89 larm om farliga arbetsmiljöer, psykisk press och underbemannade arbetslag. Så ser anmälningarna om fel och brister ut på arbetsplatser som påpekats av skyddsombuden i Västra Götaland och Halland hittills i år, enligt Arbetsmiljöverket.

Och antalet anmälningar ökar stadigt. Om utvecklingen håller i sig året ut innebär det att antalet anmälningar kommer att ha mer än fördubblats på fem år, från 57 anmälningar 2009 till sammanlagt 130 i år. 

Arbetsmiljöverket har för ETC:s räkning tagit fram alla tillfällen hittills i år då skyddsombud begärt Arbetsmiljöverkets ingripande för att stoppa osäkra arbetsmiljöer, enligt arbetsmiljölagens paragraf 6:6A. Det är en sista utväg när fack och arbetsgivare inte kommit överens kring arbetsmiljön.

Anmälan sista utvägen

Inger Högstedt, inspektör och pressansvarig på Arbetsmiljöverkets distrikt i Göteborg, säger att hon tror att de flesta väntar in i det längsta med att anmäla, men att situationerna på många arbetsplatser i dag är så tuffa att en anmälan är enda utvägen.

– Till sist går det inte, man känner sig desperat, säger hon.

En stor del av årets anmälningar, 20 av de 89, gäller handikapp- och äldreomsorg i kommunerna. 15 gäller sjukhus och vårdcentraler och tio kommer från skolor och förskolor. Inger Högstedt säger att hon upplever att anmälningarna från offentliga verksamheter ökat de senaste åren. 

– Inom de här områdena har det skett stora förändringar och reformer de senaste åren och man känner att arbetsmiljön är pressad, säger hon.

Hög arbetsbelastning

I många av de anmälda fallen handlar det inte heller bara om den fysiska arbetsmiljön, utan framförallt den psykosociala. Skyddsombuden beskriver pressade scheman och hög arbetsbelastning som en stor del av problemen med arbetsmiljön.

Samtidigt visar en färsk avhandling från Handelshögskolan i Göteborg att det är svårt att ställa arbetsgivare till ansvar när det gäller stress. Hittills har ingen fällts för arbetsmiljöbrott när det gäller att inte ha förebyggt stress vid olyckor eller tillbud. Författaren till avhandlingen, Peter Andersson, säger att reglerna för vilket ansvar arbetsgivaren har är för luddigt formulerade i lagtexten, och inte specificeras tillräckligt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

– Det tycks vara helt omöjligt att ställa någon till ansvar när det gäller stress, eftersom det är så svårt att säga vad som gäller. Ett givet första steg för att förbättra saken är att införa bindande föreskrifter för vilket ansvar arbetsgivaren har, säger Peter Andersson.

Stina Berglund

Skyddsombudet: ”Vi har försökt på alla sätt”

NYHET Äldre och sjukare personer att vårda, men inte mer personal. I början av september fick skyddsombudet Gunilla Lannö nog av den pressande situationen och krävde ett ingripande från Arbetsmiljöverket.

– Det är synd att man ska behöva skrika så högt för att bli hörd, säger hon.

När Gunilla Lannö bestämde sig för att kalla in Arbetsmiljö­verket hade personalen på Gråbergets korttidsboende gått på knäna i över ett och ett halvt år.

För att ge ett exempel berättar hon om en kaosartad situation en kväll förra veckan. Två nya boende skulle visas till rätta och en ny specialmadrass ordnas fram, samtidigt som personalen numera ska värma kvällsmaten, men ändå ha händerna fria för att hjälpa de svårt sjuka på avdelningen.

– Någon ligger och skriker i ett rum, samtidigt som en annan patient, som är gipsad och som vi behöver vara två på, behöver hjälp, och en tredje patients anhörig kommer in och vill att vi hjälper till. Det händer saker hela tiden, säger hon. 

Gunilla önskar att hennes anmälan till Arbetmiljöverket ska leda till att bemanningen ökar från sex–sju personer på dagen till nio, och att personalen kunde få en garanti om att aldrig vara färre än sex på kvällen.

– Vi har försökt på alla sätt att skicka signaler om att vi behöver vara fler, men det enda vi får till svar är att ekonomin styr, säger Gunilla.

Hon berättar att ledningens svar på hur personalen ska hinna göra sitt jobb brukar vara att de ska dra ned på ambitionerna. Men det resonemanget är rent nonsens tycker hon.

– I dag gör vi bara det absolut nödvändigaste. Vi ger de boende mat, lägger dem, ger medicin och ser till att de får gå på toa. Vad är det vi ska göra mindre av?

Det är inte bara personalen på golvet som upplever arbetsmiljön som pressad. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket kommer från alla nivåer i den kommunala hierarkin. Ingegerd Johansson, huvudskyddsombud för Kommunal i Majorna-Linné, säger att hon märkt att det blivit tuffare för alla, både mellanchefer, handläggare och vårdpersonal. Läget har gjort att Kommunal nu för första gången gått ut i en gemensam skrivelse tillsammans med Vision, Vårdförbundet och Saco, och krävt att situationen inom äldreomsorgen förbättras.

– Det finns inga resurser för att få det att gå ihop. Man har piskan på sig överallt, alla har problem med det här och det är många som mår dåligt, säger hon.

Flera av årets 6:6A-anmälningar kommer också från sjukvården, och Sahlgrenska står ensamt för fyra anmälningar, som gäller bland annat akuten och ambulansverksamheten. I början av sommaren gjorde Therese Forslund, lokalt skyddsombud för Kommunal på Sahlgrenskas akutmottagning, en anmälan på grund av hög arbetsbelastning. Läget har varit väldigt ansträngt sedan 2011. 

Therese Forslund och Kajsa Andersson, lokalt ombud för Vårdförbundet, säger att personalen är stressad, känner sig otillräcklig och upplever att de inte har kontroll över situationen. Tid för pauser och reflektion efter tunga arbetstoppar finns det aldrig. 

Efter flera turer där arbetsgivaren fått ge sin syn bestämde sig Arbetsmiljöverket för att avskriva ärendet. Man ansåg att Sahlgrenska lämnat en bra redovisning för hur situationen skulle lösas. Men Therese Forslund och Kajsa Andersson är inte nöjda, även om det finns en plan för hur arbetsmiljön ska bli bättre på lång sikt, saknar de fortfarande konkreta åtgärder som förbättrar läget just nu. En utredning har till exempel visat att det skulle krävas ytterligare tio årsarbetare för att klara arbetsbelastningen. 

– Vi vet att ambitionen finns, men vi har inte sett resultatet ännu. Problemet kvarstår att vi fortfarande behöver mer personal permanent, säger Therese Forslund.