Då Opaltorget ska göras om flyttas Kulturskolan därifrån till Tynneredsskolan. När kulturskoleelever från mer välbeställda områden skulle behöva använda de mörka gångvägarna började stadsdelen se över åtgärder. Sådana som ungdomar i Tynnered försökt få till i två år.
– Det är synen på vilka barn som har rätt till vad. Barnen i Tynnered bor ju hela tiden här i de mörka delarna, säger Sara Lidgren Ntini.
Hon är projektledare på Rädda barnen som jobbar mot barnfattigdom i området och konstaterar att det saknats folklig representation i besluten om området.
Många fritidsgårdar underbemannade
En av dem som protesterat mot kommunens hanterande av frågan är Nayma Nzori. Hon står bakom hashtaggen #otryggsydvast och har jobbat länge med trygghetsfrågor i området.
– Mitt projekt handlar om att lysa upp Göteborgs västra delar, men också om att skapa en ökad trygghet i området i form av en plattform där boende kan komma med förslag så att de känner sig delaktiga, säger hon.
I kväll anordnas en barnrättskväll på Tyrolen där huvudspåren i en kommande rapport från Rädda Barnen presenteras och där ingår Nayma Nzoris projekt. Hon poängterar att hon inte blev arg på dem som kom utifrån och klagade, utan på att de blev mer lyssnade på.
Och hon var inte ensam.
– Nu är kommunens förvaltingar med, för opinionen blev så pass stark i och med hånet som kom genom beslutet med Kulturskolan. Det var så det sågs. Som ett hån, säger Samuel Venegas som sedan i augusti är ungdomskonsulent i stadsdelen.
Hans roll är att skapa förutsättningar och metoder för en samverkan mellan förvaltningen och civilsamhället, särskilt när det gäller ungdomsfrågor.
Tidigare har man haft problem med bilbränder i Tynnered. Det har nu lugnat sig, men Samuel Venegas ser att det i olika ändar av stadsdelen finns både högerextrema strömningar och IS-propaganda. Han påpekar att man måste hålla samarbetet vid liv om man vill hålla lugnet och att flytten av kulturskolan ger ett bra tillfälle att göra rätt.
– Många fritidsgårdar i stadsdelen är underbemannade. Det handlar om rätten till kultur och att ge resurser till mötesplatser för kultur – som en motkraft till radikalisering och extremism och alla andra modeord som alla snackar om. Det måste bli på riktigt, barnen behöver kontinuitet, säger Samuel Venegas.
”Världens bästa redskap”
Klyftorna är stora i Västra Göteborg. I Grevegården som hör till Tynnered var medelinkomsten förra året 172 700 kronor, medan Långedrag hade stadens högsta med 546 000 kronor. Fördelningen av ekonomiska medel är en känslig fråga.
I mars höll det kommunala samverkansprojektet Trygg, vacker stad en workshop och ville ha förslag på hur en miljon kronor skulle användas till förbättringar i Tynnered. Förslag för området vid Tynneredskolan framfördes, men sedan dess har ingenting hänt.
– Vi har ett bra momentum nu så jag vill inte få mer ”vi och dom”, men vi måste ha den här diskussionen. Konflikten består för att man inte vågar ta i den, säger Samuel Venegas.
Nu finns ett arkitektförslag från lokalförvaltningen på området runt Tynneredsskolan. Det gäller belysning, estetisk uppfixning och olika sätt att göra miljöerna mer inbjudande. Debatten har lugnat sig något, och Samuel Venegas och Sara Lidgren Ntini poängterar att det finns mycket gott att arbeta med för fortsatt dialog.
– Ungdomar på Tyrolen väljer att breakdansa i tio timmar och säger nej när andra ber dem komma ut och gå ner till torget. Vi ser detta som världens bästa redskap. Vi har också ungdomar som vill skriva tidningar och göra trivselprojekt i sin klass, säger Samuel Venegas.
En av dem är Rowaid Sadawi som vi träffar på skolgården. Han har Rädda barnens röda tröja på sig och jobbar med ett projekt som heter Fokus på barnens hopp.
– Vi vill förbättra skolmiljön. Jag tycker att lärare måste se det som ett allvarligt problem om någon börjar mobba någon annan, säger han.
”Vi behöver skapa plattformar”
Förra året när en barnrättsdag anordnades kom inga politiker. I kväll har flera lovat att närvara. Nayma Nzori hoppas att kvällens möte blir konstruktivt.
– Vi rörde ju upp lite och efter det har det varit många starka reaktioner, men det känns som vi kan få förklara oss och kanske ha en dialog, säger hon.
Kvällen börjar klockan 16.00 och på plats kommer det att finnas representanter från flera kommunala verksamheter.
– En av dem som kommer är Haisam A Rahman som är samordnare mot våldsbejakande extremism. Han kommer att berätta om att om man prioriterar mötesplatser som Tyrolen, så är det ett konkret sätt för oss tjänstepersoner att jobba förebyggande och långsiktigt mot radikalisering och rekrytering till extremism. Vi behöver skapa plattformar för ungdomarna, ge dem resurser och se till att de har kompetent personal, säger Samuel Venegas.
Tre frågor...
... till Henrik Munck (MP) som sedan januari är ordförande i stadsdelsnämnden.
Hur ser du på kritiken?
– Vi tar det på stort allvar och vi är mycket medvetna om situationen. Vi har tagit till oss ungdomarnas engagemang, det är en av anledningarna till att man vill göra större förändringar. Sedan går det inte alltid så fort som man önskar, men deras engagemang har haft betydelse.
Det ses som ett hån att inget hänt förrän det ska komma barn från andra områden?
– Då har vi varit otydliga i kommunikationen om man uppfattar det så. Vi har sedan länge tagit det på stort allvar med tryggheten i området. Vilka åtgärder det blir och när får vi se.
Varför är fritidsgårdarna underbemannade?
– Fritidsledare och personal är något vi satsar på men inom vissa områden är det svårt att rekrytera.
