Dagens ETC granskar.

2021-07-19 09:15
  • Rozerin, Kawa, Hasan och Helin vill inte ha med sina efternamn eller synas på bild av säkerhetsskäl. Bild: Joakim Medin
    Rozerin, Kawa, Hasan och Helin vill inte ha med sina efternamn eller synas på bild av säkerhetsskäl.
  • Hasan och Helin ska JO-anmäla Säpo, både för att få myndigheten att lägga anklagelserna på bordet och för att man känt sig lurade när Hasan kallades till samtal med Säpo. Bild: Joakim Medin
    Hasan och Helin ska JO-anmäla Säpo, både för att få myndigheten att lägga anklagelserna på bordet och för att man känt sig lurade när Hasan kallades till samtal med Säpo.
Puffetikett
Dagens ETC

Kurder stämplas som säkerhetsrisk av Säpo – nu söker de asyl i Sverige

Utvisningshoten hänger kvar över dussintals vänsterkurder som Säpo betraktar som faror för rikets säkerhet. Nu söker flera av dem asyl i Sverige eftersom stämpeln på dem ökar risken för problem i Turkiet, vid en utvisning dit. Samtidigt planeras en JO-anmälan mot Säpo eftersom myndigheten sekretess­belagt sina anklagelser.

”Jag vill att Säpo lägger fram sina bevis”, säger Helin, en av de utpekade.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Säkerhetspolisen fortsätter att stämpla ett flertal i Sverige bosatta kurder som hot mot rikets säkerhet. Anklagelserna riskerar leda till att antingen de utpekade eller deras partners utvisas från Sverige och beläggs med långvariga förbud mot att återvända.

Åtminstone 38 kurder har Säpostämplats och blivit föremål för utvisningsprocesser. Ingen är brottsmisstänkt eller har åtalats till följd av anklagelserna. Nu har flera av de som riskerar att utvisas till Turkiet sökt asyl i Sverige, och argumenterar att Säpostämpeln ökar risken för att hamna i fängelse.

– Vi har blivit tvingade till att söka asyl på grund av anklagelserna som har riktats mot oss. Min man vågar inte längre återvända till Turkiet, vi misstänker att man kanske har gjort en anmälan mot honom där nu, säger Rozerin, en svenskkurdisk kvinna i Uppsala som Dagens ETC tidigare talat med.

Får inte veta anklagelserna

Rozerin är svensk medborgare sedan nära 30 år och det är henne Säpo pekar ut som ett säkerhetshot. Hennes make Kawa är medborgare i Turkiet och har levt i Sverige sedan 2017. Kawa är inte av intresse för Säpo, men det är ändå honom man rekommenderar Migrationsverket att utvisa.

Varken de u­t­pekade eller deras advokater har kunnat bemöta anklagelserna, eftersom Säpo har sekretessbelagt merparten av informationen. Flera av de utpekade har inte heller haft något samtal med Säpo. Omständigheterna har lett till kritik om bristande rätts­säkerhet.

– Jag har aldrig gjort något olagligt. Jag har varit på demonstrationer, men var har jag varit i miljöer där jag skulle kunna vara ett hot mot det här landet? Jag har sagt till Säpo, ta in mig på förhör, ställ mig mot väggen med era anklagelser. Men de har inte ens bemött det, säger Rozerin.

Även Helin och Hasan, ett kurdiskt gift par i en mellansvensk stad som Dagens ETC tidigare mött, har nu sökt asyl för att förhindra att Hasan utvisas till Turkiet. Helin är svensk medborgare och har bott i Sverige i nästan 30 år. Det är hon som pekas ut av Säpo, ändå är det maken som ska utvisas.

– Vi var på Migrationsverket igår och Hasan sökte asyl. Eftersom han är gift med mig, som Säpo bedömer är farlig för Sveriges säkerhet, och eftersom jag tidigare blivit utsatt i Turkiet på grund av min journalistik där, så är det en fara för Hasan om han skickas till Turkiet, säger Helin.

Känner sig lurade

Helin och Hasan avser även göra en JO-anmälan mot Säpo på grund av bristerna man upplevt i myndighetens agerande. Helin har även hon avkrävt Säpo svar men inte fått några.

– Jag är beredd att ta ansvar för mina handlingar om Säpo för fram bevis. Som alla andra medborgare har jag skyldigheter och rättigheter i det här landet, säger Helin.

I deras JO-anmälan ska de även lyfta att de känt sig lurade av Säpo, när myndigheten kallade Hasan till ett samtal i november 2020. De uppfattade det som att myndigheten ville diskutera Hasans pågående ansökan om ett permanent uppehållstillstånd, men istället blev samtalet ett förhör där han fick en rad frågor om sin frus politiska åsikter.

– När jag ringde till Säpo så lurades de och sa att samtalet rörde ett migrationsärende, men istället rörde det säkerhetsfrågor. Jag kommer att skriva att Säpo har försökt använda min man, som inte är svensk medborgare, för att spionera på mig som är svensk medborgare, säger Helin.

Vill inte kommentera

Gabriel Wernstedt som är pressekreterare vid Säpo säger att han har full förståelse för att utvisningsärenden väcker både rädsla och ilska.

– Det är ett väldigt långtgående verktyg. Det är därför som vi från Säkerhetspolisen är oerhört noga när vi tar upp ärenden i samarbete med Migrationsverket.

Han kan inte kommentera några enskilda ärenden där utländska medborgare riskerar utvisning. Men han uppger att Säpos uppdrag riktas mot de personer som utgör ett säkerhetshot, inte mot personer som inte utgör ett säkerhetshot. Det låter därför som ett ovanligt grepp från Säpos sida att man rekommenderat Migrationsverket att utvisa Rozerins och Helins makar, trots att de inte betraktas som säkerhetshot. Gabriel Wernstedt kan dock inte kommentera detta heller.

I regel är allt material som Säpo skickar in till Migrationsverket helt offentligt, så att både personen ärendet gäller, advokaten och Migrationsverket kan ta del av det.

– Sedan finns det vissa undantagsfall där delar av våra rapporter eller remissyttranden inte delas, eller delas med restriktioner. Det är när det till exempel krävs att Säkerhetspolisen skyddar sina egna källor eller enstaka uppgifter som kommer från samarbeten med andra länder, säger Gabriel Wernstedt.

Frågor om PKK

Det till synes enda som förenar de Säpostämplade kurderna är att de sympatiserar med den prokurdiska vänsteroppositionen i Turkiet, samt att de eller deras partners är framträdande kritiker av den turkiska Erdoganregimen. Rozerin var tidigare aktiv i en kurdisk organisation i Sverige, Helin har tidigare varit journalist i Turkiet.

Många misstänker att det är påverkanspolitiska uppgifter från Turkiet som gjort att en så specifik grupp kurder har fått problem med Säpo. Alla som blivit förhörda av Säpo uppger att de fått frågor om den i Turkiet och EU terrorstämplade kurdiska organisationen PKK.

Dagens ETC har också fått se ett kort samtalsprotokoll som Säpo förde ner under mötet med Hasan i november 2020. Där finns en rubrik vid namn ”PKK”, samt Hasans svar på frågor om han känner någon som är aktiv inom PKK i Sverige eller Turkiet, och huruvida PKK diskuteras hemma vid matbordet med Helin.

Säpo har upprepade gånger sagt att de endast bevakar högerextrema, vänsterextrema och islamistiska ”miljöer” i sitt uppdrag.

– Vi följer brottsaktiva individer i extremistmiljöerna. Vi följer inte organisationer eller samlingar av individer, säger Gabriel Wernstedt.

Men finns det tillfällen då man ställer frågor om specifika organisationer?

– Det kan jag inte gå in på, det är sådant som omfattas av sekretess.