Kvinnorna fastnar i fattigfällan

För första gången har Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram siffror på inkomströrligheten i Sverige. Statistiken undersöker hur många personer som ligger kvar i samma inkomstgrupp år efter år, i det här fallet under perioden 2009-2014. Siffrorna talar ett tydligt språk.

Inkomströrligheten är som störst i mitten av skalan, alltså bland de svenskar som har en medelinkomst. Men bland låg- och höginkomsttagarna är trögheten betydligt större, dessa tenderar alltså att ligga kvar i samma inkomstgrupp i större utsträckning.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Resultaten är väl inte så förvånande egentligen. Tittar man internationellt är det ofta så här det ser ut, säger Johan Lindberg på SCB:s enhet för hushållens ekonomi.

Kvinnorna ligger kvar

Av den tiondel av befolkningen som hade lägst inkomster 2009 hade sammanlagt 30 procent samma låga inkomster fem år senare. Andelen kvinnor som fastnade i gruppen var dock högre – 34 procent, jämfört med 24 procent för männen. Gruppen låginkomsttagande kvinnor är dessutom dubbelt så stor som männens, räknat i absoluta tal.

Siffrorna avslöjar också en sämre ställning för kvinnorna i andra änden av skalan, den tiondel av befolkningen som hade högst inkomster 2009. Sammanlagt var det nästan 54 procent av dessa individer som hade lika höga inkomster fem år senare. Men andelen kvinnor som lyckas hålla sig kvar i inkomstskiktet var färre – 46 procent, jämfört med männens 57,2 procent. Och nästan tre gånger så många män ingår i höginkomsttagargruppen.

Höginkomsttagarna allt rikare

Rörligheten bland dem med lägst inkomster har ökat något under 2000-talet, om än marginellt. Men bland medel- och höginkomsttagare har rörligheten minskat. Den faktiska inkomstutvecklingen i de olika grupperna är också kraftigt snedfördelad. Som tabellen visar har inkomsterna för den lägsta gruppen bara ökat med fem procent 2000-2009. För den högsta gruppen har inkomsterna ökat med 31 procent.

– Det finns många olika förklaringar till det. Men en huvudfaktor är att kapitalinkomsterna har blivit både större och allt mer koncentrerade i toppen. Det innebär att de rikaste drar ifrån. En annan faktor som leder till att de i botten av inkomstskalan halkar efter är att transfereringssystemen, i form av bland annat a-kassa och sjukförsäkring, har försvagats, säger Anna Almqvist, utredare på LO.

Anna Almqvist har nyligen lagt fram en utredning för LO:s räkning, som undersöker den ekonomiska ojämlikheten i Sverige. Där har hon studerat hur inkomstandelarna utvecklats i Sverige under en längre period, tillbaka till år 1991. Och samma mönster, att höginkomsttagarna får en allt större del av kakan, går igen även där.

– Inkomsterna har ökat i alla grupper, men inkomstandelen som tillfaller absoluta toppen har ökat samtidigt som de grupper med lägst inkomst fått en allt mindre inkomstandel. Sett i relativ mening har alltså de som har minst fått det sämre, säger Anna Almqvist.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Dagens ETC skrev nyligen om en studie som genomförts i italienska Florens, som pekade på att dagens rika i staden i stor utsträckning är släkt med de som var rika för 600 år sedan. Andra studier har antytt liknande resultat i Sverige. Anna Almqvist konstaterar att inkomströrligheten i låg- och höginkomsttagargruppen tycks vara trög såväl mellan generationer, som för en och samma individ under kortare tidsperioder.

– Det verkar finnas ett snarlikt mönster i båda fallen. Tittar man på inkomströrligheten över generationer i Sverige så går det att se samma tendenser, säger hon.