– Det här blir första gången vi verkligen kan jobba tillsammans. Sedan är det väldigt roligt för oss som jobbar här och för befolkningen i nordost att huset är så snyggt gjort. Det är mycket i förorten som är slitet och liksom billigt gjort, men det här känns som en fin satsning. Det är en bra markering att det är värt att satsa på förorterna, säger Henry Ascher som är överläkare på sjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin.
Han konstaterar att sjukhuset kopplar samman sjukvård med förebyggande arbete och inte följer samma mönster som traditionella vårdinstitutioner.
– Framför allt är det unikt för att man inte bara slår upp ett traditionellt sjukhus placerat i en förort, utan man tänker verkligen i nya banor och anpassar verksamheten till den miljö man arbetar i. Både med riktade satsningar mot de stora ohälsoområdena, men också att man försöker arbeta tillsammans med befolkningen, säger han.
Kortare förväntad livslängd
Befolkningen i Angered har kortare förväntad livstid än göteborgare i allmänhet och barnfattigdomen är dubbelt så hög. Sjukhuset kommer bland annat att fortsätta ta sig an kronisk smärta, förebyggande barnhälsa och sjukdomar kopplade till rökning och övervikt – problem som kopplas till socioekonomiska faktorer i området. Medborgargrupper har varit med i utformningen av huset och gett feedback som pekat ut brister i vården.
– Empowerment är viktigt, att vi som människor har inflytande över vår livssituation och det är verkligen underskott på det i nordöstra Göteborg. Vi vet att tilliten till samhället och myndigheten är lägre än i andra delar av samhället – vilket inte är underligt. Många människor har vuxit upp i länder där man har dåliga erfarenheter av myndigheter och andra har dåliga erfarenheter av asylprocessen i Sverige. Det drabbar förstås även sjukvård och forskning och på det finns det inga snabba lösningar, utan man måste jobba målmedvetet med ett långsiktigt perspektiv för att bygga tillit och förtroende, säger Henry Ascher som påpekar att det finns mycket lokal kompetens att ta del av.
Sjukhuset ska till exempel samverka med universitetet och bygga en forskningsstruktur som involverar invånare. Sjukhuset är också den största av Västra Götalandsregionens samarbetspartner i ett försök att arbeta med mänskliga rättigheter som arbetsverktyg i vården, vilket dels gäller utbildning med mentorer och i praktiken till exempel kan gälla tillgång till tolk.
”Annat än sjukvård påverkar”
Grunden för de hälsoproblem som sticker ut i de nordostliga delarna av stan menar Henry Ascher dock att andra måste ta tag i.
– Det finns ju annat än sjukvården som påverkar hälsosituationen i nordost, andra socioekonomiska saker som vi inte kan påverka. Att klyftorna ökar snabbast i Sverige av alla OECD-länder är naturligtvis en allvarlig risk för att ohälsan ökar oavsett vad vi gör. Hur fantastisk vård vi än utvecklar så tror jag inte vi kan kompensera för socioekonomiska basfaktorer mer än till en begränsad del. Vi ska göra så gott vi kan, men det hänger ihop och det vore naivt att tro att ett sjukhus kan utplåna effekterna av de skillnaderna.
Enkät: Vad tycker du om nya sjukhuset?
Lena Pettersen, Ale
– Jag tycker att det är jättebra. Jag jobbar i Partille och bor i Ale så det ligger emellan. Jag kan gå hit på lunchrasten om jag behöver och jag går på smärtmottagningen som bara finns här i hela Göteborg.
Ibrahim Baltaji, Lövgärdet
– Det är mycket bra. Jag tycker om dem som jobbar där och kommer gå dit.
Anna-Maria Svensson, Högsbo
– Jag är nyanställd receptionist och tycker att det verkar fantastiskt. Vi försöker utarbeta rutiner och jobba ihop oss, det är ovanligt med en så stor kassa för både närsjukhuset och vårdcentral.
Mahmoud Kharboutli med sonen Adam Kharboutli, Hisingen
– Jag har bara varit här en gång men de är jättebra. Jag bor på Hisingen nu, men jag bodde i Rannebergen tills för fyra månader sedan och åkte hit för läkare och personal är jättesnälla.
Martin Riha, Västra Frölunda
– Jag jobbar med administration på sjukhuset. Det är fint att få allt samlat på ett ställe, moderna lokaler och ljust och fint.
