Nolltaxatriangeln

Det är en vanlig onsdag i centrala Fagersta. En av Västmanlands lokaltrafiks bussar stannar till. ETC:s utsände stiger på. 

Chauffören Birger Pettersson fortsätter lugnt sin färd och förklarar att det är en förenkling för dem som kör när bussen är avgiftsfri. En effektivitetsvinst.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Varför inte ha det? Avesta har ju haft så i många år. Trafiken kostar och någon måste betala. Men nu skjuter ju kommunen till pengar, säger han.

Det blir enklare eftersom det är många som hoppar på med barnvagnar och rollatorer. Om passageraren då också ska hantera ett busskort eller betalning blir det svårare. 

– Det tar ju tid, säger Birger Pettersson och tillägger:

– Bättre med 25 personer i en buss än en i en bil. Jag försöker värna om miljön och tycker att så många som möjligt ska göra det, säger han. 

Färden fortsätter för Birger Pettersson. 

Avgiftsfritt för alla billigast

Startskottet för nolltaxan i området var att Vänsterpartiet i Avesta hade frågan i sitt partiprogram inför valet 2010. Sedan fick de Socialdemokraterna med sig på tåget.

– V är ett av våra samarbetspartier i kommunen. När vi efter valet 2010 gav uppdraget till våra dåvarande samhällsplanerare så var utgångspunkten att endast våra ungdomar skulle få åka avgiftsfritt, säger Susanne Berger, S, kommunstyrelsens vice ordförande i Avesta kommun. 

– Men när man började räkna på hur mycket det skulle kosta för alla oavsett ålder och målgrupp så visade det sig att det ekonomiskt var bättre att göra det avgiftsfritt för alla, säger hon, och förklarar att nolltaxan kostar 4,5 miljoner kronor extra för kommunen. 

Hon berättar att representanter från Avesta har pratat med andra kommunalråd för att berätta hur nolltaxan har fungerat i Avesta.

Resandet har ökat. En utvärdering 2013, inför att försöket skulle bli permanent, visade att 39 procent av bussresenärerna skulle ha valt bilen om kollektivtrafiken inte blivit avgiftsfri. 

– Så det är inte bara de som har åkt buss tidigare, eller de som cyklar, som åker mer. Därmed har också utsläppen minskat, säger Susanne Berger. 

Resenärerna tredubblades

En utredning som gjordes av Ramböll under Avestas provperiod visade att den avgiftsfria kollektivtrafiken ledde till 40 ton minskade koldioxidutsläpp per år. 

Susanne Berger har förstått att nolltaxa är något som ofta ifrågasätts.

– Men vi var förvånade att det skulle vara ett så positivt utslag när vi gjorde utredningen. När vi ser resultaten och har gjort utvärderingarna så ser vi att det är tre gånger fler som reser med kollektivtrafiken. Det har gett stor effekt, speciellt i målgruppen ungdomar och äldre, säger hon.

Det fanns vissa farhågor till en början, som att bussarna riskerade att bli värmestugor för folk som bara åker runt, och att skadegörelsen skulle öka. 

– Det var kanske oroligt i början. Men det har vi tillsammans med Dalatrafik löst. I början hade vi ett projekt med bussvärdar som funkade bra. Nu har vi återinfört det sedan två till tre år tillbaka. Det är väldigt uppskattat. De gör allt möjligt. Behöver någon lyfta en rollator på bussen kan de hjälpa till exempelvis, säger Susanne Berger, och poängterar att det inte nödvändigtvis är lika fördelaktigt med nolltaxa för andra kommuner som det har varit för Avesta.

Om Avesta inte skulle ha avgiftsfri kollektivtrafik skulle resandet gå ner.

– Vi skulle ändå finansiera 90 till 95 procent av kostnaderna för att intäkterna är så pass låga. Modellen vi har kan man inte kopiera rakt av till en annan kommun. Det beror på förutsättningarna. Eftersom vi hade en så stor andel ungdomar som åkte med skolkort blev intäkterna ändå inte så höga, säger hon.

Grannkommunerna tar efter

Nu tänker i alla fall Avestas grannkommuner prova och se om de får samma resultat. Fagerstas kommunalråd Marino Wallsten, S, berättar att det finns utrymme i budgeten för 2018 att ha nolltaxa på prov.

– Vi tänkte att det här är ett bra tillfälle att införa något som vi har pratat om rätt så länge. Vi har skjutit till en miljon kronor till detta från kommunen. Vi kommer noggrant att följa statistiken över resandet, säger han.

Han konstaterar att det än så länge inte funnits något starkt politiskt motstånd mot nolltaxa i Fagersta. Visionen är att fortsätta med nolltaxa permanent.

– Men vi måste vara säkra på att det är det mest effektiva sättet att flytta resandet från framför allt bil till alternativa färdmedel. Det är en del i hållbarhetstänket i vår vision om Fagersta, säger han.

För att kunna mäta effekterna på resandet och jämföra trafikmängden mot tidigare år kommer kommunen behålla samma turer och tidtabeller under det första året.

När ETC talar med Fagerstabor om nolltaxa är det en positiv inställning som dominerar. Men bilden de målar upp är att bussnätet är långt ifrån heltäckande och att bussarna går glest. 

– Jag tror inte att folk skippar bilåkningen i så hög utsträckning trots att det blir gratis. För busslinjen går inte till vissa villaområden. De får i sådana fall dra om linjerna, helt enkelt. Det vore också bra med fler turer på lördagarna. Det är endast tre turer mellan 12 och 14. På söndagarna går inte de lokala stadsbussarna alls, säger pensionären Göte Pettersson. 

”Det är fullt möjligt”

Anna Nygård, kontaktperson på organisationen Planka.nu, berättar att hon blev jätteglad när hon hörde att Sala och Fagersta ska införa nolltaxa på prov. 

– Alla kommuner med nolltaxa fungerar som goda exempel i debatten. Det visar att det är fullt möjligt och det tycker vi är kul så klart.

Hon konstaterar att det är uppenbart att det blir enklare för grannkommuner att följa ett gott exempel när något slagit väl ut.

– Att nolltaxa funkar i Tallinn kanske inte säger så mycket om hur det ska funka i Fagersta. Men funkar det i Avesta så inser man rätt så snabbt att det är nästan samma sak. Det är lättare att sätta sig in i hur man ska göra, och steget till nolltaxa blir inte så stort. Annars kan det vara lätt att avfärda detta, säger hon. 

Hon ser att nolltaxa har medvind på många håll i världen, samtidigt som det finns ett starkt motstånd. 

– Städer tar efter och låter sig inspireras av goda exempel. Den internationella debatten utvecklas ständigt och det är en metod man tar till sig för att bekämpa klimatpåverkan. Samtidigt ser politiken helt annorlunda ut på vissa ställen, som i Stockholm där jag bor. Där handlar det istället om att höja avgifterna och föra en hård borgerlig politik. Det finns två linjer inom detta, säger hon. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.