LO drar röda linjer för eftergifter till Centern

Något nytt januariavtal kan Socialdemokraterna inte komma dragande med efter valet, enligt LO. Nu ska nya eftergifter i stil med uppluckrat anställningsskydd och slopad värnskatt undvikas. Därför ska LO innan valet förhandla med Socialdemo­kraterna om röda linjer som inte får överträdas i kompromisser med andra om man bildar en ny regering. En hemläxa den fackliga organisationen gjort efter januariavtalet med C och L.

– Vi i LO behöver vara tydligare med var gränserna går för oss, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Vill låna till investeringar

En dragkamp mellan S och LO är att vänta när det gäller den ekonomiska politiken. LO kräver att den läggs om för att styra mot full sysselsättning. För att nå dit vill LO öka investeringarna i sådant som klimatomställning och utbildning – med lånade pengar. S-kongressen beslutade visserligen att öppna för lånefinansiering när det gäller stora klimatprojekt, men i övrigt avvisades alla krav på att dra på sig skulder för att rusta samhället för framtiden.

– Här kan Socialdemokraterna våga lite mer. Med de statsfinanser Sverige har är det fullt rimligt att låna till sådant vi kommer ha nytta av under lång tid framöver, säger ­Susanna Gideonsson.

Socialdemokraternas kompromisser högerut under mandatperioden har inte bara satt relationen mellan S och LO på prov. Slitningarna mellan de olika LO-förbunden har förefallit än mer smärtsamma, inte minst under konflikterna kring las-avtalet om vad som ska gälla vid uppsägningar. Några LO-fack gick före när LO som helhet sa nej till uppgörelsen med Svenskt Näringsliv och när LO anslöt sig var det andra förbund som fortsatte att stå utanför.

De krav som nu ställs på S förenar fackföreningsrörelsen, menar Susanna Gideonsson. Som att pensionerna ska höjas ”med tusenlappar”.

– Vi kan inte ha ett pensionssystem där man jobbar ett helt arbetsliv och får en pension som inte går att leva på, säger Susanna Gideonsson.

I Norrköping sitter Melina Kandel, fackligt aktiv inom Fastighetsanställdas förbud, och förkunnar en dom över arbetarrörelsen: Den mår skit, det har den gjort i årtionden. 

– De ljusglimtar jag ser är vid sidan om fackföreningsrörelsen, säger hon. 

Hon pekar på Barnmorskeupproret som satt ljuset på barnmorskornas situation och Gigwatch som granskar de usla villkor många av gigföretagens anställda arbetar under. Så vad hindrar LO-förbunden att ta täten i striden för de anställda? Ett skäl är lojaliteten till Socialdemokraterna, anser Melinda Kandel.

Banden till S försvårar 

Som aktiv vänsterpartist har hon upplevt att det är svårt att ta plats i fackföreningsrörelsen, men problemet är bredare än så, anser hon. Banden mellan LO och S gör det svårare att få personer att engagera sig fackligt, menar hon. Melinda Kandel beskriver hur människor som inte är partipolitiskt aktiva kommer till sitt första fackliga medlemsmöte där tid avsätts för att titta på Socialdemokraternas valfilmer.

– De möts av fackets lojalitet med S och tänker ”vad har S gjort för mig?”. De har haft makten nästan jämt och ändå förstörs las och strejkrätten inskränks. Där uppstår en ­förtroendekris, man tycker inte att LO sätter medlemmarna främst, säger hon.

Att LO nu satsar mer än någonsin på att hjälpa S till valseger upprör henne.

– Det är för jävligt. LO:s pengar ska gå till medlemmarna, säger Melinda Kandel.

Hon menar att LO kan kampanja för vänsterpolitik i allmänhet, utan att uppmana människor att rösta på just ­Socialdemokraterna. 

Susanna Gideonsson pekar på att beslutet att stötta S i ännu en valrörelse fattades i stor enighet på LO-kongressen.

– Vi har en gång i tiden bildat det socialdemokratiska arbetarpartiet, vi ser det som en självklarhet att de också ska driva arbetares frågor, säger Susanna Gideonsson.

Ändrad spelplan 

Enna Gerin på den fackliga tankesmedjan Katalys delar inte Melinda Kandels mörka bild av läget för arbetarrörelsen. Åren med januariavtalet var plågsamma, men nu är läget ett annat, menar hon. Efter sommarens och höstens regeringskriser står S mer på egna ben och hunsas inte längre av Centerpartiet, anser hon.

– Socialdemokraterna räddades av pandemin som flyttade fokus någon annanstans och av att Vänsterpartiet satte ner foten om marknadshyror. Spelplanen förändrades på ett sätt som gör det möjligt för LO att gå fram med ett så här starkt stöd till S, säger Enna Gerin.

Socialdemokraterna kommer av allt att döma behöva stöd av Centerpartiet även efter valet. Men tyngdpunkten i regeringsunderlaget ser ut att förskjutas vänsterut. Då gäller det för S att få reformer på plats som känns i människors vardag, anser Enna Gerin. Hon ser januariavtalet som ett resultat av en usel förhandling som S inte har råd att upprepa.

– Lyckas man leverera så att folk känner att det blir mer rättvist och tryggt kan man sikta på en progressiv majoritet 2026 där man inte behöver Centern, säger Enna Gerin.

LO har enorm betydelse i valrörelsen, enligt Enna Gerin. I dag stödjer mindre än 40 procent av LO-väljarna S, medan SD stöds av 27 procent, enligt SCB:s novembermätning. I det politiska landskap som vuxit fram avgörs val av vilken sida arbetarväljarnas röster går till, menar hon.

– För tio år sedan jagade alla röster i den övre medelklassen i storstäderna. Nu försöker alla partier på olika sätt locka till sig arbetarväljare. Det gör de klokt i, jag är övertygad om att LO-väljarna är de nya marginalväljarna, säger Enna Gerin.