller fotbollsarenor. Detta har inte förändrats i lagen sedan dess, men det finns ett kryphål som utnyttjas allt mer av kommunerna. Enligt lagens tredje paragraf får ordningsvakter nämligen förordnas även i andra fall än de som räknas upp, ”om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt”.

I dag har 54 av Sveriges 290 kommuner använt sig av denna paragraf som stöd för att låta ordningsvakter patrullera på offentliga platser i både stadskärnor och förorter, enligt en granskning som Ekot gjorde i april. Som en följd av alla ansökningar från kommuner begär nu Polismyndigheten att lagen förändras.

– Ordningsvakter kan vara ett komplement till polisen för att skapa trygghet på vissa platser. Polismyndigheten får inte fatta beslut som går utöver gränsen för den lag riksdagen beslutat. Önskar vi en annan ordning ber vi om att lagstiftningen ses över, säger Karl Holm vid Polismyndighetens rättsavdelning.

Trenden håller i sig

Stockholm har satsat 25 miljoner kronor på fler ordningsvakter och på att göra hela staden till ett enda stort paragraf 3-område. I Malmö går Alliansen till val på att lova 200 nya ordningsvakter, eftersom kommunen inte kan anställa poliser. Detta sker även i landsbygdskommuner där polisen inte längre finns kvar. Kolbjörn Guwallius, som är utbildad ordningsvakt och har skrivit boken ”Ordningsvakter, nödlösningen som blev permanent” är bekymrad över utvecklingen.

– Eftersom utbildningen är så kort så lär man sig yrket genom att jobba, men nu när kommunerna skriker efter ordningsvakter så kommer det in väldigt många nyutbildade på en och samma gång. De har sin tiodagarskurs i ryggen och inte så mycket mer. Det bidrar till risker när det gäller rättssäkerhet men också skydd för ordningsvakterna själva som råkar illa ut, säger han.

Privatisering får konsekvenser

Trenden med ordningsvakter som patrullerar allt större områden kan sägas vara en successiv privatisering av den svenska polisen. Detta eftersom ordningsvakterna ofta är anställda av privata företag, vars tjänster upphandlas av kommunerna. Kolbjörn Guwallius granskning visar att situationen i Sverige, där privatanställda ordningsvakter med polisiära befogenheter patrullerar stadskärnorna, är världsunik.

– Det här är en del av våldsmonopolet och myndighetsutövningen, så man kan ju fråga sig om den typen av arbetsuppgifter ska ligga på det privata över huvudtaget. Förutom den rent principiella frågan är det begränsad insyn i de här företagen, jämfört med polisen. Man kan inte ställa bolagen till svars såsom en myndighet och det finns väldigt lite kontroll av den här branschen, säger han.