Kirurgen Mahmoud AlAjhar har tio års erfarenhet och opererade krigsskador under två år i Syrien innan han flydde hit. Han började läsa svenska för åtta månader sedan och för snart tre månader sedan fick han med hjälp av en coach en praktikplats på Östra sjukhuset. 

– Man mår psykiskt bra och man är på väg någonstans. Man har hopp och man får balans med kunskaper och praktik. Som det är nu så är det inte läkarnivå på SFI och de flesta hittar inga praktikplatser, säger Mahmoud AlAjhar. 

På Integrationscentrum i Göteborg möter personalen många läkare som är besvikna på det Sverige som de hade höga förhoppningar på. Att som Mahmoud AlAjhar lyckas få fatt i en plats på sjukhus på egen hand är mycket ovanligt. Integrationscentrum har anordnat informationsträffar för att förklara hur systemet fungerar för dem som åter vill börja jobba som läkare, men också för att de ska kunna förmedla uppåt var läkarna själva tycker att det brister. De skulle till exempel vilja ha en egen SFI-klass med lite högre tempo och fackspråk.

Önskar snabbare väntetider

Eftersom Mahmoud AlAjhar är specialist behöver han inte göra något kunskapsprov på sina läkarkunskaper. Det måste däremot Jasmeen Hajjar som just hade blivit färdig allmänläkare då hon och hennes man flydde krigets Syrien. Hon önskar att Migrationsverket kunde snabba på väntetiderna för läkare. Ett ännu större problem är att väntetiderna är långa för att få den syriska legitimationen validerad av Socialstyrelsen.

– Alla är bra här, men Socialstyrelsen är så långsam. Vi lär oss svenska snabbare än de tar beslut. Jag skickade mina papper för nio månader sedan och min vän för ett år sedan men vi har inte fått svar, säger Jasmeen Hajjar. 

Hon har genom privata kontakter lyckats skaffa sig några veckors praktik på en röntgenavdelning i sommar. Sedan väntar det för allmänläkare från länder utanför EU och Norden obligatoriska provet som kallas Tule-prov. Det ges bara två gånger om året så får hon inte svar före september blir det ett halvårs extra väntan.