Albin diagnostiserades med ME/CFS i somras men har haft en utmattningsdiagnos sedan 2014. Båda är så kallade kriteriediagnoser, som kräver att läkaren gör en helhetsbedömning utifrån patientens egna upplevelser.
Tidigare år har han kunnat satsa på vissa aktiviteter för att de ändå är värda kraschen som följer, som en lunch med en kompis eller att umgås med familjen ett par timmar på helgen. Men 2018 förändrades det. Den lilla energi som Albin kunde ha lagt på rehabilitering har i två års tid gått åt till att övertyga Försäkringskassan om att han är sjuk.
– Jag har träffat kanske fyra personer under detta år och det är inte på grund av pandemin. En stor del av min tid går nu ut på att jaga folk på Försäkringskassan. De har tagit det liv jag hade kvar, förstört det och fortsätter förstöra utan någon som helst laglig grund, säger Albin.
Kravet på observerbara fynd
I lägenheten i Stockholmsförorten är det julpyntat, Lotta ursäktar klädhögarna på golven och säger att det är hon som jobbar, sköter matlagning, hämtar på skolan, och inte alltid hinner städa. Sedan Albin blev sjuk har hon också tagit ett stort ansvar för att driva processen mot Försäkringskassan. När vi sätter oss i köket är det som att en propp dras ut, orden forsar fram och beskriver hur en myndighet som har skyldighet att vara saklig, opartisk och följa rättspraxis, gång på gång gör motsatsen.
– Det började med en aktivitetsförmågeutredning, ett verktyg som de tagit fram själva. Det mäter basala förmågor där det ingår ett begåvningstest och fystest, kan du gå i sex minuter har man enligt testet ingen nedsättning, säger Lotta.
Albins läkare är tydlig med att han är för sjuk för att arbeta och läkaren som utreder på uppdrag av Försäkringskassan bekräftar Albins aktivitetsbegränsningar. Men handläggaren på Försäkringskassan lägger endast märke till testet som inte visar några observerbara fynd om nedsättningar.
– Vi bad Försäkringskassan kontakta den utredande läkaren, även min läkare bad dem göra det, men det valde de att inte göra, säger Albin.
Istället ges ett uttalande från en av Försäkringskassans medicinska rådgivare som direkt motsäger undersökningen.
– Den medicinska rådgivaren påstår att det inte finns samband mellan diagnos och funktionsnedsättningarna. I utredningen har läkaren däremot skrivit: ”det finns ett samband mellan diagnos och funktionsnedsättningar”, säger Lotta.
Bryter lagen
Albin och Lotta frågar handläggaren om hur detta kan vara möjligt men får inga svar.
Mardrömmen fortsätter, ärende efter ärende. Albin och Lotta överklagar och hänvisar till likabehandlingslagen och tidigare domar i kammarrätten som visar att undersökningsfynd aldrig kan krävas vid de sjukdomar där man inte objektivt kan verifiera besvären.
De får till slut rätt i förvaltningsdomstolen.
– Försäkringskassan, domstolen och vi är alltså överens om att Albins arbetsförmåga är nedsatt för perioden innan. Men på samma underlag säger nästa handläggare att det saknas undersökningsfynd, säger Lotta.
Konsekvent har Försäkringskassan sedan 2018 också valt ut de stycken som berättar att Albin är vältalig, vårdad och att han inte är suicidal men utelämnar det i underlaget som bekräftar sjukdomsbilden.
”Andra ännu sjukare”
Albin har nu fått rätt i totalt fem ärenden och har två pågående ärenden som Försäkringskassan sagt att de kommer avslå.
– Vi är så trötta på processen. Att leva med en osäkerhet kring om vi kommer kunna försörja oss är ett riktigt hot. Blir han av med sjukpenningen kommer a-kassan ta slut, då får jag försörja honom. Det är så kafka-artat, och det hotet går inte att koppla bort, säger Lotta.
Stressen har gjort att även Lotta blev sjukskriven för utmattning i mars men arbetar på 75 procent igen. Samtidigt påpekar båda att de är resursstarka. De har vana av att läsa myndighetstexter, vänner som är jurister, pengar att betala domstolskostnader, en bra läkare och de är två.
– Det finns de som är ännu sjukare, ensamma, och som inte har ett socialt nätverk, då är man rökt, de är många som inte orkar överklaga, då blir man utförsäkrad, säger Lotta.
