Ekonomer: Coronakrisen ger utrymme för röda reformer

Börser som störtdyker, produktion som upphört helt, rekorduppsägningar. Alla tycks vara överens – det som händer nu är något unikt. I Sverige spår regeringen en arbetslöshet på nio procent i år, Konjunkturinstitutet varnar för en ”synnerligen djup lågkonjunktur” och räknar med att BNP faller med sex procent årets andra kvartal. Världsekonomer talar om en coronakoma. Hur länge andningshjälp kommer vara nödvändig vet ingen. Vissa menar att det vi ser nu, den radikala inbromsningen av hela världsekonomin, kanske ändå mest blir som en tillfällig nedfrysning. Efter sommaren tinar allt upp igen, smittspridningen har avtagit, karantänerna upphävts, och vi återgår till våra vanliga mönster. Konsumerar, reser. Hjulen börjar snurra. Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia som bland annat har skrivit en bok om finanskrascher, tror att samhällets återhämtning helt beror på hur långvarig krisen blir.

– Vid oktoberkrisen 1980 när världen trodde att det skulle bli oljekrig mellan USA och Iran föll börsen som en sten, men när det visade sig att kriget uteblev, återhämtade börsen sig på bara tio dagar. Går det här över någorlunda snabbt skulle vi kunna se en liknande tillbakagång här. Men det mesta talar för att det inte blir så, säger han.