– Det är jättekärvt, överallt. Regionerna hanterar det här på lite olika sätt, men det som gäller samtliga är att ingen har oändligt med pengar. Inte minst ska ju regionernas medel även räcka till sjukvården. I värsta fall kommer vi få se neddragningar redan till hösten, säger Helena Leufstadius, vd för branschorganisationen Svensk kollektivtrafik.

”Många har inget alternativ”

I Skåne har kollektivtrafiknämnden redan beslutat om neddragningar. Avgångarna med Pågatågen är något färre än vanligt, och busstrafiken har från och med igår då hösttidtabellen började gälla minskat med ungefär tio procent. Regionbussarna kör färre avgångar, liksom stadsbussarna.

Anders Schönström (S), andre vice ordförande i kollektivtrafiknämnden, tycker att beslutet att dra in på trafik är obegripligt.

– Många har inget annat alternativ än att använda kollektivtrafiken. Det klart att risken för smittspridning ökar när trafik dras in och den dessutom inte utökas under de tider då flest reser, säger han.

”Inte ekonomiskt försvarbart”

Men Lars Hansson (C), vice ordförande i kollektivtrafiknämnden, tror inte att minskningen av trafik kommer att öka trängseln.

– Nej, de turer som dras in är sådana där vi inte har särskilt mycket resenärer. Med tanke på det ekonomiska läget är det inte försvarbart att köra bussar som i princip är tomma, säger han.

Eftersom gymnasieskolorna nu öppnar igen lär fler resa under hösten jämfört med i våras. Men att utöka trafiken under rusningstid samtidigt som vissa turer dras in är inte helt lätt, menar Lars Hansson.

– I Malmö till exempel är det inte bara att sätta in extrabussar, för de kommer ändå inte fram. Trafiken på vissa platser är så tät. Det märks ännu mer nu när fler tar bilen till sina jobb. Bussarna har svårt att passa sina tider redan som det är, säger han.

Undervisning på distans

Folkhälsomyndigheten har de senaste veckorna betonat att alla som kan ska fortsätta jobba hemma – inte minst för att undvika trängsel i kollektivtrafiken. I kommuner som Göteborg och Stockholm har det dessutom fattats beslut om att fortsätta bedriva en del av undervisningen på distans. I Göteborg uppmanar utbildningsförvaltningen även skolorna att skjuta på skoldagen så att den börjar tidigast klockan nio, som ett sätt att minska trycket på kollektivtrafiken. Men trots åtgärderna är målet ändå att utöka trafiken i både Västtrafiks och SL:s områden. 

– Vi tittar till exempel på om vi kan förlänga rusningstiden, då trafiken är extra tät, med en timma så att vi kör så tät trafik som möjligt fram till halv tio istället för halv nio, säger Mikael Olsson, chef för trafikfrågor på Västtrafik.

Också SL ska försöka anpassa trafiken så att risken för trängsel minskar.

– I och med övergången till hösttidtabell förstärker vi, och kör mer än vad vi gjort utan pandemin. Vi kommer köra så mycket trafik det finns kapacitet för, men det klart att det ändå finns risk för trängsel om något händer i till exempel tunnelbanetrafiken, som spårstörningar och förseningar, säger Claes Keisu, pressansvarig på SL.

Risk för neddragningar

Men att köra på som vanligt eller till och med utöka trafiken, samtidigt som intäkterna minskar, kommer varken SL eller Västtrafik kunna göra hur länge som helst.

– Än så länge tar vi av det egna kapitalet, och vi kommer ansöka om statliga pengar som i princip täcker inkomstbortfallet för mars, april och maj. Men utökas inte stödet sedan finns så klart en risk att det blir beslut om neddragningar i budgeten längre fram, säger Mikael Olsson.

Även Skånetrafiken får statlig ersättning. Trots det tror Lars Hansson att de kommer gå med mellan 200 och 400 miljoner i förlust när året är slut.

– Intäktsbortfallet uppskattar jag till uppemot en miljard. Men med åtgärder som besparingar och det statliga stödet blir förlusten inte lika stor, säger han.

Statligt stöd behövs

Regeringen har än så länge bara beslutat om ersättning till regionerna för vårens inkomstbortfall.  Helena Leufstadius på Svensk kollektivtrafik menar att ytterligare stöd är ett måste.

– Om intäktsbortfallet fortsätter på ungefär samma nivå som de senaste månaderna kommer det krävas tio miljarder till för att täcka upp. Det är ett beslut som behöver tas snarast. Annars lär det bli tuffa budgetförhandlingar med regionerna nästa år, och garanterat neddragningar.