Mötet.

2019-03-14 12:30
Bild: Europaparlamnetet
Puffetikett
Dagens ETC

Marita Ulvskog:”Jag längtar hem”

Hon kämpade mot ett svenskt EU-medlemsskap, men har de tio senaste åren varit en av EU:s tyngsta politiker, som krigat för bättre villkor för kontinentens alla arbetare. Dagens ETC tog tåget till Strasbourg för att möta Marita Ulvskog, som efter 37 år i toppolitiken och tio år i Europaparlamentet nu längtar hem.

I folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 1994 var Marita Ulvskog en av de ledande profilerna på nej-sidan. Med argument om att ”sälja självbestämmanderätten för en gnutta medbestämmanderätt” var en dålig affär bedrev hon kampanj som chefredaktör för Dala-Demokraten.

I dag har hon suttit tio år i Europaparlamentet, men kritiken mot EU kvarstår.

– Jag älskar ju inte EU. Jag har massor av kritik. Jag är inte federalist till exempel, säger Ulvskog när Dagens ETC möter henne i Strasbourg.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Samtidigt så lever vi i en europeisk verklighet, där vi kommer få en stenhård konkurrens mellan medlemsländerna neråt, om vi inte kan få regelverk på plats. Det kan till exempel handla om social utveckling eller miljökrav, men framförallt om löner och arbetsvillkor.

Att du har vunnit en del frågor och sett att det går att vrida politiken åt rätt håll, har det gjort att din syn på EU som institution har förändrats?

–  Jag skulle aldrig ställa mig och hålla halleluja-tal för allt som har med EU-samarbetet att göra, men jag kan ju se att det finns goda resultat i en del avseenden. Det finns säkert medlemsstater i EU som skulle befinna sig i ett besvärligt läge, och som kanske inte skulle vara självklara demokratier, om de inte ingick i EU-samarbetet. Det är klart att det är ju en kollektiv vinst, säger hon.

Inte socialdemokrat från början

Marita Ulvskog växte upp i Luleå med en pappa som jobbade på järnverk och en mamma som var sömmerska. I tonåren blev hon politiskt aktiv i FNL-grupperna, Clarté och KFML.

– Jag var ju inte socialdemokrat från början. Jag är ju en sån här 68-människa. När borgerligheten vann makten 1976 och började leverera sina förslag, då kändes det som att det bara fanns ett alternativ. Det var då jag blev aktiv socialdemokrat. Jag tycker att socialdemokratin är en trygg radikal rörelse. Det finns hela tiden ett öra mot marken, och de som finns där på marken är väljarna.

Efter nästan fyra decennier i partiets innersta kärna och högsta topp klev hon 2009 in som ledamot i Europaparlamentet.

Tjänsterummet här i Strasbourg, där hon suttit en vecka i månaden de senaste tio åren, är spartanskt inrett med utsikt över de modernistiska parlamentsbyggnaderna. Hon hinner inget annat än att jobba här. Arbetsdagen börjar sju på morgonen och avslutas sällan före 22.30. Då åker hon direkt för att sova, på samma enkla Ibis-hotell som alltid.

– De första fem åren hände det ibland att man kunde ta en kväll när man drog ihop några stycken och gick och käkade på något trevligt ställe. De senaste fem åren har jag gjort det en gång. Det är så fullt upp med åtaganden. Och jag är en sån där pliktmänniska.

I en gammal intervju beskrev du dig själv som en dvärgbjörk i Norrbotten. Liten och krokig, men svår att böja ner.

– Jamen precis! Och nu är det möjligtvis en åldrad fjällbjörk. Men fjällbjörkar kan bli kolossalt gamla. Och envisa är de. Det är en bra beskrivning fortfarande.

”Hårda fajter mellan öst och väst”

Arbetsmarknadspolitiken är något som Marita Ulvskog ständigt återkommer till. Som vice ordförande i utskottet för sysselsättningsfrågor har hon en tung position i EU-politiken. Hon var en av de drivande bakom förändringarna i utstationeringsdirektivet, som kortfattat handlar om att stärka utstationerade arbetares rättigheter och följa inhemska bestämmelser. Förslaget tröskades i över två år innan det slutligen godkändes i maj 2018. Motståndet kom, som så ofta, främst från länder i Östeuropa.

– Det är inte så att jag vill stigmatisera de som är från Östeuropa, de har ju en helt annan historia och startpunkt än vi. Men vi har hårda fajter mellan öst och väst. När Östeuropa väl har hunnit komma längre, med bättre ekonomisk utveckling, då kommer säkert de här konflikterna att slätas ut, men fortfarande är de ibland väldigt besvärliga.

Är utstationeringsdirektivet din största seger under åren här?

– Jag är nöjd med flera olika saker, men det är klart att den är en så långvarig störning för arbetsmarknaden. Den typen av konflikter skapar väldigt obehagliga stämningar som det kan födas en massa främlingsfientlighet ur. Jag är också nöjd med att vi har fått till stånd en väldigt bra lagstiftning när det gäller cancerogena ämnen i arbetsmiljöer. Man ska inte konkurrera med att en del arbetsgivare skiter i att investera i arbetsmiljön och därmed kan förbilliga sin produktion. Ska man ha en gemensam marknad, då måste man ju se till att det är likvärdiga villkor och att man inte konkurrerar neråt utan uppåt.

Konflikterna som kan uppstå på arbetsplatser på grund av illojal konkurrens och bristande regler föder mycket av de känslor som de högerextrema rider på, menar hon.

– Det föder så mycket ilska och irritation när man inte spelar med samma regler, fast på samma plan. Illojal konkurrens föder känslor som är farliga, om man vill ha ett schysst samhälle. Det är sånt som högerextremisterna lever av, att det finns den sortens konflikter. För mig har det verkligen handlat om enskilda människors arbetsvillkor, om säkerheten på vägarna och på arbetsplatser.

Hur ser du på den starka högerpopulistiska och högerextrema vågen i Europa nu inför valet i maj?

– De har redan växt här och de är många i EU-parlamentet. De är väldigt högljudda. De har självförtroende. De försöker sabotera verksamheten. Jag är oerhört angelägen om att vi ska ha ett högt valdeltagande i Europaparlamentsvalet. Och det kommer att vara ett väldigt tydligt höger-vänsterval. De extrema har ju deklarerat att de vill ta över det här välfinansierade och hyfsat välfungerande systemet. Alla resurser, alla pengar som finns till att skapa ett extremt höger-Europa. Det vore ju fruktansvärt.

– Valet får inte bara handla om de högerextrema. Valet ska naturligtvis handla om jobb, framtid, miljö och klimat och allt sånt. Så jag kommer ju vara väldigt aktiv i valrörelsen, även om jag nu längtar hem efter tio år.

Ja, nu ska du avsluta ditt uppdrag här, vad ska du göra i stället?

– Jag är ordförande i Olof Palmes internationella center och vice ordförande i vårt europeiska socialdemokratiska parti. Det kommer jag att fortsätta vara. Sedan kommer jag säkert att skriva litegrann, och delta i debatter och så. Men jag längtar efter min familj. Jag längtar hem. Och tio år, med väldigt högt tempo, och att inte kunna vara hemma så mycket som man skulle vilja. Jag längtar hem.

Men du kommer inte lämna politiken?

– Nej, jag är en politisk varelse och det kommer jag att fortsätta vara. Jag avgår nog med döden från det politiska engagemanget.

Marita Ulvskog om…

…att pendla varje vecka från Solna till Bryssel och Strasbourg.

– Vi pendlar allihopa. Man åker hem på torsdagskvällarna och sen åker man till Bryssel på måndagsmorgonen. Och sen med jämna mellanrum åker man hit istället. Själva resandet är väldigt jobbigt, och det har bidragit till att jag tycker att tio år räcker. Och det känns inte bra heller, att sitta på de här flygen varje vecka som spyr ut en massa klimatskadliga ämnen.

…om socialdemokratins kris i Europa.

– Livet slogs sönder under den ekonomiska krisen i EU och jag tror att det är för många människor som känner att de hamnat på undantag. Som söker sig till någon rörelse där man möter lika arga och besvikna människor. Sanningen är att i många europeiska länder har socialdemokratin tappat och det är de högerextrema med sina enkla budskap som har fångat upp en del av dem som litade på oss förut. Vi måste visa igen att vi är att lita på. Att vi kan leverera. Vi har inte ändrat våra värderingar. Men det är ingenting man bara knäpper med fingrarna och så är man tillbaka i något positivt 70-talsklimat. Utan att man faktiskt hela tiden befinner sig nära väljarna.

…om S chanser i EU-valet i maj.

– Jag tror det finns goda möjligheter, men det handlar om att vara väldigt tydlig med att krisen inte är över. Att människorna som drabbades av krisen fortfarande lever i utsatthet. Och att våra politiska program handlar om att alla ska tillbaka i jobb, att alla ska tillbaka till en tillvaro där man känner att man är trygg och lever under värdiga villkor. Jag tror inte på några stora hittepå-grejer, utan vi måste vara de där som man kan lita på, som inte låter allt intresse ligga på eliterna. Att vi är de som strider för vanliga människor och vanliga löntagare, och vi är beredda att verkligen strida och anstränga oss.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Marita Ulvskog

Född: 4 september 1951 i Luleå.

Som ung var hon politiskt aktiv i bland annat FNL-grupperna, Clarté och KFML.

Är utbildad på Journalisthögskolan och jobbade 1973–1982 för bland annat Norrländska Socialdemokraten, LO-tidningen, Länstidningen Södertälje, Sveriges Lokalradio och Svenska Dagbladet.

Efter valsegern 1982 blev hon pressekreterare och politisk sekreterare åt Ingvar Carlsson, då vice statsminister och efter Olof Palmes död 1986 statsminister.

Efter åtta år på statsrådsberedningen blev hon 1990 chefredaktör för Dala-Demokraten.

1994 återkom hon till regeringskansliet som civilminister.

Från 1996 till 2004 var hon kulturminister.

1998 valdes hon i riksdagen och satt där till 2009.

2004–2009 var hon även partisekreterare i Socialdemokraterna.

Våren 2009 valdes hon in som ledamot i Europaparlamentet, där hon nu är vice ordförande i sysselsättningsutskottet och i Palestina-delegationen, ledamot i transportutskottet och suppleant i USA-delegationen.

Hon är även vice ordförande för de europeiska Socialdemokraterna.