En färsk rapport från Arena Idé visar att endast 51 procent av dem var med i facket 2019. Motsvarande siffra för infödda svenskar är 64 procent. Till saken hör att organisationsgraden var lika hög för bägge grupperna 2006 – 77 procent.

Osäkra jobb

Att det är just utrikes födda som mer sällan är fackligt anslutna har enligt Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och rapportförfattare, en enkel förklaring. En stor andel av dem som tagit sig in på arbetsmarknaden på senare år är nyanlända flyktingar utan kunskaper om sina rättigheter eller om arbetsmarknaden.

– De har inte med sig de fackliga traditionerna från sina hemländer och har bristande kunskaper om den svenska modellen. De får också ofta tidsbegränsade, osäkra jobb inom branscher där organisationsgraden är låg och villkoren dåliga, säger Anders Kjellberg till tidningen Arbetet.

En liknande bild ges av Catrine Allansdotter, ansvarig för fackförbundet Kommunals mångfaldssatsning, ett av de fack med allra högst andel utrikes födda medlemmar.

– Vi vet ju att det är en extra utsatt grupp. Det visar flera undersökningar. Det kan handla om att de oftare har osäkra anställningar eller oftare råkar ut för trakasserier, säger hon och förklarar att Kommunal sedan länge jobbar strategiskt med att försöka öka antalet utrikes födda i facket.

– Vi tror att det är viktigt att man känner igen sig i sin fackliga organisation och därför är representation viktigt, men det handlar ju också om en demokratisk princip. Samtidigt måste vi facket tänka om för att nå nya medlemmar. Vi måste ut på arbetsplatserna. Det är ju ingen som kommer till en expedition och frågar efter medlemskap längre.