Snabbast ökar rapporteringen om ensamkommande ungdomars brottslighet. Det visar Dagens ETC:s sökningar i mediearkivet som samlar över 800 tryckta källor. Resultaten av ordsökningarna är i linje med Jesper Strömbäcks forskning som publicerades förra året.
– Framförallt under de senaste åren har politiken svängt i en mer restriktiv riktning i migrationsfrågor och det avspeglar sig i mediernas bevakning. Sedan har det skett specifika händelser som fått enorm uppmärksamhet, jag tänker på exempelvis de sexuella trakasserierna i Köln och på svenska festivaler. Då etablerades en berättelse om ensamkommande som en risk, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Göteborgs universitet.
Fortsatt ökning
Den negativa rapporteringen ökade kraftigt under de senaste två valåren. Men efter 2010 gick kurvorna ner ett par år för att ta fart igen 2014. En tänkbar förklaring är Sverigedemokraternas inträde i riksdagen 2010. Men till skillnad från de förra mellanvalsåren har den negativa rapporteringen inte gått ner, utan i stället ökat kraftigt under perioden 2015–2017.
Jesper Strömbäck tror att ökningen kommer att fortsätta, eftersom migration och brott ser ut att bli stora frågor i den kommande valrörelsen.
– Mediernas innehåll påverkas i hög grad av vilken linje som drivs av de stora politiska aktörerna. Det finns idag nästan inget parti som diskuterar invandringens positiva konsekvenser. Istället ligger fokus på de kortsiktigt negativa aspekterna av migration.
”Medierna mörkar sanningen”
Det har länge hävdats att medierna inte rapporterar tillräckligt kritiskt om migrationens negativa konsekvenser. Kritiken har inte bara kommit från Sverigedemokrater och så kallade Sverigevänner på nätet utan även tunga Public service-profiler som Jörgen Huitfeldt, Anna Hedenmo och Janne Josefsson. De påstår att det finns en ängslighet och en beröringsskräck bland journalister för migrationsfrågor. I en DN-intervju från 2016 hävdade förre kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth till och med att svenska medier medvetet ”mörkar” fakta om invandringen.
Men det finns inget i Dagens ETC:s undersökning eller i forskningen som visar att den påstådda kollektiva ängsligheten påverkar vad journalisterna producerar.
– Hur diskussionerna om invandring går till på svenska redaktioner kan forskningen inte svara på, men ser vi till det journalistiska innehållet visar forskning att negativa nyheter om invandring är vanligare än positiva nyheter. I det sammanhanget bör man också komma ihåg att ”dåliga nyheter” generellt anses ha ett högre nyhetsvärde än ”goda nyheter”, säger Jesper Strömbäck.
Påverkar verklighetsuppfattning
Konsekvenserna av den övervägande negativa rapporteringen om invandringen kan få stor påverkan på mediekonsumenternas världsbild. Enligt Jesper Strömbäck kan det leda till en överskattning av kostnader och problem samt en underskattning av migrationens positiva effekter.
– Medierna påverkar både vilka frågor vi tycker är viktiga och hur vi uppfattar verkligheten. När vi bestämmer oss för vilket parti vi ska rösta på gör vi det inte utifrån partiernas politik på samtliga områden, utan på de områden som finns närmast tillgängliga i våra tankar. Det i sin tur påverkas av medierna.Sen har medierna så klart inte samma påverkan på alla människor, säger Jesper Strömbäck.
