Svar: Som terapeut tänker jag att det viktiga är personens egen uppfattning om sakers tillstånd. Besvärar det dig att inte sakna sex så finns det ett problem, men om du själv inte är bekymrad så finns det inte något. Med det sagt så inser jag att frågan är mer komplex än så. Som sexolog upplever jag ofta att det är normer och föreställningar om vad som är normalt, hur man bör känna och vad man bör göra, som är det största problemet. Normer är som en marinad som vi ofta inte reflekterar över men är starkt påverkade av. Precis som du nämner finns det en norm att man, fram­förallt i en fast relation, bör ha en spontan lust till sex. I ditt exempel spelar även förlegade könsroller kring sexualitet in. Som kvinna behöver man förhålla sig till att vara lagom när det gäller sex. Man får å ena sidan inte vara en ”slampa” med för stor aptit, men att ha lågt intresse som kvinna är å andra sidan också fel. Att vara ”nucka”, torr eller frigid är nedsättande ord för just kvinnor med lågt eller inget sexintresse. En kvinna som inte vill är tydligt negativt laddat.

Vi är dock olika och har olika behov av och längtan efter just sex. Detta skiftar dessutom ofta över tid hos en och samma person.

Ytterligare en snäv norm kan begränsa oss när vi försöker lösa olikheter rörande sexbehov i en fast relation. Vill man fortsätta relationen men har väldigt olika behov av sex skulle sannolikt många må bättre om man inte var så fast vid att man enbart ska ha sex med sin fasta partner.

Det är givetvis svårt att stå emot normer men det är ändå vad jag vill skicka med dig – försök att vila i att du och dina behov är helt i sin ordning och om du trivs finns ingen anledning till att förändra saker bara för sakens skull.