När tänds den sista cigaretten?

1967, när Margaretha Haglund var 19 år gammal, flyttade hon till Uppsala för att plugga sociologi. Givetvis rökte hon. De som inte gjorde det var tråkmånsar, suspekta typer som valde att stå utanför gemenskapen. Rökarna däremot ... De delade tändare och tändstickor; hade någon slut på cigaretter, ja, då bjöd man varandra. Det var rökarnas tid, alla dörrar stod öppna. Även icke-rökare höll sig med bordständare i hemmet, om utifall att någon röksugen bekant skulle titta förbi. Reklamkampanjerna förkunnade att ”känt folk röker Kent”. Själv fastnade Margaretha Haglund för märket Glenn, som kom i en tuff skotskrutig ask. Om någon då sagt åt henne att de rökslöjor som fyllde henne med både lugn och pirrande framtidstro skulle bli hennes värsta fiende, då hade hon antagligen trott att denne någon drev med henne.

Vad väntar vi på?