”Men jämställdhet för mig är att man pullar en sexistisk feministhora i vaginan med en stor kniv. Det bästa man kan göra för jämställdheten i Sverige är att gå ut med ett basebollträ och slå ihjäl sexistiska feministkräk.”
Så inleds första kapitlet i Moa Bladinis rapport ”Hat och på nätet – en kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv”.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Exemplet är verkligt och kommentaren blev föremål för prövning i svensk domstol. I tingsrätten fälldes mannen som skrev den för ofredande, och journalisten som skrivit krönikan fick rätt till skadestånd. Men i hovrätten friades han – med motiveringen att kommentaren bedömdes falla utanför lagens ramar. Kommentaren var inte tillräckligt hänsynslös för att kunna klassas som ofredande. Samtidigt konstaterade hovrätten att det fanns anledning att se över rådande lagstiftning.
– Jag måste säga att jag själv blev lite förvånad över att se att de här luckorna i lagstiftningen när jag skrev den här rapporten. Men våra politiker känner till det, och det pågår lagstiftningsarbete just nu som syftar till att fylla de luckorna, berättar Moa Bladini.
– Men det är en utmaning, eftersom internet rör på sig väldigt snabbt samtidigt som lagstiftandet är trög verksamhet.
Kvinnor inkluderas inte i lagen
Rapporten, som Moa Bladini har skrivit på uppdrag av Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, är den första i sitt slag. Moa Bladini har jämfört lagstiftningen för hat och hot på nätet i de nordiska länderna. Det finns många likheter; till exempel är det enligt hatbrottslagstiftningar brottsligt att yttra sig hatiskt mot vissa grupper i alla länder. Men kön faller utanför bestämmelserna hos samtliga, även om det i Finland finns en teoretisk möjlighet att inkludera kön. I dagsläget är det alltså inte ett hatbrott att ge uttryck för kvinnohat, vilket är vanligt förekommande på nätet. Det är något som behöver ses över, anser Moa Bladini.
– Vi behöver se över hur hatbrottslagstiftningen är utformad och vad den avser att skydda. Där är kvinnohatet absolut en del. I den norska utformningen av lagen är formuleringen att det är särskilt utsatta grupper som ska skyddas, där finns ett maktperspektiv i grunden som skulle kunna möjliggöra att lyfta in kön, men också andra utsatta grupper. Jag tror att de nordiska länderna kan lära mycket av varandra.
Dåligt straffskydd i Sverige
Både män och kvinnor utsätts för näthat. Men de drabbas på olika sätt. När män blir hatade på nätet handlar det oftare om kränkningar som anspelar på deras yrkesskicklighet och kompetens eller hot om våld, medan kvinnor i större grad blir utsatta för sexism, sexuella hot och trakasserier som riktas till deras person snarare än profession. Hot till livet eller hot om våld faller innanför lagens ramar, medan de kränkningar som kvinnor generellt utsätts för på nätet inte alltid gör det.
Som exempel tar Moa Bladini upp en situation som är vanlig förekommande på nätet – unga kvinnor och flickor som utsätts för hot om att någon ska sprida avklädda bilder på dem. Så länge flickan inte ger vika för hoten, utan endast utsätts för dem, faller situationen helt utanför lagen i Sverige, men också i Finland. Detta eftersom bestämmelsen om olaga hot endast skyddar liv, hälsa och eventuellt mer omfattande skada av egendom.
– I dag vet vi inte hur vi ska hantera spridning av integritetskränkande material, och det tänker jag är en jätteviktig fråga att ta i, säger Moa Bladini och fortsätter:
– Något som har varit skrämmande att se när jag har jobbat med rapporten är att kvinnor är utsatta i större utsträckning och att de råkar hårdare ut, särskilt de som är i offentlig position som journalister och krönikörer. Det är tydligt att Sverige har ett sämre straffrättsligt skydd för kvinnor som utsätts för en del av de här kränkningarna. Men det finns samtidigt hopp om förbättring då det pågår ett arbete med lagstiftningen.
Jobba på många plan
Moa Bladini understryker att ändringar i lagstiftningen bara är en liten del av arbetet med att stoppa hatet på nätet.
– Jag tror att vi måste jobba på väldigt många plan. Att arbeta med samtalsklimatet i skolan, och att som förälder prata med sitt barn om klimatet på nätet är en annan del av det.
Större ansvar hos de som tillhandahåller de elektroniska plattformarna är en annan del, menar Moa Bladini.
– Där tror jag att vi behöver lyfta, synliggöra och kanske stärka ansvaret hos till exempel Facebook och Instagram. Detta för att lägga press på dem att moderera sina forum ordentligt, och kanske ska det finnas en möjlighet att utdöma straffansvar om de misslyckas med det.
Hennes förhoppning är att den nya rapporten ska kunna synliggöra de luckor och brister som finns i rådande lagstiftning, men också visa på goda exempel.
– Jag hoppas att rapporten kan bidra med att det dras i gång ett fördjupat arbete inför framtida lagstiftning, och att det börjar satsas mer på forskning kring vad näthatet får för konsekvenser för offren, säger Moa Bladini.
