– Efter attacken i New York 2001 så har diskussionen om terroristfinansieringen kommit upp. Men man vill också fånga upp andra saker, transaktioner över landsgränser till exempel. Nu arbetar man för detta på ett sätt som man inte har gjort tidigare, säger han.

Finns det ett integritetsproblem?

– Om en sparare upplever att det finns ett integritetsproblem så finns det det, det är inte upp till en bank eller myndighet att säga och jag kan absolut tänka mig att sparare upplever det som integritetskränkande.

Förändringen gäller främst ”personer i utsatt politisk ställning”, så kallade PEP. De punktmarkeras extra noga från och med augusti. Även en PEP:s anhöriga och medarbetare ska följas. En person som klassas som PEP kan enligt definitionen vara domare, högra tjänstemän, ambassadörer, officerare. Om de har avslutat sina uppdrag eller inte spelar ingen roll.

– Finansinspektionen ställer ju krav att varje bank följer de här reglerna och om man inte gör det så drar de in tillståndet så att man inte kan driva en bank, säger Claes Hemberg.

Nu samlar bankerna in nya uppgifter om sina kunder för att kunna ringa in riskgrupper.

Vad händer med uppgifterna ni samlar in?

– Många olika myndigheter och inspektioner ställer olika krav. Vi skickar inte all information till alla, men har man svarat att man är amerikansk medborgare till exempel så får amerikanska myndigheter del av informationen, säger Hemberg.

För några månader sedan stoppade USA transaktionerna till Somalia för att bekämpa terrororganisationen Al-Shabab, hur långt kan bankerna gå för att stoppa oönskade företeelser?

– Det är en bra fråga. Finanssystemet är så viktigt för att samhället ska fungera så det är lätt att banker får oändligt mycket resurser och kan göra vad de vill. Det är viktigt att tänka på det och vi behöver en bra debatt, men svenska sparare har ganska stort förtroende för banker, samtidigt som banker är rätt dåliga på att förklara varför vi gör som vi gör, säger Claes Hemberg.