Omkring 50 000 personer i Sverige har kronisk hepatit C. Det är en inflammation i levern som på sikt kraftigt ökar risken för cancer, skrumplever och för tidig död.

De tidigare läkemedlen mot infektionen ger svåra biverkningar och knappt hälften blir botade av den ett år långa behandlingen.

De nya medicinerna är betydligt effektivare, de är lätta att ta och ger få biverkningar. Enligt vissa siffror blir 95–100 procent av de infekterade friska på några månader, andra siffror säger 70–91 procent. Men de nya läkemedlen är dyra. Tre månaders behandling kostar i dagsläget uppemot 600 000 kronor i Sverige.

Stora skillnader i pris

Priserna varierar stort mellan olika länder. En tremånaders behandling med de nya läkemedlen kostar hälften så mycket i Japan som i Sverige och bara 33 000 kronor i Thailand.

Hans Rosling, professor vid Karolinska institutet och välkänd föreläsare inom internationell hälsa, har burit på viruset sedan tonåren. Förra året försämrades hans hälsotillstånd och ingen visste när de nya läkemedlen skulle finnas tillgängliga i Sverige. Så Hans Rosling åkte till Japan och betalade medicinerna ur egen ficka. Nu är han virusfri och i januari nästa år kan läkarna säga om han är definitivt botad.

– År 2000 fick jag den gamla behandlingen och blev fruktansvärt sjuk. På det viset kan man säga att de gamla medicinerna är mycket dyrare eftersom de innebär sjukskrivning i ett år utan garantier att bli botad, säger han.

Hans Rosling anser att det är riktigt att de rika länderna bär kostnaderna för läkemedelsföretagens forskning men är kritisk till vad han menar är överpriser på vissa mediciner.

– Det måste finnas ett tak för hur mycket läkemedelsföretagen får ta ut. Med sunda prissättningsmekanismer skulle priserna gå ner med 30–40 procent.

Ett problem enligt hans Rosling är spekulationsköp på aktier månader innan en ny medicin släpps.

– Det driver upp priserna och en stor del av läkemedelskostnaderna går rakt ner i aktieägarnas fickor. Vi måste sätta upp ett tydligt regelverk innanför vilket läkemedelsföretagen kan spela, säger han.

Kostnadsfritt för patienter

Idag måste svenska läkare prioritera hårt bland hepatit C-patienterna för att hålla budget.

Att behandla alla de 30 000 svenskar som antas vara aktuella för behandling skulle kosta mellan 12 och 15 miljarder kronor.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har en särskild arbetsgrupp – Nya läkemedelsterapier (NLT) – som värderar nya läkemedel.

– De uppmanar landstingen att i dagsläget bara betala för mediciner till de allra svårast sjuka patienterna i väntan på att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har gjort sin hälsoekonomiska utvärdering, säger Daniel Carlzon, läkare på Sahlgrenska sjukhuset.

Utvärderingen väntas vara klar efter sommaren.

Hepatit C räknas som en allmänfarlig sjukdom och lyder under smittskyddslagen. Det betyder att behandlingen är kostnadsfri för patienten. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) uppgift är att utreda om läkemedlen är så bra i jämförelse med tidigare läkemedel och innebär så stora hälso- och ekonomiska vinster, att de bör ingå i högkostnadsskyddet.

– Utanför förmånen råder fri prissättning för läkemedelsbolagen och apoteken. Därför är det önskvärt att dessa läkemedel ska ingå i förmånen, då det skapar förutsägbarhet vad gäller priset, säger Daniel Carlzon.

Enligt Daniel Carlzon kan förhandlingsläget kring de nya medicinerna bli besvärligt för TLV.

– Läkemedelsföretaget kan begära ett visst pris för läkemedlen inom förmånen. TLV kan svara att det begärda priset är för högt. Men de sitter i en rävsax – hamnar läkemedlen utanför förmånen har man ingen aning om vad de kommer att kosta, säger han.

Enligt mejlsvar från Sofia Wallström, generaldirektör på TLV, är det osäkert om alla sjuka kommer att få tillgång till de nya läkemedlen.

– Samhällets resurser är begränsade. Därför är det viktigt att införandet av nya läkemedel görs utifrån en utvärdering av om läkemedlet är prisvärt eller inte. Ju bättre pris desto fler kan få tillgång till läkemedlen.

Kan det bli så att vissa landsting skriver ut dem medan andra inte anser sig ha råd?

– Den frågan bör riktas till landstingen. TLV prövar former för att på nationell nivå möjliggöra för landstingen att få bättre priser som gynnar såväl patienterna och landstingen som läkemedelsföretagen så att fler patienter får tillgång till nya effektiva läkemedel, säger Sofia Wallström.

Enligt Daniel Carlzon finns en risk att hepatit C-patienter kommer att behandlas olika i olika landsting.

– Vissa landsting kan komma att välja en annan behandling mot infektionen för vissa patienter. Samtidigt är det så att väljer man de tidigare mindre effektiva läkemedlen så kastar man pengarna i sjön när det gäller de som inte blir friska, säger han.

Han anser att det måste till en nationell satsning på statlig nivå för att de nya läkemedlen ska komma alla som behöver dem till del.

– Med befintliga medel klarar inte landsting och kliniker kostnaderna. Samtidigt har man knappast råd att avstå från att erbjuda behandlingen, sjuka patienter kostar mer i ett längre perspektiv, säger Daniel Carlzon.