Idag lämnades utredningen om nationell skolpengsnorm till skolminister Lotta Edholm. Utredaren Lena Holmdahl föreslår att skolpengen till friskolor sänks och att kommunen får göra avdrag på sex procent i sin ersättning till de fristående skolorna. 

– Tidigare handlade det om att rensa bort avarter i skolan men nu behöver vi ändra incitamentstrukturen helt och hållet. Det handlar om att återreglera skolan, förklarar skolminister Lotta Edholm (L) på presskonferensen.

Utredningen pekar på att kommunala skolor har ett större ansvar än friskolor. De har ett ansvar enligt lagen att ordna utbildning åt alla och måste alltid stå redo att ta emot elever som kanske är nyinflyttade, asylsökande eller kommer från friskolor som har lagt ner.

– Kommunerna har skyldighet att erbjuda alla elever plats nära hemmet. Och det är ett ansvar som de fristående skolorna inte har, säger Lotta Edholm. 

"Räcker inte långt"

Men oppositionen är missnöjd. Åsa Westlund, Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, tycker inte att förslaget är tillräckligt. 

– Med dagens utredning står det klart att SD-regeringen saknar svar på hur man ska säkra skolans kvalitet och jämlikhet i hela landet och få bort vinstjakten. Utredningens förslag om ”vägledande normer” räcker inte långt, skriver hon i en kommentar till Dagens ETC.

Hon tycker det är märkligt att Tidöpartierna röstade ner den förra regeringens förslag om att stoppa överkompensationen i skolpengen.

– Svensk skola har läckt miljarder på grund av att Tidöpartierna röstade ner förra S- regeringens förslag om att stoppa överkompensationen i skolpengen. Nu har man utrett frågan och är i princip tillbaka på ruta ett. Det krävs långt mer än ”vägledande normer” för att säkra skolans kvalitet och jämlikhet i hela landet.”

I friskoletäta Stockholm tar det socialdemokratiska skolborgarrådet Emilia Bjuggren emot förslaget med ett "för lite och för sent".

– Vi tvingas årligen att överkompensera friskolekoncernerna med hundratals miljoner. Vi vet att sex procent inte är hela kompensationen. Tidigare utredningar har nämnt 11 och 15 procent. Men även sex procent gör ju att vi kan anställa fler lärare i våra skolor, säger Emilia Bjuggren till Dagens ETC. 

Hon tvivlar på att Liberalerna ens kommer gå fram med det här förslaget.

– Alla signalerna som vi fått hittills av Moderaterna och Sverigedemokraterna är att det här är inte regeringens politik utan att det är Liberalernas politik. 

”Inte tillräcklig styrkraft”

Fackförbundet Sveriges lärare är i grunden också positiva till förslaget.

– Friskolorna har på ett oskäligt sätt gynnats av vår nuvarande ersättningsmodell som skapat vinstmarginaler för de aktiebolagsbaserade friskolorna. Denna orättvisa är något som vi har påtalat under mycket lång tid. Vi tycker även att det är bra att om det finns synnerliga skäl så behöver kommunen inte ge samma ersättning till enskilda huvudmän när kommunen ger tillskott till de egna kommunala skolorna. Kommunen ska alltså kunna frångå principen om bidrag på lika villkor när resurstillskott ges, skriver Anna Olskog, ordförande för Sveriges lärare till Dagens ETC. 

Men hon menar att den stora svagheten är att förslaget inte är bindande:

– Men en icke-bindande nationell norm kommer förslaget dock inte att ha tillräcklig styrkraft. Sveriges Lärare anser att den nationella norm som staten fastslår självfallet ska vara bindande. Vårt splittrade skolsystem kräver ett statligt huvudansvar, skriver hon.

"Skollobbyismen styr rikspolitiken"

Utredaren Lena Holmdahl menar att ansatsen var att ta fram en bindande norm men att det skulle bli för omfattande.

– Det skulle innebära väldigt stora förändringar för huvudmännen på väldigt kort tid, säger Lena Holmdahl. 

Hon menar att de har nöjt sig med ett tillägg i skollagen att den här normen ska beaktas och det ska dokumenteras. 

Skoldebattören Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans litar inte på att kommunernaverkligen kommer att göra avdraget för friskolorna. 

– Kommuner kommer fortfarande att kunna välja att inte göra avdraget. Med tanke på hur framgångsrik skollobbyismen varit med att styra rikspolitiken vore det naivt att lägga över det här ansvaret på lokalpolitiker. Jag tror inte att ett skolpengsavdrag på sex procent är i närheten av tillräckligt för att stoppa före detta politiker och utländska riskkapitalister som äger svenska skolor från att expandera och flytta pengar till sig själva. Men chanserna blir ännu mindre om avdraget blir mer eller mindre frivilligt, skriver han till Dagens ETC.

Almega: Hälften får lägga ned

Från arbetsgivarsidan på Almega utbildning är tongångarna hårda. De hotar med att hälften av friskolorna kommer behöva lägga ner:

– Utredningen har inte ökat likvärdigheten, den har fokuserat på att rasera valfriheten för hundratusentals elever och vårdnadshavare. Den borde förpassas till papperskorgen, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning i ett pressmeddelande.