Klimatforskarnas larmklockor ljuder oavbrutet. I februari slogs globalt värmerekord för nionde månaden i rad. Temperaturhöjningen i haven accelererar i en takt som förbluffar forskare som nu varnar för förödande konsekvenser för det marina livet.
Enligt en av de mörkare forskningsrapporterna, som lyfts fram i journalisten Jonathan Jeppssons nya bok, riskerar den globala matproduktionen att börja minska drastiskt från 2040. Detta kan i sin tur vara inledningen på kollaps av hela den mänskliga civilisationen.
Regeringen bygger sin klimatpolitik till stor del på kärnkraft som kan vara på plats tidigast under nästa årtionde. Men Ulf Kristersson svarar ja på frågan om han tycker att regeringens klimatpolitik står i proportion till riskerna för mänskligheten – och pekar finger mot Tyskland som avvecklat kärnkraften.
– Vi kan inte upphäva fysikens lagar i hur snabbt det går att göra saker och ting. Om man, som vi gör, säger att total fossilfrihet och elektrifiering är lösningen, då är kärnkraften en helt omistlig del. Parallellt med detta bygger vi ut havsbaserad vindkraft. Alternativet är att bygga nya kolkraftverk. Jag tycker Tysklands energipolitik bevisar vad vi inte ska göra, säger han på en träff med journalister i riksdagen.
Du nämner elproduktion – men det finns en rad andra områden med stora utsläpp, exempelvis jordbruket. Är det inte en helt annan skala av åtgärder inom fler områden som krävs?
– Med EU:s samlade klimatpolitik tar vi ett helhetsgrepp. Du nämnde matproduktionen, om vi ensidigt från svensk sida gör det svårare och dyrare att producera mat i Sverige är det inte bra för klimatet och inte för svensk livsmedelsproduktion. Därför har vi inte velat ha nya pålagor på svenskt jordbruk.
Svenska utsläpp åt fel håll
Ulf Kristersson fortsatte med att kritisera EU:s krav på att Sverige liksom andra EU-länder ska öka upptaget av koldioxid i skog och mark, vilken kan komma att innebära att Sverige måste minska skogsavverkningen.
– Vi har inte heller velat att EU ska se svensk skogsproduktion som en allmän resurs. Det finns åsiktsskillnader i detta, det ska man vara öppen med.
För andra dagen i rad satte sig unga klimataktivister framför riksdagshusets entréer på tisdagsmorgonen för att hindra folk från att ta sig in. Den här gången lyfte polisen bort Greta Thunberg och flera andra aktivister. Bland dem är upprördheten stor över att Sverige nu ökar sina utsläpp, trots att en samstämmig forskarkår säger att de snabbt måste minska. Att utsläppen vänt uppåt efter regeringsskiftet är till stor del en följd av att priset på bensin och diesel pressats ned genom sänkningen av reduktionsplikten.
En av de aktivister som igår blockerade riksdagshuset menar att ni missleder människor genom att framställa det som att ni agerar för att tackla klimatkrisen. Vad säger du till henne?
– Det är väl känt att det finns olika uppfattningar om reduktionsplikten som det här handlar om. Det fanns de som tyckte att reduktionsplikten, alltså att göra att bensin och diesel väldigt mycket dyrare i Sverige än på andra ställen, var den enda viktiga insatsen. Det delar inte vi, utan vi har ändrat på den politiken. Vi går in för elektrifiering, bli av med det fossila och satsa på kärnkraft.
Tillbakavisar L och KD
Kristdemokraterna, som ingår i Ulf Kristerssons regering, vill att målet om överskott i de offentliga finanserna ska bytas mot ett underskottsmål. Detta för att frigöra resurser till bland annat järnvägssatsningar som partiet anser krävs för att klara den gröna omställningen av industrin. Också Liberalerna har öppnat för att staten ska låna pengar för att klara upprustningen av försvaret.
Något underskottsmål vill Ulf Kristersson inte se, men att överskottsmålet istället blir ett balansmål är Moderaterna öppna för.
– Vi analyserar den frågan nu. Överskottsmålet har tjänat Sverige väl, men det finns goda skäl att titta på om vi ska ha ett överskottsmål eller om vi ska ha ett balansmål, säger Ulf Kristersson.
