– Det är offentlig förvaltning och vi lever ju av skattepengar. Vi måste göra gott med de här pengarna och liksom med miljökraven förväntar jag mig att pengarna används på ett ansvarsfullt sätt. De ska föra världen framåt och inte bakåt. Bottennivån måste vara den svenska modellen på all upphandling. Är det lägre än så hamnar vi i en låglönespiral och det är alltid de som är mest utsatta som drabbas. Det är människor vi talar om, säger han. 

Göteborgs stad gör varje år inköp för ungefär 20 miljarder kronor. Kommunen får inte lov att kräva kollektivavtal i upphandlingar eftersom det strider mot Europakonventionens krav på föreningsfrihet, men arbetsrättsliga krav har seglat upp som en allt viktigare fråga i takt med ökad rörlighet på arbetsmarknaden. I förra veckan konstaterade Konkurrensverket att det faktiskt går att ställa krav liknande dem i ett kollektivavtal. De kan till exempel gälla semesterdagar, arbetstider eller villkor för gravida. Samtidigt slog verkets rapport fast att det finns ett antal praktiska och juridiska frågetecken att räta ut. 

Testar en ny modell

I Göteborg är det Upphandlingsbolaget som sköter upphandlingarna av Göteborgs ramavtal. De försöker nu ta ett nytt grepp i två upphandlingar på transportområdet, en gäller färdtjänst och en gäller flytt, transport och magasinering. Rädslan för att överklaganden ska göra att verksamheter stannar upp leder till att man börjar testa med två olika varianter. Förhoppningen är att de ska bli till en fungerande modell för framtiden.

– När upphandlingen gjordes på arbetskläderna var det inte ett krav vi arbetade med. Arbetet med att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor har inte kommit så långt i landet och vi är delvis ute på obruten mark när vi testar i de två nya upphandlingarna. När det gäller varuupphandlingar ställer vi krav på varan, att det är schysst tillverkade byxor, men än har man inte kommit dit att man ställer krav på dem som levererar. Fast de ska följa svensk lagstiftning, så det är inte så att det är helt oreglerat, säger Helena Sagvall på Upphandlingsbolaget.

Kommunen bör vara en förebild

Hon har också suttit med i referensgruppen för Konkurrensverkets nya rapport. I budgeten för 2016 finns tydligare fokus på att kräva goda arbetsvillkor för anställda. 

– Jag tror just att den juridiska osäkerheten som råder kring vad man får och inte får göra är en faktor, men det har också legat mycket fokus på andra typer av krav som etisk handel och sociala villkor. Nu är ju miljökrav i upphandlingar som vilket krav som helst men det är inte självklart, man har fått jobba in de här kraven under en längre tid. Jag tror att det här är en trend i samhället, att man nu ser en ökad problematik och att vi behöver ytterligare verktyg. Juridisk praxis i Sverige har varit ganska tunn, säger Helena Sagvall. 

Nästa fråga blir att se hur man ska kunna följa upp att de nya kraven efterföljs. Till en början planerar Upphandlingsbolaget att använda sig av oberoende konsulter, alternativet är att bolaget själva anställer personal som jobbar med uppföljningarna. Avtalet om färdtjänst kommer fackliga representanter att följa upp.

När Daniel Havdelins elever ska gå som lärlingar måste de se till att vara på företag med kollektivavtal och han tycker att det är viktigt att kommunen är en förebild. 

– Vi får inte gå ifrån den nivå vi haft i Sverige och lyckades de få igenom eko-kött i upphandlingarna måste de som arbetar åt de här företagen också kunna få en avtalspension, säger Daniel Havdelin.

Läs vad biträdande kommunalrådet tycker om saken här!