De är några av tusentals som har nekats återförening med sina familjer efter att den så kallade tillfälliga lagen trädde i kraft 2016. De flesta är från Syrien, många är från Eritrea. De har flytt krig och överlevt flykten bara för att malas sönder i svensk byråkrati. Nu ska fler få uppleva det – om förslagen på migrationskommitténs bord blir verklighet.

MP-ledamot fick en chock

Förra sommaren tillsattes den parlamentariska kommittén som har i uppdrag att till augusti ta fram en långsiktig svensk migrationspolitik som ska vara ”human, rättssäker och effektiv”. Den ska också undersöka möjligheten för fler att kunna ta sig till Sverige lagligt, och ska se till att de som kommer till Sverige ska ”ges goda förutsättningar att etablera sig i landet”.

Annika Hirvonen Falk tog över som representant för Miljöpartiet förra månaden och gick på sitt första kommittémöte den 13 maj. Hon beskriver det närmast som en chock. Fjärran från kommittédirektiven diskuterades hur så många som möjligt ska avskräckas från att söka asyl i Sverige. Det syns också i det diskussionsunderlag inom kommittén som läckte i samband med mötet. 

Där finns exempelvis förslag om att den som har fått avslag på sin asylansökan inte får söka igen på tio år oavsett om läget förändras i hemlandet, eller trots att det kan leda till att barn får leva hela sin uppväxt i Sverige under jord.

– De förslag som ligger på bordet nu skulle leda till väldigt inhumana konsekvenser för människor, säger Annika ­Hirvonen Falk.

Volymmål förhandlas

MP har som regeringsparti varit med och tagit fram direktiven, men Annika Hirvonen Falk kan inte svara på hur det kommer sig att kommittén nu – två månader innan slutresultatet ska vara klart – enligt henne inte ens börjat i rätt ände. Hon kan inte heller svara på hur de ska hinna få en bred – och human – överenskommelse.

– Vi jobbar för att vi ska få till en överenskommelse som svarar mot det som vi har satt i direktiven.

Förslagen som kommittén diskuterar handlar också om att Sverige ska ha ett riktmärke för hur många som ska söka asyl i Sverige. Som Dagens ETC tidigare rapporterat skulle detta tak försöka uppnås genom ett antal reglage. Om det misstänks komma för många kan exempelvis gränskontroller införas eller antalet kvotflyktingar minskas. Sverigedemokraterna har släppt sitt krav på att asylmottagningen måste ner till noll och öppnar sig för Moderaternas och Kristdemokraternas volymmål om 5 000–8  000 asylsökande per år. Liberalerna har inte stängt dörren för att ansluta till volym­målet. Socialdemokraterna upprepar att allt är öppet för förhandling. 

M: Hårda regler ”rimligt”

I linje med detta diskuterar kommittén skärpta krav på familjeåterförening. Det handlar framför allt om att ta bort det undantag som finns idag – att den som ansöker inom tre månader efter att asyl beviljats slipper försörjningskravet. Om Sverige skulle införa det förslag som ligger på kommitténs bord på skulle vi sälla oss till de EU-länder som har hårdast regler, enligt en rapport som Röda korset publicerade förra veckan. 

– Det tycker jag är rimligt givet det enorma ansvar Sverige har tagit i kombination med det stora integrationsmisslyckande vi ser, sa Maria Malmer Stenergard (M) i Röda korsets debatt som följde på publiceringen.

Annika Hirvonen Falk håller inte med.

– Det skulle leda till att föräldrar som befinner sig i Sverige och har fått sitt behov av internationellt skydd godkänt inte skulle ha en praktisk möjlighet att förenas med sina barn på väldigt många år, det skulle få jättestora konsekvenser för deras möjligheter att komma in i samhället, och för deras barn, säger hon.

– Vi har lagt mycket tid på sådant som egentligen inte var vår uppgift, samtidigt som det inte finns någon barnkonsekvensanalys, ingen jämställdhetsanalys.

Begärt in kostnadsunderlag

Dagens ETC har tagit del av samtliga underlag som kommitténs sekretariat har bett myndigheter och experter att ta fram. Underlagen handlar exempelvis om kostnader för invandring och vad som kan öka eller minska asylinvandringen till Sverige. Men det finns inga underlag som kan vägleda kommittén i hur den ska skapa en framtida migrationspolitik som är ”human, rättssäker och effektiv”