Om dem och deras funderingar berättar Inti Chavez Perez i sin senaste bok ”Jag och du”, en bok om sex och samlevnad för nyanlända. Idén till boken kom 2014. Inti Chavez Perez beskriver hur han då, för drygt tre år sedan, såg att världen var på väg in i en orolig tid med många människor på flykt.
– Redan då fanns det också problem med segregerade områden och grupper i Sverige. Många umgås mest med sina landsmän och har inte tillgång till bredare nätverk vilket gör att det riskerar att bli instängt och konservativt inom gruppen. Jag märkte att det fanns personer med invandrarbakgrund som inte nåddes av information om sex och samlevnad, säger han.
Han säger att alla ungdomar i grunden har samma behov av kunskap, men de som inte har gått i den svenska grundskolan har i genomsnitt sämre faktakunskaper om kroppen, könssjukdomar och graviditet.
– Det gör att det skapas tabun och människor skuldbeläggs väldigt starkt på grund av okunskapen. Okunskapen gör också att personer med invandrarbakgrund har sämre sexuell hälsa. Det finns personer som inte vet vart de ska vända sig om de har underlivsproblem, som inte ens vågar prata om eller kan orden för vissa kroppsdelar, säger han.
Många saknar kunskap
Inti Chavez Perez har bakgrund som journalist, men är i dag sexualupplysare och har bland annat arbetat för RFSL och suttit med i regeringens expertgrupp för utredningen Män och jämställdhet.
”Jag och du” kommer i en tid då debatten om sex och rättigheter är glödhet. Under hashtagen #metoo berättar kvinnor över hela världen om hur de utsatts för sexuella övergrepp. Många vittnar om att de inte vågat berätta om övergreppen tidigare av rädsla för att inte bli trodda eller tagna på allvar. Inti Chavez Perez säger att många, både vuxna och unga, i dag saknar kunskaper om vad som är tillåtet och inte. Därför har boken ett särskilt kapitel som handlar om lagar kring sex och samlevnad.
Efter att under flera år ha mött ungdomar och svarat på deras frågor om sexuellt våld insåg han att det var ett måste.
– Det är väldigt många tonårstjejer som blir otroligt förvånade när jag berättar att kan kan polisanmäla tafsning. Jag berättar också att de kan anmäla sin skola för diskriminering om den inte vidtar åtgärder mot sexuellt våld som tafsning, ryktesspridning eller att man blir kallad hora. Det här vet inte tonåringar, och när man inte vet vad man har för rättigheter så kan man inte använda sig av dem, säger han.
Särskilt behov
För nyanlända finns ett särskilt behov av information om hur saker funkar i Sverige, säger han. I den samhällsorientering som finns i dag lämnas ofta frågor om sexuell hälsa och saker som tafsning utanför, helt enkelt för att de kan vara obekväma att prata om.
– Men jag vet att det finns ett jätteintresse att lära sig om sina rättigheter. När jag ser att frågorna inte tas upp undrar jag vad det är frågan om. För mig är det viktigt att vara lojal med de unga och nyanlända och utgå från vad de vill veta mer om, säger han.
När Inti Chavez Perez pratar om sex och samlevnad är det alltid ur ett normkritiskt perspektiv. Ingen, oavsett funktionhinder, kön, etnicitet eller sexualitet ska känna sig exkluderad. Han säger att det leder till intressantare samtal och schysstare stämning i föreläsningssalen. Och att förhålla sig kritisk till normerna är bokstavligt talat livsviktigt, betonar han.
– Jag ser det som att diskriminerande normer skapar ohälsa. Det faktum att hbtq-personer begår självmord i högre utsträckning, oftare drabbas av depression och hiv, det beror inte på sexualiteten i sig utan är en följd av diskriminerande normer. Vill man jobba mot sexuell ohälsa så måste man utmana normerna. Det gör jag naturligtvis i samarbete med de unga. Det handlar inte om att jag ska komma uppifrån som en representant för staten och berätta hur världen ser ut. Det handlar om att jag ger läsarna exempel på livserfarenheter. Och det är ofta väldigt starka exempel. De intervjuer jag gjort i boken berättar verkligen om krig och kärlek, säger han.
