BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
"Ja, tyvärr fortsätter värmen. Det är 40 grader eller mer i stora delar av Sverige. Och det största problemet, förutom värmen i sig, är att vi har svåra skyfall och stora översvämningar på västkusten. Från Stockholmstrakten, vidare längs Norrlandskusten är det raka motsatsen. Det är snustorrt på många platser."
Kartan är rödglödgad med stora, stekande solar. Väderleksrapporten fortsätter med ännu högre temperaturer i Europa och resten av världen. Den återpublicerades nyligen på Pär Holmgrens hemsida.
– Filmen är gjord med glimten i ögat men den är inte vetenskapligt orimlig, säger Pär Holmgren när jag träffar honom över en fruktsmoothie på ett fik i centrala Uppsala.
– Om det sedan tar 50, 100 eller 150 år innan vi kommer dit vet vi inte. Men att vi kommer dit kan vi nog tyvärr inte förhindra längre.
Varmaste året
2015 blev det globalt varmaste året sedan mätningar började göras. 2016 ser ut att slå rekordet, sett till medeltemperaturen. Värme på över 50 grader uppmättes på flera platser, bland annat i Indien, Irak och Kuwait. Väderfenomenet El Niño i kombination med växthuseffekten ligger bakom stegringen och har redan orsakat extrem torka och hungersnöd på flera platser.
Samtidigt kom oroande rapporter om den nära framtiden: 2015 varnade Nasa-forskaren James Hansen om en nyupptäckt återkopplingsmekanism vid Antarktis kust, som antyder att havsvattennivåerna kan komma att stiga tio gånger snabbare än vad vi tidigare har trott. James Hansen, som av andra debattörer har skällts för att vara "alarmist".
– Jag har mycket stort förtroende för hans forskning, säger Pär Holmgren.
– Den är väl vetenskapligt underbyggd. Och om han är alarmist eller inte – ja, det lär vi inte kunna veta säkert förrän det är för sent.
Klimatdebatten skiftat karaktär
Han menar att klimatdebatten har skiftat karaktär sedan han på allvar började diskutera frågan, men att blundandet för klimathotets allvar fortgår.
– Ingen seriös forskare förnekar i dag att klimatförändringarna äger rum. Det en del debattörer i stället gör är att påstå att viss forskning är just alarmism.
– Men egentligen handlar det bara om att personer som jag själv, eller forskare som James Hansen, tillhör en kategori människor som är försiktiga. Vi vet att prognoserna är osäkra och vill inte utsätta kommande generationer för följderna av stigande temperaturer. Andra kanske är mer riskbenägna.
Just riskminimering är en av Pär Holmgrens tydligast definierade arbetsuppgifter i det nya jobbet som naturskadespecialist på Länsförsäkringar, där hans arbete till stora delar går ut på att ge rådgivning till allmänhet, kommuner och företag om hur de ska förhålla sig till de kommande förändringarna.
Det anade han inte när han 2008 hoppade av sin tjänst som chef för SVT:s väderredaktion, där han hade jobbat i över 15 år. Då var det för att arbeta med folkbildning om klimatet på heltid i en situation då han började bli otålig över hur lite som gjordes i frågan. "Jag kunde inte bara jobba med att stå och peka på en väderkarta." Det blev flera böcker utgivna på eget förlag, specialprogram i olika tv-kanaler och föreläsningsturnéer och klimatshower i hela Sverige.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det har hänt väldigt mycket sedan jag började med klimatfrågan på 90-talet. Då kunde jag få frågan om vad en växthusgas var. Så är det inte i dag – nästan alla vet om utmaningen världen står inför.
Så hur bra tycker du att vi är på att göra något åt det vi vet?
– Frågar du mig är det fortfarande mest krafs på ytan. Det är fortfarande mest diskussioner om att flyga mindre och äta mindre kött. Den genomgripande omställningen som behöver göras av hela vårt ekonomiska system är vi inte i närheten av.
Varför händer inget?
– Inga partier vågar i dag på allvar ta itu med de riktigt genomgripande förändringarna, för det verkar inte gå hem hos väljarna. Samtidigt skjuter de över ansvaret på dig som individ. Och många människor tycker att det är tryggare att fortsätta som tidigare.
Är du pessimistisk inför framtiden?
– Jag är väldigt mycket både och. Det som gör mig optimistisk är just att så många fler, särskilt unga, välutbildade människor, tar frågan på allvar. När de tar över i näringsliv och myndigheter kan det bli ett paradigmskifte. Dessutom tror jag att en del av den gröna teknikutvecklingen är viktig, till exempel av solceller och elfordon.
– Samtidigt räcker det inte med teknikutveckling, utan det måste till en beteendeförändring hos människor också. Köttkonsumtionen behöver gå ned, flygresorna minska. Och jag tror inte att tillräckligt många är beredda att gå med på det.
Cirkulär ekonomi
Själv skulle Pär Holmgren önska att vi ställde om till en cirkulär ekonomi, där tjänster och inte varor dominerar. Han nämner bilpooler som ett bra exempel "det finns nog ingen människa som måste äga en egen bil, även om många kan behöva använda en". Återbruk behöver bli mer vanligt och politikerna måste göra det "lättare för människor som vill göra rätt". Men han erkänner utan omsvep att framtiden ser mörk ut.
– Hundratals miljoner människor i världen kommer antagligen att dö på grund av ett förändrat klimat i detta och nästa århundrade. I krig, svält eller nya sjukdomar som sprids. Det kan vi nog tyvärr inte undvika längre. Det är för jävligt,men vi har försatt oss i den situationen.
– Men ännu värre än att förneka allt vore ju att ge upp.
