Det är tidig kväll på Avenyn. Leif Wetterskog, gruppchef vid lokalpolisområde City, och hans kollegor har stannat i korsningen till Vasagatan för att kolla över läget.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Än så länge är det lugnt. Större och mindre sällskap i alla åldrar är i rörelse, men bortsett från gubbarna på parkbänken verkar de flesta vara nyktra. Den enda polisbil som syns är Leif Wetterskogs och hans kollegors.
Om bara några timmar kommer det att se annorlunda ut, med betydligt fler synliga poliser. Under hela 2010-talet har polisen hårdbevakat Avenyn under helgernas kvällar och nätter.
– Vi har ett ansvar att människor som bor och vistas här känner sig trygga, säger Leif Wetterskog.
Färre misshandelsfall
Och arbetet ser ut att ha gett resultat. Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) har antalet anmälda fall av misshandel per 100 000 invånare i stadsdelen Centrum sjunkit med nästan 23 procent mellan 2012 och 2016. Statistiken gäller anmälningar där gärningsman och offer inte känner varandra, vilket är vanligt i just krogmiljö.
– När du har mycket folk på liten yta och allt står still, som i en krogkö, sjunker toleransnivån. Då kan det räcka med en putt eller knuff för att det ska smälla, säger Leif Wetterskog.
Han har jobbat med ordningsfrågor i många år, och minns hur stöket i Göteborgs krogmiljö – framför allt på och runt Avenyn – ökade under 00-talet. Den ökningen syns också på både lokal och nationell nivå i Brås misshandelsstatistik.
– Vi hade haft en del personrån och våldsbrott, ordningsvakter hotades och det förekom narkotikaförsäljning på krogen, säger Leif Wetterskog.
Hårdbevakas på helgen
Något behövde göras. För att kunna vara på rätt plats vid rätt tidpunkt valde polisen att testa en modell där området runt Avenyn hårdbevakas under helgernas festnätter. Försöket gick bra, och blev permanent i början av 2010-talet.
– Vår strategi är att finnas på och runt krogen varje helg, året runt, säger Leif Wetterskog.
I början gnisslade det en del, berättar han, framför allt från krögare som trodde att gästerna skulle skrämmas bort av alla poliser. Men enligt Leif Wetterskog blev det tvärtom.
– Vi har fått en enorm respons från besökarna, många kommer fram och säger att det är bra att vi finns där, säger han.
Även de inledningsvis skeptiska krögarna har ändrat inställning. En stor del av insatsen har skett i nära samarbete med branschen, bland annat genom utbildning av ordningsvakter och serveringspersonal i hur man kan hantera situationer i köer och vem man serverar till.
– Vi har fått mycket förståelse och respons, och har en bra relation i dag, säger Leif Wetterskog.
Kraftig minskning
Men ökad polisiär närvaro och samarbete med krogbranschen är kanske inte hela förklaringen till det minskade krogvåldet. Flera poliser som vi pratat med pekar även ut den minskade alkoholkonsumtionen bland ungdomar som en möjlig delförklaring.
Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga drogvaneundersökning har andelen niondeklassare som uppgett att de dricker alkohol nästan halverats de senaste 15 åren. Bland gymnasieelever är minskningen omkring 15 procentenheter.
Björn Andersson, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, säger att det är svårt att veta exakt vad det minskade drickandet beror på – ändrade umgängesvanor på grund av internet och sociala medier, nya kroppsideal med hälsa i fokus, eller att många unga i dag har sina rötter någon annanstans än i det svenska supandet.
– Men oavsett vad det beror på så innebär det ju att väldigt många inte har samma alkoholvanor när de går in i kroglivet, som man hade tidigare, säger Björn Andersson och fortsätter:
– Jag tycker mig även se en skötsamhetens alkoholkultur också, att unga inte dricker sig hejdlöst berusade utan mer sofistikerat.
Även polisen Leif Wetterskog har märkt av förändringen.
– Jag upplever att det är färre som är kraftigt berusade i dag. Visst finns det de som är överförfriskade, men jag tycker att den yngre generationen är betydligt nyktrare än förr, säger han.
