– Patienter med kognitiva sjukdomar får svårigheter i det sociala livet, vilket kan få dem att dra sig undan. De kan därför känna att de är ensamma med sin sjukdom. Att då få mötas i ett sammanhang som det här känns därför roligt för dem. För de anhöriga som är med är det också ett sätt att få träffa personer i liknande situation,  säger Nils Fälth.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Särskiljer sig från tidigare forskning

De 17 patienter som är med i kören är i  40- till 80-årsåldern.  De har alla fått diagnos på någon sjukdom som påverkar de kognitiva funktionerna, som Alzheimers sjukdom, Parkinson med demens och Lewykroppsdemens. De som vill har kunnat ta med en vän eller anhöriga, vilket 13 av deltagarna har gjort. De som deltar är alla i ett tidigt skede av sjukdomen, vilket är något som särskiljer forskningsstudien från mycket av den övriga forskning som har gjorts på personer med denna typ av diagnoser.

– Forskningen baseras ofta på patienter på boenden, som kan ha kommit långt i sin sjukdom. Vi vill i stället titta på vilken effekt körsång kan ha på dem som fortfarande befinner sig i ett tidigt skede av sjukdom, säger Nils Fälth.

Ett urvalskriterium för att få vara med är därför att patienterna ska kunna ta sig till och från träffarna på egen hand.

Deltagarna får välja vad de vill sjunga. På repertoaren finns nu allt från”Så länge skutan kan gå”, till låtar av Beatles, Ozzy Osborne och Scorpions. Att urvalet ska tala till deltagarnas egna minnen är viktigt, men det gäller att det också är något som framför allt väcker goda minnen till liv.

– Man måste ha fingertoppskänsla, och det gäller också den musik som rutinmässigt spelas på många boenden. Det är viktigt att inse att någon patient kan ha dåliga associationer till en viss sorts musik. Det kan till exempel vara någon som inte uppskattar Evert Taube, utan som förknippar den musiken med stökiga midsomrar som de fick uppleva som barn, säger Nils Fälth.

Att musik kan väcka minnen till liv har visat sig i andra försök, där även mycket svårt sjuka personer kan nynna och sjunga med i sånger som de har hört i sin ungdom.

– Musik är något som mycket snabbt når fram till och aktiverar flera delar av våra hjärnor. Där finns även de delar som rör våra tidigaste minnen, som ofta är de som sist påverkas av sjukdomen, säger Nils Fälth.

Tidigt att dra slutsatser

Kören bildades i januari i år och forskningen kring den ska pågå i två år. Under tiden samlas data om deltagarnas hälsa in, där de psykiska och kognitiva förmågorna mäts genom enkätundersökningar och tester. Den första jämförelsen har gjorts sex månader efter starten. Enligt den upplevde patienterna att deras allmänhälsa, alltså även fysiska tillstånd, hade blivit bättre. Men Nils Fälth säger att det resultatet är det för tidigt att dra några växlar på.

– De första testerna gjordes i jan­uari och uppföljningen i maj, så det kan också vara effekten av våren som har spelat in, säger han.

Körsångarnas resultat kommer att jämföras med en kontrollgrupp, med personer som har liknande diagnoser men som inte sjunger i kör. De diagnoser som deltagarna har är alla i dagsläget obotliga, men det forskarna tror sig  kunna uppnå är en lindring av symtomen.

Oavsett vilka resultatet studien kommer att komma fram till hoppas dessutom Nils Fälth att körsång ska bli ett bestående inslag i det utbud som finns för personer med kognitiva minnessjukdomar.

– Det finns redan en avdelning för minneshälsa som har yoga och trädgårdsarbete i sitt utbud. Jag tycker att också musiken och sången borde vara ett naturligt inslag, säger han.