– Uppgiften framöver är att se till att de höga inflationen inte kommer tillbaka och samtidigt genomföra reformer och investeringar som bygger Sverige rikare och tryggare för kommande generationer, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M). 

Stora skattesänkningar 

Och vägen dit tycks heta skattelättnader. Av de 60 miljarderna i reformutrymme går nästan 27 miljarder kronor till sänkt skatt.

Bland annat föreslår regeringen sänkta skatter på inkomster (13,5 miljarder kronor), sänkt skatt på så kallat ISK-sparande (5,7 miljarder kronor), slopad avtrappning av jobbskatteavdraget (4,7 miljarder kronor) och slopad flygskatt (1 miljard kronor).

Dessutom höjs brytpunkten för statlig inkomstskatt, något som dock inte räknas in i de 60 miljarder som regeringen anser är reformutrymmet. 

Budgeten har redan kritiserats från vänster för att prioritera just skattesänkningar, främst för höginkomsttagare. Finansminister Elisabeth Svantessons bild är att regeringen satsar för att få fart på den ekonomiska tillväxten.

– Det är bara en växande ekonomi som kan betala för allt vi vill göra. Fortfarande kommer vi ha bland de högsta marginalskatterna i världen. Men det är ett viktigt steg, säger hon.

Smulor till välfärden

Välfärden däremot, får nöja sig med betydligt mindre. 7,5 miljarder kronor väljer regeringen nu att lägga på välfärdssatsningar. För vårdens del handlar det om 4,5 miljarder kronor,  vilket är mindre än de tillfälliga tillskott regionerna fick för 2024. I den summan ingår också högkostnadsskyddet för äldres tandvård.  Skolan, i sin tur, tilldelas 2,8 miljarder kronor. Jämförelsevis fick välfärden 16 miljarder ur reformutrymmet i budgetpropositionen för 2024. 

Att vården får mindre pengar från staten än i årets budget motiverar finansministern med att regionernas pensionskostnader sjunker till följd av fallande inflation. Läget är ansträngt på vissa håll, men någon vårdkris kan man inte tala om, anser Svantesson.

– Vi har inte sett de massuppsägningar som Socialdemokraterna hotat med.

Klena satsningar på miljön

En historiskt stor miljöbudget talade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) om på onsdagen. Men några stora nya satsningar handlar det inte om. Av reformutrymmet på 60 miljarder går två procent – 1,8 miljarder – till satsningar på bland annat laddinfrastruktur.

Det militära försvaret stärks med nära sju miljarder och rättsväsendet med 3,5 miljarder.

– Om inte staten kan upprätthålla trygghet för sina medborgare har vi misslyckats, säger Elisabeth Svantesson.