Vi befinner oss i början av mars och fortfarande brister insatserna som den styrande majoriteten beviljat socialt utsatta EU-medborgare, Fi menar att detta är under all kritik. Det är ovärdigt att det gjorts så lite för att erbjuda EU-medborgare som befinner sig i ett utsatt läge, tak över huvudet.
Det är oacceptabelt att vårt kommunalråd Carina Nilsson (S) för sociala resursförvaltningen får fortsätta att agera och uttala sig som hon hitintills gjort. Carina Nilsson har sagt att situationen i Pildammsparken är ohållbar och att människorna som håller till där kommer att avhysas. Jag instämmer med Carina Nilsson, läget för socialt utsatta EU-medborgare som bor i Pildammsparken och på andra boplatser runt om i staden är ohållbar. Men avhysning är föga lösningen. Det är i dag oklart hur många som bor på boplatsen i Pildamms-parken, men klart är det att det rör sig om fler än 20 individer. Trots detta säger sig Carina Nilsson söka ”härbärgsliknande” lösningar á 20 platser, följt av ett kanske och att ”ingen kommun har ju ordnat sängplatser till alla”. Carina Nilsson argumenterar alltså att eftersom ingen annan kommun har gjort större ansträngning att följa FN:s konvention för mänskliga rättigheter, så kan Malmö Stad också underlåta sig att erbjuda alla behövande EU-medborgare tak över huvudet.
Malmö stad skall vara ”en öppen och inkluderande stad där lika rättigheter och möjligheter för alla människor är den rådande normen”, i alla fall om vi får tro den strategiska utvecklingsplan mot diskriminering som antagits. Malmö stad har genom handlingsplanen faktiskt tagit på sig skyldigheten att säkerställa att de mänskliga rättigheterna följs bland annat genom att ”avstå från handlande, beslut och regler som inskränker eller kränker dessa rättigheter”. Trots detta har vi i dag ett hundratal socialt utsatta EU-medborgare som inte behandlas likvärdigt av Malmö stad, tvärtom får de sina grundläggande mänskliga rättigheter, så som tak över huvudet och rätten till personlig säkerhet, kränkta, med tanke på att deras boplatser utsätts för attentat.
Det går inte heller att kringgå att vi lever i ett samhälle där rasismen och diskrimineringen mot romer är djupt rotad, varvid ansvaret att göra upp med detta är en nationell angelägenhet. Det går inte att isolera våra svenska kommuners insatser för socialt utsatta EU-medborgare utan att ta med den historia av antiziganism som vi har i Sverige. Förra året kom Vitboken ut där det skildras strategier som bland annat innebar att ”romers bosättning och närvaro i kommunen skulle begränsas” något som beklämmande mycket påminner om agerandet i Sverige 2015.
Fi verkar för att vi ska sluta göra åtskillnad på socialt utsatta individer och i stället skapar förutsättningar för att stadens sociala insatser ska finnas tillgängliga på samma villkor för alla som vistas i Malmö. Därför verkar vi för att alla som vistas i staden, utifrån vistelsebegreppet i 2 kap 1 § SoL, ska innefattas av våra sociala tjänster.
Fi utgår från att Malmös styrande majoritet är villiga och beredda att ta fullt ansvar för alla som vistas i vår stad, eftersom de antagit en synnerligen ambitiös handlingsplan för att motverka diskriminering och säkerställa att mänskliga rättigheterna följs, något vi önskar påminna om. Fi Malmö verkar för att Malmö stad ska sluta diskriminera socialt utsatta EU-medborgare och börja tillgodose deras grundläggande mänskliga rättigheter så som tak över huvudet och personlig säkerhet.
