Börje Eriksson jobbade som bildlärare på en skola i Karlskoga. En dag blev Börje kallad till chefen. På mötet fick han höra att han inte längre var välkommen till sin arbetsplats. Enligt chefen fanns det en schism mellan honom och en kollega, något Börje var helt ovetande om. Han kände att ingen ville prata med, eller lyssna på honom. Varken kollegor eller chefer. Mötet förändrade hans liv. För även det sociala livet utanför jobbet påverkades när han inte kunde försvara sig mot de felaktiga anklagelserna. Händelserna slutade med ett beslut i förvaltningsdomstolen, där man klargjorde att Börje hade utsatts för kränkningar och för mobbning. När domen kom hade Börje redan lämnat Karlskoga för Degerfors och han började att skriva en bok om skadliga processer inom arbetslivet. Nu är boken, Bakom leendet, klar och han är starkt kritisk till hur kränkningar och mobbning sköts på de flesta håll i Sverige.
– Det finns mycket forskning i dag som visar att problemen med sjukskrivningar hänger ihop med villkoren i arbetslivet. Det har funnits en diskussion om regelverket för sjukskrivningar, men väldigt lite om orsakerna till ohälsan, säger han.
Sverige var ett av de första länderna på 70-talet att uppmärksamma mobbning på arbetsplatser, men problemen finns kvar, varför är det så?
– Jag märkte själv en skillnad när den individuella lönesättningen kom på 1990--talet. Plötsligt började folk se om sitt eget hus. Jag upplevde att många blev otrygga och började misstänka varandra för att ha ställt in sig hos chefen och snackat till sig högre lön. Man främjade på alla sätt konkurrensen mellan individer för att öka effektiviteten och resultatet och det gick ut över arbetsmiljön, säger han.
Och varningssignalerna visade sig redan på 1980-talet.
– Jag beskriver i boken någonting som kallas New public management och det handlar om att konkurrensutsätta och införa marknadstänkande i den offentliga förvaltningen och den genomfördes i hela västvärlden. Man har nog inte förstått vilka allvarliga konsekvenser det har fått när verksamhet inom vård och skola har börjat att kostnadsberäknas. Det har gjort att väldigt många människor har råkat illa ut.
Du återkommer till årtalet 2006 och det är då alliansen tog över Sverige. Hur förändrade de sättet att se på mobbning?
– Det första regeringen gjorde när det gällde villkoren i arbetslivet var att skära en tredjedel i Arbetsmiljöverkets budget, man lade dessutom ner forskningen hos Arbetslivsinstitutet. 2008 ändrades sedan sjukskrivningsreglerna som gjorde att de med en psykisk diagnos fick det svårare att hävda sin rätt.
Hur ska man få stopp på mobbningen på arbetsplatserna?
– Jag är övertygad om att man måste få bort skamkänslan från både den som har råkat illa ut och från de som har gjort felaktigheter. Man måste få till en öppen diskussion om att dålig psykosocial miljö och felaktig maktutövning är våra stora arbetsmiljöproblem.
Hur mår du i dag efter allt det som har hänt?
– Händelserna har satt sina spår och det påverkar mig än i dag. Men arbetet med boken känns meningsfullt. Som bildlärare har jag alltid tyckt att kultur är viktigt, det är mitt sätt att må bra. Det jag önskar nu är att boken ska kunna vara ett konstruktivt bidrag till ett värdigare arbetsliv.
