– Den bränns lite grann, men inte som en brännmanet, säger Mats Svensson som själv badat i Stigfjorden i sommar.
För att en art ska hamna på listan måste den utgöra ett hot mot den inhemska miljön. Därtill finns ett antal växter och djur som man bevakar spridningen av, bland annat genom mobilappen Rappen.
Hummern har rymt
Amerikansk hummer som återfinns ibland kommer av att importerad hummer helt enkelt rymt. Många andra nya arter i våra hav har kommit med barlastvatten. 2017 kom barlastkonventionen som bland annat kräver att fraktfartyg behandlar sitt barlastvatten så att levande organismer från andra hav inte töms ut nån annanstans. Förhoppningsvis har den bromsat den okontrollerade importen, men hur mycket finns det ingen uppskattning av. Vi kan dock tala om elefanten i lastrummet – att det är människan som ställt till det. Och även om Stillahavsostron är besvärliga och vassa på badklipporna så är det inte säkert att de utgör något allvarligt hot mot de inhemska, som ändå trivs i kallare vatten. Den lilla blåskrabban som återfinns i Bohuslän hörde hemma nån annanstans, men blir nu svår att bli av med. Alla sammantaget är de inte i närheten av att utgöra ett sådant hot mot havsmiljön som människan gör.
– Människan är den mest kraftfulla invasiva arten av alla, säger Mats Svensson.
Han konstaterar att torsken ännu inte återhämtat sig och att det inte bara beror på fisket, utan att en kombination av klimateffekter, övergödning, främmande ämnen i vattnet och fisket tillsammans gör stora avtryck på de marina ekosystemen. Enskilt störst är klimatförändringarna.
– Där har vi bara sett början. Nu har vi fått en temperaturökning i vattnet, men vattnet har en inbyggd tröghet – så även om vi bromsar alla klimatutsläpp nu så kommer vattentemperaturen och havsmiljöhöjningarna att fortsätta. Och vad de temperaturförändringarna kommer att göra med våra marina ekosystem vet vi inte riktigt.
Orenat vatten rinner ut
Det slår från flera håll. De senaste veckornas regnande har orsakat bräddning, alltså att orenat vatten från land inte ryms i avloppssystemen och rinner ut i havet, bland annat via badplatser. Från människornas värld kommer också en cocktail av kemikalier. Somliga binder sig till plastpartiklar – som i sig inte måste vara särskilt farliga men vars mängder är ett allmänt känt problem. Idag återfinns plast överallt, oavsett havsdjup.
Och kanske måste vi vinka än mer adjö till torsken. Fördelningen av arter i havet påverkas förstås också när haven blir varmare och mindre salta, samt av förändrade havsströmmar.
– Vi kommer att bli tvungna att lägga om vår livsstil mycket mycket mer drastiskt än de flesta inser. Men vi är inte där än och politiken vågar inte ta i frågan. Där är ett stort dilemma, säger Mats Svensson.
Han konstaterar att bara två av de 16 svenska miljömålen klarats av sedan 1990 och att 2020 var ett målår, men att målen då inte hade nåtts. Agenda 2030 är bra, men saknar prioritering. Det duger inte. Vecka 32 är Västerhavsveckan och för Västerhavets del vore det bra om sommarfirarna tog sig en tankeställare. Fort.
– En av de större påverkansfaktorerna på västkusten är faktiskt båtlivet. Och det är en jättesvår sak att framföra kritik mot för det är en otroligt viktig fritidssysselsättning och en väldigt stor sektor ekonomiskt sett. Vi har väldigt mycket fritidsbåtar och båtmotorer, säger Mats Svensson.
Bottenmiljön i populära naturhamnar i skärgården kan skrapas av uppemot tjugo draggar och ankare per natt under sommaren. Många ser inte efter om det är stenbotten eller en sällsynt ålgräsäng under kölen när de lägger till och sedan får havsbotten försöka återhämta sig under vintern.
Byt till elmotor
Om delningsekonomin kunde nå fritidsbåtshamnarna så skulle naturen kunna sparas. Dels kunde man slippa att bygga nya marinor om folk delade på båtarna och därtill måste sjöfolket kanske vänja sig vid att ta upp båten mellan användningarna. Då slipper båten påväxt av havstulpaner och annat och havet kan slippa biocider från båtbottenfärg.
– Och man borde förbjuda tvåtaktaren. Det har vi föreslagit men det har inte gått igenom, av rent ekonomiska skäl. Det är så många gamla tvåtaktsmotorer ute att det skulle vara svårt att genomföra det, säger Mats Svensson
– De skitar ner otroligt mycket. Ungefär hälften utav bränslet som används i en tvåtaktsmotor går rätt ut i vattnet och förgiftar vattnet. Även fyrtaktsmotorer skitar ner väldigt mycket, man har ingen avgasrening whatsoever när det gäller båtmotorer, det går rätt ner i vattnet och det anrikas i sediment och organismer.
Utvecklingen av eldrivna utombordsmotorer gör snabba framsteg, men som med så mycket i ekvationer mellan teknik och klimat är det ännu den gamla tekniken som dominerar stort.
– Havet är en väldigt viktig miljö att vistas i och njuta av för många människor på västkusten. Men den börjar bli sliten på sina ställen.
