"Oftast effektivare med generella styrmedel"

– Oftast är det effektivare att använda generella styrmedel, som att höja priset på kol, både i Sverige och i ändå högre grad om man kan koordinera med olika länder. Denna typ av projekt innebär till exempel att ansökningar måste skrivas och granskas, beslut skall fattas och distribueras, och projekten som fått medel skall sedan genomföras och följas upp. Allt detta kostar mycket resurser i form av tid, som skulle kunna användas till annat. Men om man inte kan genomföra de åtgärder man anser vore bäst, om man till exempel inte lyckas komma överens politiskt, så finns det förstås skäl att genomföra andra åtgärder. Normalt sett är dock den samhällsekonomiska kostnaden högre jämfört med om man bara höjer priset på utsläpp, som priset på flyg, bensin och uppvärmning av hus.

Finns det ett bra sätt att beräkna miljönyttan?

– Det är svårt men visst kan den bedömas. Dels kan den beräknas innan, baserat på uppskattningar i ansökningarna, och dels genom observationer när åtgärder genomförts. Man måste dock göra flera antaganden för att kunna beräkna miljönyttan. Om man till exempel installerar bergvärme och ersätter en oljepanna så beror förstås miljönyttan även på det sätt som den tillkommande elen produceras på. I ett lite längre tidsperspektiv så ser en sådan konvertering mer positiv ut än i dag, eftersom mycket tyder på att vi i framtiden sannolikt kommer att kunna producera el på ett miljövänligare sätt än i dag, till exempel via solceller.

Är en sådan här satsning, fyra miljarder över fem år, ekonomiskt riskabel?

– Vi är ett rikt land och använder pengar till allt möjligt, så någon jättekatastrof blir det förstås inte. Det värsta som kan hända är att folk skriver sina ansökningar och levererar och att miljönyttan blir mycket begränsad. Samtidigt finns förstås alltid en alternativ användning av offentliga medel i form av till exempel vård, skola och omsorg.