Lösningar som sällan brukar leda till ett eget förstahandskontrakt, eller gör det först efter många år. 

– Med Bostad först hoppar man över alla steg. Det ställs inga krav på drogfrihet till exempel. Det viktigaste är att först få en bostad, sedan det stöd som individen behöver för att bli av med till exempel missbruk eller andra problem. Det absolut basala för en människa är ju att ha någonstans att bo. Ett tryggt ställe man kan kalla sitt hem. Det är som att samhället har glömt bort det där, säger Kjell Larsson som har arbetat på Stadsmissionen i Göteborg i många år, och nu är Stadsmissionens hemlöshetsexpert och även president i Feantsa, den europeiska federationen för organisationer som arbetar mot hemlöshet.

Fortfarande ovanligt

Forskning visar att Bostad först är effektivt för att få människor ur hemlöshet. Så många som 80 procent av dem som får en bostad genom Bostad först lyckas behålla sitt boende. Kostnaden för Bostad först är också betydligt lägre än för till exempel akutboenden, där dygnspriset ofta är många gånger högre. 

Därför har såväl Socialstyrelsen som Sveriges kommuner och regioner i flera år rekommenderat kommunerna att använda Bostad först, och när regeringen lanserade sin hemlöshetsstrategi förra sommaren fanns Bostad först med som en viktig lösning för att råda bot på hemlösheten. 

Men ändå är det inte ens 50 kommuner i Sverige som har hoppat på. Nu blir de dock långsamt fler. En av de kommuner som inför Bostad först i år är Uppsala. Från och med idag kan den som är hemlös söka bostad därigenom. 

– Vi har härbärgen, trappstegsmodeller, sociala bostäder, och det är inget vi slutar med, men poängen med Bostad först är att börja från ett annat håll. Vi vet att det har fungerat väldigt väl på andra ställen, säger ­Hanna Victoria Mörck (V), ordförande i Socialnämnden.

Krävs tydliga roller

Uppsala har erbjudit Bostad först även tidigare, men lade ner det 2019. En orsak till att det inte fungerade var att grundidén med modellen inte följdes helt, säger Hanna Victoria Mörck.

– Vi gjorde ingen skillnad mellan myndighetsperson och stödperson. För att det ska bli bra är det viktigt med en stödperson som den boende har fullständig tillit till, som inte har något annat uppdrag än att just stötta. I andra kommuner har samarbete med Stadsmissionen visat sig vara en framgångsfaktor, så vi gör också så nu, stadsmissionen får stå för stödet och kommunen för besluten. 

Tryggt boende avgörande

Stadsmissionen i Uppsala har i flera år drivit på för att Bostad först ska återinföras. Att det nu sker tycker Johanna Rudmark Hagström, socialchef på Uppsala Stadsmission, är väldigt glädjande.

– Vi är fjärde största staden i landet, det klart att vi ska ha Bostad först! Ett lugnt och tryggt boende är avgörande för att man ska kunna ta tag i andra problem i sitt liv. Genom Bostad först får man möjlighet att göra det i den takt man själv mäktar med, med ett individanpassat stöd. Att få en egen bostad på annat sätt är i princip omöjligt för dem som är hemlös, särskilt i tider med bostadsbrist. Så jag är väldigt glad att det här blir av nu, säger hon. 

I Karlstad som införde ­Bostad först för tio år sedan, och därmed var bland de första i ­Sverige, har modellen varit lyckad. En viktig orsak är just att den som fått en bostad också har fått stöttning.

– Vi har haft en hög frekvens av kvarboende efter en längre tid. Det är tydligt att det är lättare för människor att ta sig framåt om man har en trygghet i en bostad. Då kan man ta emot stöd och jobba med de problem man har på ett helt annat sätt än om man inte har ett eget hem, säger Ann Weber, enhetschef på Karlstad kommun.

Statsbidrag på 70 miljoner

För att få fler kommuner att arbeta enligt Bostad först infördes förra året ett riktat statsbidrag. I år är det på totalt 70 miljoner kronor. Uppsala har sökt nästan en miljon av de pengarna, resten delar 100 andra kommuner på. Det innebär att nästan två av tre kommuner inte har sökt något stöd. 

Kjell Larsson tror att det behövs ett ändrat synsätt för att fler ska se Bostad först som en självklarhet.

– Många andra länder ligger långt före oss. Här frågar man sig i många kommuner "ska vi ha Bostad först eller inte". Vi borde ha kommit förbi det. Vi vet ju att det är effektivt. Det vi borde fokusera på är hur vi jobbar bäst med nästa steg. För de här människorna som får en bostad lever inte i sus och dus, utan det är en ganska fattig och ensam tillvaro. Så vi borde fokusera på hur de ska komma in i gemenskapen, bli fria från missbruk, kanske integreras på arbetsmarknaden. 

”Lite i startgroparna”

Om regeringens satsning på att få fler kommuner att arbeta enligt Bostad först varit lyckad eller inte tycker han är för tidigt att säga. Men att runt 100 kommuner sökt de riktade statsbidragen ser han som en bra början. 

– Det känns som att många är lite i startgroparna. Än så länge handlar det nog om att få mer kunskap i många kommuner, och det kan ju statsbidraget också gå till. Men förhoppningsvis leder det till att fler också kommer igång snart och börjar jobba med det här, säger Kjell Larsson. 

Han hoppas också att de kommuner som redan har Bostad först inte nöjer sig, utan får det att växa. 

– De andra alternativen bör få finnas kvar, som akutboenden och trappstegsmodeller, men det vore bra om vi vände på det, om Bostad först är grundbulten.