Konstgräset på planen sprider microplaster

Varje år sprids flera tusen ton gummigranulat ut på svenska konstgräsplaner. Plastfragment mindre än fem millimeter räknas som mikroplaster och är ett stort miljöproblem. Mikroplasterna är ofta giftiga i sig själva, men de binder också andra miljögifter. När de släpps ut i naturen leder det till att fåglar, fiskar och andra vattenlevande djur får i sig plasterna, vilket kan leda till försämrad fortplantningsförmåga och död. Och i toppen på näringspyramiden finns människan som också får i sig plasterna.

I Växjö finns 16 konstgräsplaner, 14 av dem har beläggning med SBR som är det billigaste granulatet. SBR-granulat görs bland annat av gamla bildäck och är också det sämsta alternativet för miljön eftersom de kan innehålla metaller och andra tillsatser. Materialet är å andra sidan återvunnet, vilket inte gäller för EPDM-granulat. EPDM är nytillverkat industrigummi och finns på två konstgräsplaner i Växjö.  Det innehåller inga tillsatser, men genererar lika mycket mikroplaster som SBR. Den minst vanliga, och mest miljövänliga, varianten är granulat av naturkork. Ingen konstgräsplan i Växjö har granulat av kork.