I det förslag till nytt partiprogram som kongressen ska ta ställning till under Kristi himmelsfärdshelgen finns kapitalismens avskaffande inte med. Ett uttryck för ängslig utslätning, anser en del i partiet. En av dem är Claudia Velásquez, kommunpolitiker i Helsingborg. Hon ser förslaget som ett försök att locka röster genom att tona ner kontroversiella delar av politiken – som är dömt att misslyckas.

– Titta på alla socialdemokratiska partier i världen som förlorar på att gömma sin ideologi, säger Claudia Velásquez.

Flera medlemmar driver linjen att programkommissionens förslag ska kastas i papperskorgen och att nytt förslag ska mejslas fram till nästa kongress.

Claudia Velásquez har tillsammans med 15 andra vänsterpartister dessutom skrivit under ett förslag på ett kortfattat partiprogram som de vill ska gälla fram till dess att ett nytt program antas på nästa kongress. Det genomsyras av den kritik av det kapitalistiska systemet som Claudia Velásquez menar är partiets särart.

– Om vi bara struntar i det ekonomiska systemet då kan vi vara Miljöpartiet eller vad som helst, säger hon.

Mjukare Nato-linje?

Synen på vapenexport och Nato är andra trätoämnen. I programkommissionens förslag finns det nuvarande kravet på stopp för vapenexport inte med. Också Natomotståndet tonas ned, anser kritiker.

Enligt det nuvarande programmet ska Nato kort och gott upplösas. Programkommissionen föreslår istället en skrivning om att Sverige ska stå ”fritt från Nato” och att partiet ska verka för att de försvarssamarbeten Sverige ingår i ska ”utvecklas i en mer defensiv riktning”.

Avsnittet är för luddigt, tycker Mikela Lundahl Hero från Göteborg som också skrivit under det alternativa förslaget. Hon menar att partiets Natomotstånd behöver vara tydligt för partiledningen. När den försvarspolitiska talespersonen Hanna Gunnarsson lyfte fram förhoppningar om att Nato kan vara med och finansiera järnvägssatsningar som en tänkbar fördel med Natomedlemskapet reagerade Mikela Lundahl Hero starkt.

– Att tänka sig att krigsekonomi är det som driver utvecklingen av vitala funktioner som järnvägsnätet är fruktansvärt stötande, säger hon.

Jens Börjesson, ordförande i programkommissionen, håller inte med om att Natomotståndet mjukas upp.

– Vi har inte egenmakt att upplösa Nato, så det är inte en särskilt användbar skrivning. Vi är däremot tydliga med att vi vill stå fritt från Nato, säger han.

Kluvet om EU

Inte heller kritiken om ideologisk utslätning tycker han är befogad. Han menar att förslaget visar hur man steg för steg kan bygga ett socialistiskt samhälle med större jämlikhet och mer gemensamt ägande. Att skriva att kapitalismen ska avskaffas ger en missvisande bild av hur förändring sker, enligt Jens Börjesson. 

– Kapitalismen försvinner inte genom ett trollslag eller knapptryckning i riksdagen. Det handlar om att bygga upp en makt hos den arbetande sidan för att kunna pressa tillbaka kapitalets inflytande över samhället.

Också inställningen till EU blir det strid om. I partiet finns både de som vill bejaka medlemskapet och de som vill hålla fast vid linjen att Sverige ska lämna unionen. Programkommissionen har lagt sig någon stans mitt emellan och håller öppet för flera olika alternativ.

 Kapitalismen försvinner inte genom ett trollslag eller knapptryckning i riksdagen.

– Vi ser flera olika sätt att utöva inflytande på EU där ett alternativ kan vara att lämna unionen. Men det har inget egenvärde, syftet är i så fall att kunna driva igenom saker som gör människors tillvaro bättre. Ett annat alternativ kan vara att kräva en omförhandling av medlemskapet, säger Jens Börjesson.

I kritikernas motförslag finns kravet på utträde kvar.

– EU är en odemokratisk organisation där det är svårt för medborgarna att påverka, ska vi då bara foga oss och säga att vi gör det bästa av det? säger Patricia Escalante från Malmö som skrivit under förslaget.

Partiledningen med Nooshi Dadgostar i spetsen har kritiserats för toppstyrning av partiet. Risken är att fluffiga formuleringar i programkommissionens förslag ger partiledningen för fria tyglar, anser Mikela Lundahl Hero.

– Partiprogrammet ska vara ett slags avtal mellan medlemmar och ledning där vi kan säga ”vi har ju kommit överens om det här”, säger hon.

Ger utrymme för förslag

Jens Börjesson anser att partiprogrammet ska vara tydligt vad gäller riktningen, men ge partiets företrädare ett stort utrymme att utforma konkreta förslag. Därför har exempelvis kravet på att förstatliga bankerna ersatts av ett stycke om att ett starkare statligt ägande i finanssektorn kan skärpa konkurrensen och säkra investeringar som samhället behöver.

Är inte det att backa?

– Nej, inte alls. Vi behöver en större gemensam kontroll över finanssektorn som helhet, men det kan göras på många olika sätt och vi behöver kunna lägga många olika offensiva förslag, säger Jens Börjesson.

Det nuvarande partiprogrammet från 2004 är en rest från ett tid då partiet var relativt maktlöst, menar Jens Börjesson.

– Då läggs mycket fokus på att tycka hur saker borde vara istället, säger han.

De senaste tio åren har partiet haft en tydlig ambition att öka sitt politiska inflytande och driva igenom reformer som märks i människors vardag. Det nya förslaget bäddar för att fortsätta på den linjen, enligt Jens Börjesson.

– Vi har fokuserat på att visa att det går att göra något åt situationen som råder nu och att bryta högerns hopplöshet och splittring, säger han.

Patricia Escalante menar tvärtom att förslaget skulle innebära att partiet böjer sig för högervindarna.

– Att följa sin tid kan inte handla om att följa med i den högervridning som just nu finns i hela samhället. Vi behöver se att den är en fara för många människor och att vi ska vara en stark kraft emot, säger hon.