Samtidigt ökar utsläppen, både i Sverige och globalt, medan världens beslutsfattare samlas för ännu en klimatrunda i Madrid. Efter tjänstemännen är det nu dags för tungviktarna att ta över förhandlingsborden.
Isabella Lövin är på plats, men gav innan resan sin syn på den svenska politiken och klimatkrisen, i en intervju med Dagens ETC.
Vad säger du om att utsläppen fortsätter att öka, både i Sverige och världen?
– Vi måste öka takten. Samtidigt är det inte säkert att utsläppsminskningarna sker linjärt. Vi kommer att se stora hopp i minskning av utsläppen när reformer slår igenom eller när vi gör teknologiska språng. Men för varje år som går utan utsläppsminskningar så blir ju klimatskulden och riskerna större.
EU:s utsläppsmål till 2030 är lågt satt. Det krävs minst 65 procent utsläppsminskningar jämfört med 1990, om 1,5 gradersmålet ska nås. Var står du och Sveriges regering här?
– Sverige står för det mest ambitiösa målet av alla EU-länder än så länge, och vi vill se minst 55 procents minskning av växthusgasutsläppen till 2030-målet.
Varför driver ni inte på för en högre ambition, i linje med 1,5-gradersmålet?
– Minst 55 procent är vad vi har förankrat med riksdagen. Som miljöpartist kan jag säga att vi vill gå snabbare fram och vi tycker att det är både nödvändigt och möjligt att göra det, men vi är än så länge det land som har den mest ambitiösa positionen i EU.
Vad skulle du hellre sätta för mål om det var ditt beslut?
– Jag tror Gröna gruppen står för 65 procent och att MP har uttalat 70 procent, men det blir lätt en sifferexercis. Vi behöver se till att få bort de fossila bränslena så fort som möjligt. Europa är inte betjänt av att sitta fast i ett fossilberoende från Ryssland och från Mellanöstern! Det är ett säkerhetspolitiskt problem för hela unionen. Vi behöver inte sitta i knät på olje- och gasintressena som vi gör idag. Vi behöver bygga ut vind- och solel.
Utsläppsökningen i Sverige skedde främst på området transporter. MP vill minska utsläppen från vägtrafiken genom att byta ut bensin och diesel mot etanol och andra biodrivmedel. De ger lika stora utsläpp som fossila bränslen här och nu eftersom det tar lång tid för utsläppen att absorberas av växtligheten igen. Hur tänker ni där?
– Vi ser biobränslen som en övergångslösning och elektrifiering som den långsiktiga lösningen. Biobränslen är för bilparken som rullar här och nu, och lätt kan konverteras till etanol- och biobränsledrift.
Med mer biobränslen minskar utsläppen bara på pappret, eftersom biobränsleutsläpp inte syns i statistiken. Om de räknats med hade utsläppen från transporter ökat från 16,4 till 20,4 miljoner ton enligt senaste siffrorna. Varför inte ge stöd direkt till elkonvertering istället?
– Att bygga om till eldrift är betydligt dyrare och det finns väl ingen marknad för det direkt. Men det kommer säkert. Och då är ju det ett alternativ förstås. Vi vill kunna minska utsläppen i den befintliga bilparken också. Och det gör vi främst genom den stora reformen bränslebytet där vi tvingar in biodrivmedel i bensin och diesel.
Utom biobränslen, vad ser ni annars behöver göras för att uppnå ett fossilfritt energisystem?
– Vi ser en väldigt stor utbyggnad av förnybar energi i Sverige idag, tack vare energiöverenskommelsen som vi beslutade om 2015. Det har frigjort en enorm investeringsvilja. Det viktiga är att vi pekar ut den politiska viljan och ger tillräckligt stöd till de investeringar som måste göras i början och ger långsiktighet åt de här investeringarna. Sen är jag helt övertygad om att det kommer att lösa sig.
EU:s investeringsbank EIB ska styra bort investeringar från fossilt. Hur viktigt är det?
– Det är enormt viktigt och ända sedan vi kom in i regeringen 2014 så har vi drivit på för att Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken och alla banker som är med och finansierar ny infrastruktur ska gå bort ifrån fossila bränslen. Där har vi ju varit framgångsrika. Det är väldigt välkommet att EIB gör detsamma.
Samtidigt har svenska AP-fonderna, trots nytt regelverk, ökat sina fossila placeringar. Vad ska ni göra åt det?
– Vi fortsätter att vara tydliga från regeringens sida att det inte är hållbart med investeringar i tillgångar som ska fasas ut. Det hoppas jag att AP-fonderna lyssnar till.
Människor demonstrerar över hela världen för skarpare klimatpolitik, ändå står MP och stampar och klimatförnekare är nästan största parti. Vad gör ni för fel?
– Vi gör så gott vi kan. Nu pratar jag som miljöpartist. Vi har lyssnat till forskningen. Det finns nu ett fönster på kanske tio år för att halvera utsläppen. För oss är inte den främsta oron om vi har fem eller tio procent i opinionen, för oss handlar det om att vi måste vara med och göra allt vi kan för att ställa om Sverige till fossilfrihet här och nu.
Med större väljarstöd skulle ni kanske kunna göra mer?
– Jag är inte säker på det. Om vi hade tio procent och inte satt i regering, då skulle det föras en helt annan politik här i Sverige. Det kan jag säga med säkerhet. Det inflytande vi har haft i regering har kostat i väljarstöd, men vi har kunnat driva igenom reformer som vi aldrig hade kunnat göra i oppositionsläge eller som budgetsamarbetspartner. Sverige har faktiskt blivit klassade som det land i världen som har den mest ambitiösa klimatpolitiken. Vi är inte nöjda med det, men vi är i politiken för att vi förstår att ska man göra skillnad måste man göra det inifrån. Och nu gör vi det inifrån.
Vad ser du för ljuspunkter vad gäller klimatet?
– Reformen av EU:s utsläppshandel, känt som the Swedish proposal. Det var jag som drev igenom tillsammans med en grupp ministrar inom EU. Det har lett till att priset på koldioxidutsläpp gått upp och därmed till att kolkraften minskat med 23 procent. Det andra är naturligtvis ungdomsrörelsen och alla de som med rätta säger ”How dare you!” och ”Skäms!” till sina föräldrar och ledare. De ger mig hopp.
Om du fick bestämma själv, vilka tre saker skulle du då genomföra omedelbart?
– Jag vill inte gärna svara på frågan vilka en, två eller tre saker man ska göra.
Säg bara några konkreta saker som du önskar att du kunde säga till ungdomarna – att nu gör vi det här.
– Vi ska få bort de fossila bränslena och vi ska ha ett hållbart skogs- och jordbruk och havs- och markförvaltning så att ekosystemen är livskraftiga. Det är de tre benen vi står på.
Vad är det som står i vägen?
– Ekonomiska intressen. Vi har varit alldeles för tysta om att de sprider tvivel om klimatforskningen, precis som tobaksbolagen gjorde. Det handlar om mångmiljardindustrier. Se bara på Cop24 i Katowice, där länderna inte kunde välkomna IPCC:s 1,5-graders rapport. En konstellation av länder med stora oljeintressen motsatte sig att världen ska välkomna rapporten. Och de bestämmer eftersom det är konsensus som gäller i FN-sammanhang.
Sätter ekonomiska intressen hinder i vägen för radikal omställning även här i Sverige?
– Stora delar av det svenska näringslivet har förstått att klimatåtgärder gynnar dem och ställer om. Men för att klara omställningen så krävs det tydliga regler och ledarskap i politiken.
Erbjuder dagens regering tydliga regler och ledarskap?
– Vi gör det så mycket det bara går, men det som oroar mig är att vi har en väldigt stark opposition som nu försöker slå i svenska folket att lösningen heter mer kärnkraft och – som M och SD i sina skuggbudgetar – vill sänka koldioxidskatten. Det kommer inte att ställa om Sverige. Vi behöver vara väldigt tydliga med att omställningen ska ske nu – inte i framtiden.
