BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

För att göra det byggde forskarna en modell som utforskade hur bakteriella könssjukdomar som kan orsaka infertilitet, som klamydia, gonorré och syfilis, kan påverka samhällen med befolkningar av olika storlekar. Små polygyna samhällen påverkades inte så mycket av könssjukdomar, men i större samhällen, som de som ofta utvecklades när människor började med jordbruk istället för att jaga och samla, höll sjukdomarna sig fast. Det innebar att de monogama delarna av befolkningen blev starkast, och framförallt att de som blev sjuka i brist på modern medicin ofta blev infertila.

– Den här forskningen visar hur naturliga händelser, som spridningen av en smittsam sjukdom, kan ha stark påverkan på sociala normer och olika gruppers bedömningar, säger Chris Bauch.

Monogama klarade sig bäst

Allra bäst klarade sig de grupper monogama som socialt eller materiellt bestraffade de män som inte var monogama, enligt studien.

– Våra sociala normer har inte utvecklats isolerat från det som hände i vår naturliga miljö. Egentligen kan vi inte förstå sociala normer utan att förstå deras ursprung i människors omgivning, säger Chris Bauch.

Han menar att många sociala normer har formats av gamla naturliga förutsättningar.

– Samtidigt formas vår omgivning av sociala normer, någonting som vi får allt mer insikt om.

Matte för att förstå

Bauch, som är professor i matematik, tycker också att det är spännande att se hur olika akademiska discipliner kan användas för att förklara händelser.

– Vår forskning visar hur matematiska metoder kan användas inte bara för att förutse vad som kommer att hända i framtiden, men också för att förstå det förflutna.

Forskarna poängterar dock att det troligtvis inte enbart är könssjukdomar och infertilitet som ligger bakom människans rörelse mot monogami, utan också ett flertal andra faktorer.