Enligt de senaste prognoserna ökar andelen växthusgaser i atmosfären för första gången på länge.
SMHI har tagit fram klimatmodeller som visar olika scenarier beroende på hur utsläppen av växthusgaser utvecklar sig. Det bästa scenariot till kommande sekelskifte bygger på att världen lyckas minska utsläppen kraftigt och hålla sig under en ökning av medeltemperaturen på två grader. Det värsta scenariot, en ökning av medeltemperaturen på fyra grader, får vi om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser i samma omfattning som i dag.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Kraftigare oväder
Det senare innebär ett betydligt varmare och fuktigare klimat än i dag, där ovädren blir både fler och kraftigare. De så kallade 100-årsregnen kommer att bli allt vanligare, det vill säga extrema skyfall som i dag bara uppträder någon gång per sekel.
Översvämningar är en effekt. Längre och varmare torrperioder under vår och sommar blir en annan effekt. Värme kan ju låta skönt, men har också negativa hälsoeffekter för framför allt äldre, där fler väntas avlida på grund av värmen.
I forskarnas samtliga scenarier blir det varmare och regnigare i framtiden. Frågan är hur mycket och det handlar om de utsläpp av växthusgaser vi gör i dag.
– Just nu pekar det mot det värsta scenariot, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI i Norrköping. En höjning av medeltemperaturen på fyra grader till sekelskiftet.
Regnigare somrar
Det innebär mer regn året om, mest på vintern, där ökningen tros bli runt 20 procent mer mot i dag. Vintern blir kort, cirka en månad och våren kommer två månader tidigare än i dag, under första halvan av februari, då bland annat böndernas vårbruk kan sättas igång.
Trots att också vår och sommar väntas bli regnigare – 5–10 procent mot i dag – gör den ökande värmen att avdunstningen ökar, vilket innebär fler torrperioder med låga vattenstånd i sjöar och vattendrag.
Det påverkar vår hälsa, liksom vår elförsörjning, eftersom påfyllningen av dammarna kommer att ändra karaktär. Det påverkar också hur vi bygger.
– De ökande riskerna för översvämning måste man tänka på när man bygger, säger Anna Jonsson, vatten- och klimatanpassningsexpert på SMHI i Norrköping. Till exempel om man bygger nära vatten som i nya hamnen i Norrköping.
– I städer är marken täckt av asfalt och hus och marken kan inte ta emot något, säger Anna Jonsson. I stället samlas vattnet på de lägsta punkterna. En sådan plats är källare.
– Det handlar också om bättre ventilation än i dag på grund av mer värme och fukt, säger hon. Det behövs också mer fjärrkyla, markiser, träd som skuggar, att fönster allt mer riktas mot norr. Man behöver dricka mer, duscha oftare och äta lättare mat.
Forskarna är i dag säkra på växthuseffekten och dess konsekvenser, även om modellerna de använder inte visar exakt vad som kommer att hända.
Koppling till växthusgaser
Sverige drabbas inte värst, men effekterna kommer snabbare och mer ju längre norrut man kommer. Snabbast går förändringarna i Arktis.
– Östergötland kommer att bli varmare än det globala genomsnittet, säger Gustav Strandberg, eftersom inlandsklimat blir varmare än kustnära klimat.
– Det är lätt att se att den stora ökningen av växthusgaser beror på fossila bränslen, säger Gustav Strandberg. Det visar de isotoper vi kan mäta upp i växthusgaserna.
– Förändringarna av klimatet pågår redan, fortsätter Gustav Strandberg. Det går att observera att det blivit varmare de senaste 20 åren till exempel. Hur framtiden blir beror på vad vi släpper ut i dag, fortsätter Gustav Strandberg.
