Integration

Mariefred lyckades: Så fick tiggare jobb

Publicerad 23 augusti, 2016

”Vi svenskar tycker att tiggeriet är så förnedrande. Romerna förstår vad vi menar, men de har inget annat val. Vi skulle ha gjort samma sak, om vi var i deras situation”, säger Anna Löfving, här tillsammans med Marian Gaman och Marie Frej. Bild: Bild: Jörgen Lund

Dagens ETC

I det idylliska Mariefred har de romska tiggarna satts i arbete, genom ett initiativ av ortsborna själva. Marie Frej, reporter på lokaltidningen och en av eldsjälarna bakom det ideella initiativet, säger att tiggeriet därmed aldrig blev ett normaliserat inslag i stadsbilden. – Det känns bra i hjärtat att få arbeta i stället för att tigga, säger Marian Gaman, från Crovu i Rumänien.

Jörgen Lund

Text

När tiggarna för första gången dök upp med sina pappmuggar och vädjande blickar utanför livsmedelsbutikerna i det idylliska Mariefred, under sensommaren 2014, fick ortsborna något av en smärre chock. Även om alla kände till att de romska tiggarna fanns i Sverige, hade hitintills det välmående och pittoreska Mariefred förskonats från den omedelbara närvaron av den extrema fattigdomen.

– Det kanske låter lite naivt, men Mariefred är på ytan väldigt plutte-nuttigt och ser ut som en tavla. Mitt i den tavlan satt plötsligt de allra fattigaste människorna och tiggde. Folk reagerade väldigt starkt på det, säger Anna Löfving, som är chefredaktör på Mariefreds tidning och initiativtagare till Mariefredsmodellen.